Industriarbetarnas tidning

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

27 april, 2020

Skrivet av

KorttidsavtalPå Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk.
– Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

Ulrik Jörback, Pappers lokala ordförande på Skåpafors. Foto: Privat

Duni-ägda Rexcell i dalsländska Skåpafors tillverkar dukar och servetter. Men sådana produkter är det få som efterfrågar i dessa virustider. Åtminstone sedan bolagets huvudsakliga kunder inom hotell- och restaurangnäringen mer eller mindre klappade igen sina verksamheter härommånaden.
Följden blev att Rexcell först tvingades stoppa produktionen helt, för att veckan senare permittera halva arbetsstyrkan. Det vill säga låta brukets samtliga skiftarbetare, ett hundratal, gå hem.

Ulrik Jörback, avdelningens ordförande sedan femton år, var med när man tog fram det lokala korttidsavtalet, och han är nöjd med utfallet.
– Det är få förhandlingar jag har varit med om där man varit så pass överens som i de här förhandlingarna, säger han. Man strävar ju efter att göra skadan så liten som möjlig – från båda parter.

Hittills har jag inte hört någon som haft klagomål på avtalet.

Ulrik Jörback, Pappers lokala ordförande.

Dealen innebär att skiftarbetarna är arbetsbefriade till 60 procent mot att de går miste om 7,5 procent av lönen.
– Man får alltså gå ner lite i lön. Men hittills har jag i alla fall inte hört någon som haft några klagomål på avtalet. Och jag tror att jag talar för alla när jag säger att vi är väldigt tacksamma för att vi har den arbetsgivaren vi har. Dels för att de är måna om att få till det här avtalet, dels för att de varken vill varsla någon personal eller ge ut någon aktieutdelning. Sånt uppskattar vi, verkligen.

Men, fortsätter han:
– Visst finns det en oro också. Det gör ju ont i oss allihop att maskinerna får stå, att de inte får rulla och producera papper. Alla är ju måna om att det ska gå bra för företaget, att vi ska tjäna pengar.

Korttidsavtalet på Skåpafors
  • De anställda jobbar heltid endast då företaget går upp i full drift. Övrig tid är de lediga. I snitt ska de anställda vara på arbetet 40 procent av arbetstiden.
  • Anställda behåller 92,5 procent av lönen. Ungefär hälften av lönen bidrar staten med, pengar som företaget får ansöka om.
  • Avtalet slöts den 31 mars och gäller i sex månader. Båda parter kan säga upp avtalet med sju dagars varsel.
Fler korttidsavtal
  • Även Oppboga, Svanskog, Munkedal, Grycksbo, Ortviken och Lessebo hade infört korttidsarbete vid den här tidningens pressläggning. Totalt berörs cirka 130 medlemmar.

Ulrik Jörback bor och är uppvuxen i Bengtsfors – en liten kommun med endast några få tusen invånare och där tillverkningsindustrin spelat en mycket central roll ända sedan industrialismens genombrott. Och det gör den fortfarande. Med Skåpafors och grannbruket Billingsfors som största arbetsgivare.

Han minns dock ”de mörka åren”, 1999–2005, när bland annat en konverteringsfabrik, ett sågverk samt Volvos sätestillverkning lades ner. Då förlorade drygt femtonhundra personer sina jobb, berättar han.

Men en sådan stor nedläggningsvåg befarar han inte i dag, åtminstone inte vad bruket i Skåpafors anbelangar. Tvärtom.
– Nej, jag har jobbat på Skåpafors sedan jag var tjugo, och under de åren har det ju varit en och annan lågkonjunktur. Men jag är optimistisk. Det här vänder nog snart. Och även när det är lite sämre tider, som nu, så vill man ju ändå lyxa till tillvaron ibland – med dukar och servetter.

Ulrik Jörback utanför fabriken.
Ulrik Jörback utanför fabriken. Foto: privat

Ulrik Jörbacks råd: Så ska en bra förhandlare vara

Ulrik Jörback har förhandlat ett otal gånger för sina medlemmar. Som förhandlare tycker han att det är särskilt viktigt att …

Ha medlemmarnas stöd

”Sammanhållningen är ­jätteviktig inför en förhandling. Om man ska skörda några framgångar krävs det att man har medlemmarnas fulla stöd och att de tydligt visar det. Då får jag musklerna som krävs för att få till ett bra avtal.”

Vara påläst och förberedd

”Lagar och regler måste man förstås ha full koll på. Och vara förberedd på vad motparten har att säga.”

Hålla huvudet kallt

”Som ny ordförande hade jag problem med att jag lätt ­brusade upp när jag inte fick som jag ville. Men med åren har jag märkt att det inte bär någon frukt att bli arg. Det bästa är att man håller sig lugn och för diskussionen sakligt. Vinna en förhandling med 100-0 är aldrig bra, utan det bästa är när båda parter lämnar bordet med en känsla av att båda har ­vunnit.”

En kommentar till “Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

  • Bra att anställda behåller 92.5 procent av lönen,men det kostar ändå mer då pensionen blir lägre.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

Sorg i Skåpafors efter dödsolycka

“Nu har det hänt som inte får hända. Det känns skitjobbigt.”
Det säger Pappers avdelningsordförande Ulrik Jörback om gårdagens dödsolycka på Rexcells pappersbruk i Skåpafors.

Tuffare tag på bruken igen

Tuffare tag på bruken igen

Den senaste coronavågen har tvingat massa- och pappersbruken att återigen införa hårdare regler och restriktioner.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Över 200 pappers­arbetare sjuka i covid-19

Nästan alla massa- och pappersbruk i Sverige har haft en eller flera anställda som insjuknat i covid-19.
”Det var inte helt oväntat”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson, som själv drabbats av sjukdomen.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Koll på arken på Papyrus

Koll på arken på Papyrus

Det en höstdag 1970 på pappersbruket Papyrus.

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Så lätt att glömma, att ta något för givet. Så lätt att tro att det som gäller idag alltid har funnits där. Som korttidsstödet. Testet kom under pandemin, 40 000 jobb räddades enligt en utvärdering.

Den hemliga arbetsplatsen

Den hemliga arbetsplatsen

I över 250 år har det tillverkats värdepapper på Tumba bruk. Men först nu blir arbetarna medlemmar i Pappers. Vi har hälsat på i en anrik miljö, där det mesta är känslig information.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.