Industriarbetarnas tidning

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

23 oktober, 2020

Skrivet av

Koll på Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet. Det här handlar avtalsrörelsen om.

I mars beslutade fack och arbetsgivare att skjuta upp årets avtalsrörelse. Ett historiskt beslut, men ett som både Svenskt Näringsliv och LO ställde sig bakom.

Då hade fack och arbetsgivare inom industrin redan förhandlat under ett par månader. Redan i december överlämnade de sina krav till varandra. När avtalsrörelsen drog igång igen den 1 oktober, började de alltså inte om på ruta ett, utan återupptog vårens förhandlingar.

Det betyder att frågorna som de ska komma överens om förblir desamma. Innan den 1 november ska de enas om ett nytt avtal. Det här är vad det handlar om:

Lönerna

Fackförbunden

  • Facken inom LO kräver 3 procent i löneökningar och en låglönesatsning. Pappers kräver ett lönelyft på 4 procent, och en låglönesatsning. Kommunal kräver 3,5 procent i löneökningar till alla yrkesutbildade medlemmar i vård, skola och omsorg.
  • Industrifacken kräver dessutom att medlemmarna kompenseras för de uteblivna löneökningarna. De menar att kraven är ställda från den första 1 april och att det måste märkas i löneökningarna. Men exakt hur det ska ske återstå att se.
  • Fackförbunden vill ha en individgaranti så att alla får höjningar och att ingångslönerna höjs lika mycket som alla andra löner.

Arbetsgivarna

  • Arbetsgivarna tycker att kravet på 3 procent är högt och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud.
  • Industriarbetsgivarna har ställt sig mer avvaktade till frågan om huruvida de anställda ska kompenseras för de uteblivna löneökningarna.
  • Arbetsgivarna vill inte ha en individgaranti. Och IF Metalls största motpart Teknikföretagen, kräver att löneökningarna ska kunna avtalas bort lokalt.

Läget nu:

Facken inom industrin avvisade det första lönebudet från opo, opartiska ordförandena, eftersom de ansåg att det var ”oacceptabelt lågt” och inte kompenserade arbetstagarna för de uteblivna löneökningarna. I det föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader.

Industrifackens krav är ställda från den 1 april i år, alltså från det datum som de nuvarande avtalen skulle ha löpt ut om avtalsrörelsen inte skjutits upp på grund av coronaviruset.

– Då behöver det märkas att det inte är sju förlorade månader, säger GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman.

Industriarbetsgivarna, å andra sidan, accepterade det första lönebudet från opo, trots att de ansåg att det låg på ”smärtgränsen” för vad företagen klarar av.

Arbetstiden

Fackförbunden

  • Fackförbunden vill öka medlemmarnas inflytande över sin arbetstid. Olika förbund har olika krav, bland annat sänkt övertidstak från IF Metall och förlängd varseltid vid ändrad arbetstid från GS.

Arbetsgivarna

  • Samtliga arbetsgivare i industrin kräver bättre möjligheter att variera arbetstiden efter produktionens behov. Några vill även höja övertidstaket i avtalen.

Tryggheten

Fackförbunden

  • Fackförbunden kräver mer pengar till deltidspensionen så att äldre medlemmar har råd att gå ner i tid.
  • Utöver det kräver Pappers utökad arbetstidsförkortning, ATK. Pappers vill också att övertidskomp läggs till ATK-banken. De kräver dessutom att den så kallade femårsregeln tas bort, eftersom den missgynnar nyanställda då de bara har pension att välja på de första fem åren.
  • Fackförbunden kräver bättre arbetsanpassning och rehabilitering av sjukskrivna. I dag riskerar sjuka eller skadade medlemmar att sägas upp, enligt facken. Pappers vill också införa en partsgemensam arbetsmiljöutbildning.
  • Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal betalar arbetsgivaren in pengar till din tjänstepension, men bara från att du har fyllt 25 år. LO vill ta bort eller sänka 25-årsgränsen. De vill också att premierna ska betalas in varje månad, och inte som nu en gång om året.
  • LO vill förbättra villkoren i flera av medlemmarnas försäkringar. Bland annat vill de göra det lättare att få ersättning för en arbetsskada och att fler som skadats av asbest ska få ersättning.

Arbetsgivarna

  • Inom GS kan i dag många välja mellan att ta ut sin ATK som ledig tid, pensionspremier eller pengar. Arbetsgivarna vill begränsa valet, och skulle helst se att timmarna omvandlas till pensionspremier.

Läget nu:

I april enades fack och arbetsgivare om en uppgörelse om bättre försäkringar och pensionsvillkor. Den säger bland annat att arbetsgivaren på sikt ska börja betala in avtalspension för arbetare redan när de fyllt 22 år. Pensionsavgifterna ska i framtiden beräknas och betalas in månadsvis, istället för årsvis.

För att få ersättning vid arbetssjukdom ska den anställda inte längre behöva bevisa att arbetsgivaren vållat sjukdomen. Den som drabbats av asbest och blivit sjuk först långt efteråt ska också få större möjligheter att få ersättning.

För att uppgörelsen ska gälla har Svenskt näringsliv krävt att man tecknar ett långt avtal. Opo:s första hemställan föreslog ett avtal på 29 månader, men innehöll inte överenskommelsen som parterna skissade fram i våras.

– Vi har sagt att avtalsförsäkringarna behöver vara med om vi ska träffa ett längre avtal, oavsett om det är 29 månader eller 17 månader, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?