Vad är viktigast i avtalsrörelsen? Mejla våra reportrar!
Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!
Industriarbetarnas tidning
23 oktober, 2020
Skrivet av Rasmus Lygner
Koll på Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet. Det här handlar avtalsrörelsen om.
I mars beslutade fack och arbetsgivare att skjuta upp årets avtalsrörelse. Ett historiskt beslut, men ett som både Svenskt Näringsliv och LO ställde sig bakom.
Då hade fack och arbetsgivare inom industrin redan förhandlat under ett par månader. Redan i december överlämnade de sina krav till varandra. När avtalsrörelsen drog igång igen den 1 oktober, började de alltså inte om på ruta ett, utan återupptog vårens förhandlingar.
Det betyder att frågorna som de ska komma överens om förblir desamma. Innan den 1 november ska de enas om ett nytt avtal. Det här är vad det handlar om:
Fackförbunden
Arbetsgivarna
Läget nu:
Facken inom industrin avvisade det första lönebudet från opo, opartiska ordförandena, eftersom de ansåg att det var ”oacceptabelt lågt” och inte kompenserade arbetstagarna för de uteblivna löneökningarna. I det föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader.
Industrifackens krav är ställda från den 1 april i år, alltså från det datum som de nuvarande avtalen skulle ha löpt ut om avtalsrörelsen inte skjutits upp på grund av coronaviruset.
– Då behöver det märkas att det inte är sju förlorade månader, säger GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman.
Industriarbetsgivarna, å andra sidan, accepterade det första lönebudet från opo, trots att de ansåg att det låg på ”smärtgränsen” för vad företagen klarar av.
Fackförbunden
Arbetsgivarna
Fackförbunden
Arbetsgivarna
Läget nu:
I april enades fack och arbetsgivare om en uppgörelse om bättre försäkringar och pensionsvillkor. Den säger bland annat att arbetsgivaren på sikt ska börja betala in avtalspension för arbetare redan när de fyllt 22 år. Pensionsavgifterna ska i framtiden beräknas och betalas in månadsvis, istället för årsvis.
För att få ersättning vid arbetssjukdom ska den anställda inte längre behöva bevisa att arbetsgivaren vållat sjukdomen. Den som drabbats av asbest och blivit sjuk först långt efteråt ska också få större möjligheter att få ersättning.
För att uppgörelsen ska gälla har Svenskt näringsliv krävt att man tecknar ett långt avtal. Opo:s första hemställan föreslog ett avtal på 29 månader, men innehöll inte överenskommelsen som parterna skissade fram i våras.
– Vi har sagt att avtalsförsäkringarna behöver vara med om vi ska träffa ett längre avtal, oavsett om det är 29 månader eller 17 månader, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.