Fackets höga spel: Säger upp försäkringarna
”Kommer vidta stridsåtgärder om det behövs”
Ulla, 57, kämpar med smärtan – men har inte råd att trappa ner: ”Ont på riktigt”
Publicerad 2026-04-23, 04:00
Efter mer än 30 år i industrin har Ulla Brierlys högra axel i princip gett upp.
Hon är en av många arbetare som inte tror att kroppen orkar hela vägen till pensionen – men ekonomin tvingar henne att fortsätta.
Loading the Elevenlabs Text to Speech AudioNative Player…
Ulla Brierly har arbetat på olika industrigolv i över tre decennier, de senaste sju åren som truckförare på Scania i Södertälje.
Strax efter att hon fyllt 50 år började kroppen ta stryk.
– Jag har alltid varit en sådan som bara har mörsat på, nu gör vi jobbet, liksom. Men jag märker att jag inte klarar det längre. Nu gör det ont på riktigt.
Det var framför allt efter åren i trucken som smärtorna kom. Med kroppen lätt snedställd i fordonet och höger sida som manövrerade reglagen vid truckkörning är det nu axeln som sätter stopp.
– Måste jag vrida på nacken blir det inget bra.
Stor skillnad mellan arbetare och tjänstemän
Ulla Brierly är långt ifrån ensam. Enligt en Novus-undersökning från 2026 uppger 22 procent av befolkningen att de inte tror att de kommer orka arbeta fram till pensionen, och 15 procent är osäkra.
Bland LO-medlemmar med arbetaryrken säger 39 procent att de inte kommer orka. Motsvarande siffra för TCO-anslutna tjänstemän är endast 16 procent.
Samtidigt har lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ökat, vilket påverkar pensionen.
Läs också
Kroppen är utsliten – men Lasse, 62, har inte råd att gå i pension: ”Ekonomiskt omöjligt”
✓Började arbeta som 15-åring ✓Rädd för att inte orka ✓Många sitter bara hemma och mår dåligt
För Ulla Brierly är den låga pensionen ett skäl att fortsätta jobba, oavsett vad kroppen säger.
– Jag har inte råd att gå ner i tid nu eller ta ut delpension som det ser ut för mig nu. Min sambo har ingen tjänstepension och lever på sjukersättning sedan han förlorade sitt ben. Vi behöver pengarna.
Tidigare fanns ofta möjlighet att byta till mindre fysiskt krävande arbetsuppgifter inom industrin. I dag är de alternativen färre.
– Förr hade vi andra typer av jobb som var lättare. Men alla enklare arbetsuppgifter har försvunnit eller blivit outsourcade. Nu finns det inte någonstans att sätta folk som blir utslitna.
Långa slitsamma år inom industrin: ”Många har börjat jobba här som 16-åringar”
De senaste åren har Ulla också arbetat som fackligt förtroendevald på deltid. Det har gett viss återhämtning de dagar hon sitter vid skrivbordet. Annars hade det varit svårt. Smärtorna påverkar inte bara jobbet utan också fritiden.
Under pandemin började hon odla, en hobby hon fortsatt med. En bild av framtiden som pensionär – att ha tid att pyssla i trädgården. Men kroppen sätter gränser även där.
– Jag märker direkt när jag har hållit på att kratta och greja ett tag att jag får ont, så jag måste begränsa mig. Annars får jag betala för det efteråt.
Hon menar att skillnaderna mellan yrkesgrupper måste tas på större allvar.
– Tjänstemän börjar ofta jobba senare och har inte lika fysiskt krävande jobb. Man borde räkna antal arbetade år i stället för en fast pensionsålder. Många här började jobba när de var 16. Då har de redan jobbat långt över 40 år innan de når pensionsåldern.
Fakta: Ingen fast pensionsålder
Pensionssystemet har ingen fast pensionsålder utan ett antal åldersgränser.
Det finns en lägsta pensionsålder då man får börja ta ut inkomstgrundad pension.
Den som går i pension tidigt får en lägre inkomstgrundad pension.
Dessutom är skatten högre för den som tar ut pension tidigt.
Jag vet inte varför facket är så dåliga på att hålla uppe lönerna?
Vi behöver ett nytt system där proffs förhandlar löner mot provision. Nu lägger sig facket platt runt inflationssiffran, eller strax under och förhandlar fram en stödlinje du kan ringa och diskutera din oro över brutalt dålig pensionsprognos och övrig ekonomisk stress. Jag gick ur facket i protest mot att dom inte vill jobba för att få upp lönerna för oss som arbetar, men sen delar dom förtroendevalda ut lägenheter och fritidshus emellan sig som trofeer.
Det kan ju vara bra att man på allvar börjar se att det är stor skillnad mellan tjänstemana jobb och kollektiv är. Är det kanske skillnad på livslängd mellan dessa två?
Något som kanske borde belysas i debatten.
Jag har de senaste åren sett min pensionsålder öka med två år, till 67, samtidigt som kroppen helst av allt skulle vilja gå tidigare än 65… Och det känns som att det fackliga motståndet mot att slita ut industripersonalens kroppar i ännu fler år av hårt arbete har varit i stort sett obefintligt.
Ständigt höjd pensionsålder på en allt hårdare arbetsmarknad. De som föds nu, hur länge kommer de att behöva jobba, till 80 år eller..? Jag har 14 år kvar till min nuvarande riktålder på 68 år och undrar hur jag ska orka ändå fram.