Arbetarna på Gränsfors Bruk sänkte månadslönen – för att rädda jobben: ”Självklart”

Arbetarna på Gränsfors Bruk fick två alternativ: tillfälligt få lägre månadsinkomst eller riskera uppsägningar. En överväldigande majoritet valde att säkra jobben.

– Det var rätt självklart, säger yxtillverkaren Alice Forsström.

Den femte december förra året var Alice Forsström på väg in till IF Metalls kontorsrum på Gränsfors Bruk i Bergsjö. I handen hade hon en lapp som hon skrivit ”ja” på. Den skulle hon ge till fackklubbens ordförande i en anonym omröstning.

I en vecka hade hon vetat att hon skulle rösta för en sänkning av inkomsten och arbetstiden, en sorts påtvingad deltid. I utbyte skulle ingen av hennes kollegor skulle bli av med jobbet. Men det var först i efterhand som hon förstod hur ovanligt ett sådant avtal faktiskt är.

– Det var rätt självklart, jag vill ha kvar alla som är här. Vi har en bra dynamik så man får släppa till lite själv, det hade varit konstigt om någon hade behövt gå, säger Alice Forsström.

Gränsfors Bruk har 29 anställda och tillverkar handsmidda yxor. Produktionen har flutit på bra men försäljningen har däremot gått sämre, bland annat på grund av en nedgång på den tyska marknaden. Svackan spås dock vara övergående på grund av nätförsäljning i flera nya länder. Därför vill företaget inte säga upp personal som tar tid att lära upp.

Nyckeln för Gränsfors Bruk – mindre betalt men större trygghet

En lösning presenterades: Ledigt på fredagar med ungefär en halv arbetsdags mindre betalt i veckan. Ett så kallad korttidsavtal.

– Såklart tänkte man på att det blir någon tusenlapp mindre men nu är det sagt att det bara ska vara under en viss period, så det kommer ju att gå tillbaka till det normala, säger hon.

En överväldigande majoritet röstade ja och avtalet som sträcker sig från den 13 januari till slutet av juni blev ett faktum, vilket Hudiksvalls Tidning var först med att rapportera om. Skulle efterfrågan på yxorna öka innan dess så finns det en uppsägningstid på sju dagar. Men till dess är Alice Forsström och kollegorna lediga på fredagarna.

– Jag har inte haft så mycket för mig utan jag har varit med familjen och tagit tag i saker som behöver fixas. Nu ska jag till Vemdalen i morgon och åka skidor så det är ju lättare att hinna med sådana småresor, säger Alice Forsström.

Alice har inte märkt av den ekonomiska biten ännu men säger att det kan vara svårare för de som har familj och barn. Enligt IF Metalls ombudsman Tony Erixon, som tog emot förslaget från Gränsfors Bruk, är det första gången i Gävleborg som en majoritet röstat för ett korttidsavtal utan statligt stöd.

– Vi vill ju inte sänka lönen men alternativet som var ett större varsel var inte heller bra. Det finns bara gott att säga om företaget så det är nog därför medlemmarna ställer upp på det här, säger Tony Erixon, ombudsman IF Metall Gävleborg.

Vad tycker du själv om avtalet?

– Jag är kluven. Gud förbjude att sänka lönerna naturligtvis, men när alternativet är arbetslöshet… Jag vill inte köra över medlemmarna. 99 procent röstade för det här, så det har skett i en demokratisk anda, säger Tony Erixon.

Samtidigt vill inte Tony att det här ska bli en ny trend. Även om han tycker att alla företag under hans avdelning är schyssta, så är han ändå mån om att lönerna ska höjas för medlemmarna, inte sänkas.

– Det öppnar ju för att det skulle kunna bli ett missbruk där arbetsgivare vill sänka lönerna generellt, säger Tony Erixon.

Korttidsarbetesavtalet utan statligt stöd kom till efter finanskrisen. Det var för att IF Metalls medlemmar inte skulle behöva bli av med jobben under temporära kriser, men samtidigt värna om löneskyddet i kollektivavtalet. Avtalet garanterar att lönen per arbetad timme inte sjunker, även om arbetsplatsen inför en sorts kollektiv deltid.

IF Metall: Ovanligt med korttidsavtal

IF Metall för i nuläget ingen statistik över antalet korttidsavtal som skrivs, men de är ovanliga. Enligt förhandlingsombudsman Tommy Thunberg Bertolone på IF Metall så finns det bara en handfull sådana aktiva avtal i Sverige i dag som han känner till.

Avtalet kräver att företaget går igenom en tillfällig kris som det inte kan styra över men där en vändning går att se. Det finns ingen begränsning för hur mycket arbetstiden kan förkortas, men inkomsten får inte minska med mer än tolv procent.

Gränsfors Bruks avtal landade på 20 procent kortare arbetstid och tolv procent lägre inkomst. Anledningen till att de anställda gick med på avtalet var att de ville ställa upp för varandra, tror ombudsmannen Tony Erixon.

Det var också därför som yxsmeden Anders Strömstedt, 59, röstade ja.

– Jag tyckte att det var bättre att alla får vara kvar än att någon ska behöva gå. Det är ju bättre att ha ett jobb fyra dagar än inget alls, säger Anders Strömstedt.

Anders Strömstedt trivs med de nya arbetstiderna. Han känner sig piggare på måndagarna och har mer tid för att till exempel fixa med sitt hus. Han har inte märkt av den ekonomiska biten ännu, men tänker att det kunde varit annorlunda om hans barn inte var vuxna och han inte var gift.

– Jag skulle gärna kunna vara ledig fredagar, även med bortfall av lönen, jag är så pass gammal. Sedan är väl anledningen tråkig, säger han.

Alice Forsström tycker också att det är skönt med den extra ledigheten, men hon vill ändå framför allt att arbetstiderna ska gå tillbaka till det normala.

– Bara marknaden vänder lite så är vi nog på rullning igen, säger hon.

Läs också

Svenskt hantverk hett i kristider

Även under pandemin var orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.

Emerik Einerstam Karis