Dan är fackombud – och kandiderar för SD
Kartläggning visar: SD-politiker företräder IF Metall Arbetsplatser riskerar att stå utan ombud "Vill de peta mig går jag ur direkt"
Publicerad 2024-04-15, 09:44 Uppdaterad 2025-02-25, 13:37
Trots den djupaste byggkrisen på 30 år – regeringens vårändringsbudget innehåller inga satsningar på att få i gång byggandet eller rädda jobben och kompetensen i branschen.

Det blev inga satsningar för att lindra byggkrisen i den vårändringsbudget som regeringen lade fram under måndagen.
– Det är ju ändå rätt anmärkningsvärt. Jag tänker att konsekvenserna av ett uteblivet byggande borde vara en angelägen fråga för regeringen att ta sig an, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för fackförbundet GS.
Ända sedan bostadsbyggandet kraftigt vände nedåt i slutet av 2022 har GS, Byggnads och byggbranschen legat på regeringen för att åtgärder ska sättas in som kan mildra krisen.
– Men det är som att tala för döva öron, säger Per-Olof Sjöö.
Under presentationen av vårändringsbudgeten lyfte finansminister Elisabeth Svantesson (M) bland annat att inflationen har gått ner. Riksbanken har också gett starka signaler om att det kommer räntesänkningar, kanske redan innan sommaren. Men det betyder inte att byggkrisen är över, säger Per-Olof Sjöö.
– Även om det kanske har bottnat nu så kommer det nog ta ett år till innan man ser att det vänder, och vi har rätt många företag som kämpar med att hålla näsan över vattenytan.
Så sent som i mars tog bostadsminister Andreas Carlson (KD) emot en delegation från GS, Byggnads, Trä- och möbelföretagen (TMF) och Byggindustrin. Några av de önskemål som fördes fram från GS var startlån för förstagångsköpare, sänkt amorteringskrav, produktionsstöd och statligt stöd vid korttidsarbete. På önskelistan från TMF fanns ett tillfälligt rot-avdrag för nyproduktion tillsammans med bland annat kraftigt kapade kostnader för lagfart, pantsättning och andra avgifter som tillkommer för husägare.
Bakgrunden är den byggkris som inleddes under 2022 och som har slagit hårt mot branscherna under 2023. Varslen har varit många och konkurserna bland byggföretagen snittar enligt Stockholms handelskammare på sju om dagen. På bara ett år har bostadsbyggandet mer än halverats, och nedgången väntas fortsätta under 2024, enligt alla prognoser.
Orsakerna till kollapsen av bostadsbyggandet är flera. Under pandemin sköt priserna för virke och annat byggnadsmaterial i höjden, samtidigt som det blev leveransproblem på allt från träskivor till värmepumpar. På toppen av det staplades sedan snabbt stigande inflation, höjda räntor och sjunkande priser på bostadsmarknaden, ett krig i Europa och allmän oro.
– Det är en aldrig skådad dålig mix. En häxblandning utan dess like, sade Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert på Trä- och möbelföretagen (TMF), hösten 2022.
Ett av de första husföretagen att drabbas var K2A, med fabriker i Valdemarsvik och Gävle. Efter sommaren 2022 fick alla gå hem, det fanns inga fler hus att bygga. Produktionen lades i malpåse.
Sedan dess har varslen i träindustrin bara fortsatt. Först husföretag, sedan golvföretag, fönsterföretag, bad- och köksinredningsföretag. Alla dras med i byggkrisen.
GS-facket, TMF, Byggnads och andra parter i byggnäringen har haft flera möten med bostadsminister Andreas Carlson (Kd). I juni 2023 samlade han en stor grupp till krismöte. Efter det hoppades bland andra GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö på en snabb politisk signal från regeringen, som skulle hjälpa till att överbrygga krisen tills marknaden tog fart igen. Men beskeden dröjde och budgeten som regeringen presenterade i höstas gjorde Per-Olof Sjöö besviken.
Strax därefter gick GS och TMF samman och vädjade om att regeringen skulle agera för att det statliga stödet vid korttidsarbete skulle gå att använda, precis som under pandemin. Även Byggföretagen har efterfrågat korttidspermitteringar för att företagen ska kunna behålla personal i väntan på att det vänder. Bostadsministern har hänvisat till det system för stöd vid korttidsarbete som redan finns. Det kan dock inte användas i en lågkonjunktur eller för att inflationen eller räntorna är höga.
Till slut gjorde GS och TMF upp i en egen överenskommelse där enbart företagen och de anställda delar på kostnaden för att gå ner i arbetstid i ett försök att rädda jobb.
För att hålla trycket uppe på regeringen gick GS och Byggnads samman i en demonstration på Sergels torg i Stockholm i februari, där bostadsministern tog emot 18 000 namnunderskrifter
Och i mars i år möttes alltså GS, TMF, Byggnads och Byggföretagen återigen i ett möte med bland andra bostadsministern. Per-Olof Sjöös förhoppningar på åtgärder efter det mötet var något mer återhållsamma än efter mötet förra sommaren.
– Jag kan inte säga att jag har väntat mig någonting för jag har förstått hur regeringen tänker. Däremot har jag uppfattat att bostadsministern är medveten om vilka problem träindustrin befinner sig i. Men jag har förstått att det kanske inte är bostadsministern som bestämmer i regeringen, säger Per-Olof Sjöö.
I regeringens vårändringsbudget finns förslag på sammanlagt 17,3 miljarder kronor. Vården, försvaret och kriminalvården är några av områdena där satsningar görs, till exempel:
· 6 miljarder kronor till regionerna, bland annat för att undvika uppsägningar inom vården.
· 1,38 miljarder till kriminalvården.
· 1 miljard till flyget.
· 1 miljard till återuppbyggnad av E6 efter skredet vid Stenungsund.
· 650 miljoner till att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag.
· 500 miljoner till skolan.
· 385 miljoner till civilt försvar och cybersäkerhet.
· 300 miljoner för fler sommarjobb till unga fler platser på yrkesvux.
· 300 miljoner till försvaret
· 300 miljoner till SiS, bland annat för sluten ungdomsvård.
· 300 miljoner för ökade investeringar i Ukraina.
· 250 miljoner på åtgärder mot den kriminella ekonomin.
· 100 miljoner till Sveriges domstolar.
· 100 miljoner till stöd för laddinfrastruktur för transportsektorn.