Industriarbetarnas tidning
10 augusti, 2020
Skrivet av Anna Julius
Läget är mycket bekymmersamt, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf, och har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse. Men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.
I tisdags sa Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl att det kan bli aktuellt med ett nollbud från arbetsgivarna – alltså inga löneökningar alls. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att han har hört det förr.
– Det är som vanligt, det spelar ingen roll om det går bra eller dåligt. Vår utgångspunkt är 3 procent, sen får man titta på hur läget är för att till exempel avgöra hur långt avtal man kan teckna.
Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, vill, till skillnad från Svenskt Näringsliv, inte prata om något bud.
– Vi börjar förhandla i industrin den 1 oktober för att sätta märket. Vi kommer i dagsläget inte att gå ut med något lönebud. Eventuellt bud lämnar vi till våra motparter.
Men med det sagt, säger han, läget under coronapandemin är väldigt bekymmersamt.
BNP har rasat i Sverige. Industriarbetsgivarnas medlemsföretag är väldigt beroende av export och påverkas starkt av den globala krisen. Till det kommer osäkerheten kring vaccin och om det kommer att komma en andra våg av viruset.
– Jag har svårt att se att vi skulle ha utrymme för några löneökningar, ja, några kostnadsökningar över huvud taget.
Han tror att ekonomin kommer att kunna återgå till ett normalläge tidigast 2022.
– Det här kommer att gå över, och då vill vi inte vara i ett läge där vi försämrat vår konkurrenskraft, utan kommer ut ur det här starkare.
IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä delar bilden av att läget är osäkert, men säger att han också får signaler från fackklubbar att det ändå rullar på med ordrar.
– Det verkar hämta sig. Men om det blir osäkert läge i höst kan det bli svårt att träffa långa avtal.
Avtalen gick egentligen ut den sista mars, men förlängdes till den sista oktober på grund av coronakrisen.
Kommer ni att kräva att era medlemmar får retroaktiv lön från den 1 april?
– Vi har ställt krav på 3 procent från 1 april. Sedan blir det en förhandlingsfråga.
Det finns inget i själva konstruktionen av förlängningen av avtalen som säger om lön ska betalas ut retroaktivt. Parterna kan kräva vad de vill, säger han.
– Vi kan yrka på retroaktiv lön, eller ett engångsbelopp som kompensation.
Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.
Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna.
”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.
Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.
I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.
Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska modeföretag som H&M att det är nytt och fräscht?
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt.
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.
Den som kan spara 15 TWh el på det billigaste och smartaste sättet vinner auktionen och får statliga pengar att genomföra besparingen. Det är Fossilfritt Sveriges förslag.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.
Att industrin skulle lida av minskad lönsamhet märks ej i utdelningarna och bonusarna som industrin har gett ut.
Klassisk propaganda från arbetsgivarna! Jag har svårt att se att vi skulle ha utrymme för några löneökningar, ja, några kostnadsökningar över huvud taget.
Spelar ingen roll vilket decennium/århundrade som varit, det har låtit likadant i urminnes tider.
Inga lönehöjningar till jobbarna och inga förbättringar i arbetsskadeförsäkringar eller andra förmåner för dem på golvet som genererar vinsterna.
Det är samma mantra som alltid upprepas av arbetsgivarna. Får vi arbetare högre lön går industrin under. Det vi alla verkligen får hoppas på är att det blir en kort avtalsperiod. Vi ska inte binda oss vid långa avtal när osäkerheten är så stor i Coronatider .
Bygg och betong industrin har rullat på för fullt bonusar och aktieutdelning blir bra . Men vi arbetare ska inte få någon ordentlig ökning , vi som håller det rullande ,