Industriarbetarnas tidning

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

23 oktober, 2020

Skrivet av

Koll på Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet. Det här handlar avtalsrörelsen om.

I mars beslutade fack och arbetsgivare att skjuta upp årets avtalsrörelse. Ett historiskt beslut, men ett som både Svenskt Näringsliv och LO ställde sig bakom.

Då hade fack och arbetsgivare inom industrin redan förhandlat under ett par månader. Redan i december överlämnade de sina krav till varandra. När avtalsrörelsen drog igång igen den 1 oktober, började de alltså inte om på ruta ett, utan återupptog vårens förhandlingar.

Det betyder att frågorna som de ska komma överens om förblir desamma. Innan den 1 november ska de enas om ett nytt avtal. Det här är vad det handlar om:

Lönerna

Fackförbunden

  • Facken inom LO kräver 3 procent i löneökningar och en låglönesatsning. Pappers kräver ett lönelyft på 4 procent, och en låglönesatsning. Kommunal kräver 3,5 procent i löneökningar till alla yrkesutbildade medlemmar i vård, skola och omsorg.
  • Industrifacken kräver dessutom att medlemmarna kompenseras för de uteblivna löneökningarna. De menar att kraven är ställda från den första 1 april och att det måste märkas i löneökningarna. Men exakt hur det ska ske återstå att se.
  • Fackförbunden vill ha en individgaranti så att alla får höjningar och att ingångslönerna höjs lika mycket som alla andra löner.

Arbetsgivarna

  • Arbetsgivarna tycker att kravet på 3 procent är högt och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har sagt att han inte utesluter ett nollbud.
  • Industriarbetsgivarna har ställt sig mer avvaktade till frågan om huruvida de anställda ska kompenseras för de uteblivna löneökningarna.
  • Arbetsgivarna vill inte ha en individgaranti. Och IF Metalls största motpart Teknikföretagen, kräver att löneökningarna ska kunna avtalas bort lokalt.

Läget nu:

Facken inom industrin avvisade det första lönebudet från opo, opartiska ordförandena, eftersom de ansåg att det var ”oacceptabelt lågt” och inte kompenserade arbetstagarna för de uteblivna löneökningarna. I det föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader.

Industrifackens krav är ställda från den 1 april i år, alltså från det datum som de nuvarande avtalen skulle ha löpt ut om avtalsrörelsen inte skjutits upp på grund av coronaviruset.

– Då behöver det märkas att det inte är sju förlorade månader, säger GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman.

Industriarbetsgivarna, å andra sidan, accepterade det första lönebudet från opo, trots att de ansåg att det låg på ”smärtgränsen” för vad företagen klarar av.

Arbetstiden

Fackförbunden

  • Fackförbunden vill öka medlemmarnas inflytande över sin arbetstid. Olika förbund har olika krav, bland annat sänkt övertidstak från IF Metall och förlängd varseltid vid ändrad arbetstid från GS.

Arbetsgivarna

  • Samtliga arbetsgivare i industrin kräver bättre möjligheter att variera arbetstiden efter produktionens behov. Några vill även höja övertidstaket i avtalen.

Tryggheten

Fackförbunden

  • Fackförbunden kräver mer pengar till deltidspensionen så att äldre medlemmar har råd att gå ner i tid.
  • Utöver det kräver Pappers utökad arbetstidsförkortning, ATK. Pappers vill också att övertidskomp läggs till ATK-banken. De kräver dessutom att den så kallade femårsregeln tas bort, eftersom den missgynnar nyanställda då de bara har pension att välja på de första fem åren.
  • Fackförbunden kräver bättre arbetsanpassning och rehabilitering av sjukskrivna. I dag riskerar sjuka eller skadade medlemmar att sägas upp, enligt facken. Pappers vill också införa en partsgemensam arbetsmiljöutbildning.
  • Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal betalar arbetsgivaren in pengar till din tjänstepension, men bara från att du har fyllt 25 år. LO vill ta bort eller sänka 25-årsgränsen. De vill också att premierna ska betalas in varje månad, och inte som nu en gång om året.
  • LO vill förbättra villkoren i flera av medlemmarnas försäkringar. Bland annat vill de göra det lättare att få ersättning för en arbetsskada och att fler som skadats av asbest ska få ersättning.

Arbetsgivarna

  • Inom GS kan i dag många välja mellan att ta ut sin ATK som ledig tid, pensionspremier eller pengar. Arbetsgivarna vill begränsa valet, och skulle helst se att timmarna omvandlas till pensionspremier.

Läget nu:

I april enades fack och arbetsgivare om en uppgörelse om bättre försäkringar och pensionsvillkor. Den säger bland annat att arbetsgivaren på sikt ska börja betala in avtalspension för arbetare redan när de fyllt 22 år. Pensionsavgifterna ska i framtiden beräknas och betalas in månadsvis, istället för årsvis.

För att få ersättning vid arbetssjukdom ska den anställda inte längre behöva bevisa att arbetsgivaren vållat sjukdomen. Den som drabbats av asbest och blivit sjuk först långt efteråt ska också få större möjligheter att få ersättning.

För att uppgörelsen ska gälla har Svenskt näringsliv krävt att man tecknar ett långt avtal. Opo:s första hemställan föreslog ett avtal på 29 månader, men innehöll inte överenskommelsen som parterna skissade fram i våras.

– Vi har sagt att avtalsförsäkringarna behöver vara med om vi ska träffa ett längre avtal, oavsett om det är 29 månader eller 17 månader, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.