”Jan-Inge, 40, går ner i tid och lön – för att rädda jobben: ”Bättre deal kunde vi inte få”

Till helgen väntar inte jobb utan lite röjning av skog hemma för Jan-Inge Remnér, 40, på Thermia i Arvika. Han och hans jobbarkompisar går ner i tid och lön för att rädda jobben.

Men trots dåliga tider är det få som utnyttjar möjligheten till korttidsarbete.

Stora delar av Europas hushåll värms fortfarande upp med gas. EU-regler gör att gasen är billig, miljöambitioner till trots. För många hushåll lönar det sig därför inte att byta ut gasen och investera i en värmepump.

Hos värmepumpstillverkaren Thermia märker man av den minskade efterfrågan. Fabriken i Arvika i Värmland har sett en tydlig nedgång.

För ett par veckor sedan kom arbetsgivaren därför överens med facket där om att de anställda skulle gå ner i både tid och lön. Ungefär 110 personer i produktionen omfattas av det så kallade korttidsavtalet. Grundregeln är att några går ner 20 procent och får 3 procent lägre lön, andra går ner 40 procent, och får 6 procent lägre lön. Som längst året ut.

Men Jan-Inge Remnér känner sig lyckligt lottad. Han jobbar på en line som tillverkar en pump som det är stor efterfrågan på. Han hoppas kunna gå upp till heltid efter semestern. Före semestern får han ledigt fyra fredagar.

– Och det sa företaget att de kunde bjuda på.

Det är en skön tid på året för extra ledigt och det blir väl att greja med saker hemmavid och röja skog säger han.

Även om inkomsten minskar är Jan-Inge Rimnérs intryck att de flesta är nöjda. Han är i alla fall det.

– Bättre deal kunde vi inte få.

IF Metall: ”Tuffa tider”

Även IF Metall-klubbens ordförande Roger Danielsson säger att han är nöjd med uppgörelsen.

– Det är tuffa tider i branschen. Vi ville behålla våra jobb, säger han.

Jan-Inge Remnér har så många år på företaget att han känner sig trygg om det skulle bli uppsägningar, men känner att det är värt att gå ned för andras skull. Företagets framtid väljer han att se positivt på, säger han. Det kan vara nya, mer gynnsamma, EU-regler på gång, och lägre räntor kan göra att fler får råd att investera i värmepumpar. Företaget och de anställda hoppas på en vändning snart.

Just det är avgörande för om ett företag ska få teckna korttidsavtal med de anställda – det ska finnas en ljusning längre fram. Tanken är att företagen ska ha möjlighet att behålla personal vid tillfälliga svackor.

– Man ska se längre fram att det går upp igen, säger Tommy Thunberg Bertolone på IF Metalls förhandlingsenhet.

Som exempel nämner han om ett företag har ordrar, men det av någon anledning saknas insatsvaror just nu. Som när det var stopp i Suezkanalen.

Statligt stöd – en outnyttjad möjlighet för många

Företag kan ansöka om att få statligt stöd för korttidsarbete hos Skatteverket. Om det blir nej kan man ändå försöka teckna en variant utan statligt stöd, om det finns inskrivet i det centrala kollektivavtalet. Oavsett behövs en lokal överenskommelse, så facket kan alltid säga nej.

Tommy Thunberg Bertolone säger att väldigt få just nu utnyttjar möjligheten. Trots lågkonjunktur går det bra för många företag i IF Metalls branscher och behovet har inte varit så stort.

Det finns undantag, som byggnadsämnesindustrin, som tillverkar material till byggindustrin. De har drabbats hårt av den dåliga byggkonjunkturen. Där har facket dock sagt nej till korttidavtal – just med hänvisning till att det inte går att se en den där ljusningen längre fram.

– Det finns en del missförstånd kring korttidsavtal, att man tar det för självklart att man ska få det, men så är det inte, säger Tommy Thunberg Bertolone.

Korttidsavtalet – en historisk överenskommelse

Ursprunget till dagens korttidsavtal är det krisavtal som IF Metall och Teknikarbetsgivarna tecknade när industrin tvärbromsade under finanskrisen 2009. Tidigare hade det funnits möjlighet att permittera anställda med full lön och att staten tog en bit av kostnaderna, men det statliga stödet avskaffades på 1990-talet.

Under finanskrisen uppvaktade IF Metall regeringen för att införa något liknande, men fick nej. I stället kom fack och arbetsgivare överens om att anställda på krisdrabbade företag skulle kunna gå ned i tid mot att få avdrag på lönen.

Uppgörelsen väckte mycket upprörda känslor. Facket anklagades för att ha gått med på sänkta löner, vilket strider mot fackets grundidé. Försvaret var att det var för att rädda jobben.

– Vi hade ju aldrig gått ner förut, säger Tommy Thunberg Bertolone.

I dag ser inställningen till korttidsarbete helt annorlunda ut. Skillnaden mot 2009 är att staten kan gå in och bära en del av kostnaderna.

– Det är bra att kunna göra det under ordnade former, och kunna få stöd.

Anna Julius