Helgarbete har blivit normen för Eveline Sahlén, Hedvig Näslund, Tuva Wegebro och många andra på Volvo lastvagnar i Umeå. Foto: Erik Abel

Övertid och söndagsjobb tär på Volvopersonalen: ”Då blir man ju slutkörd”

Publicerad 2026-01-08, 04:00 Uppdaterad 2026-01-16, 15:03

Två år efter att anställda på Volvo Lastvagnar larmade om konstant övertidsarbete är situationen mestadels densamma: Helgerna innebär jobb.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Torsdagarna på Volvo Lastvagnar i Umeå ser ofta ut på samma sätt. På flera avdelningar går de anställda och väntar. För det händer ofta att en chef kommer och meddelar att det blir jobb på söndagen.

– Då är helgen liksom över innan den börjar, säger Hedvig Näslund, som jobbat här i snart fem år.

Problemet är inte nytt. För två år sedan berättade hon i Dagens Arbete om hur övertiden slagit i taket och hur de helt slutat planera saker med kompisar på helgerna. ”Det är ändå alltid jobb”, sa hon då.

Då förklarade Volvo den kraftiga övertiden med uppdämt behov och oförutsägbara störningar i produktionen efter pandemin, och att övertiden skulle minska. I samma veva minskade orderingångarna och företaget drog ner antalet skift, samtidigt som man kraftigt skar ner på antalet bemanningsanställda. För dem på golvet innebar det att övertiden låg kvar på höga nivåer ända fram till sommaren 2023.

Efter semestrarna det året blev det – något – bättre. Men när Volvoklubben i Umeå nu går igenom siffrorna framstår det snarare som en parentes. En medarbetare som tackat ja varje gång skiftlaget kallats in för övertid hade vid mitten av december åter igen kommit upp i och sannolikt överstigit de 150 timmar per år avtalet medger.

För Hedvig Näslund och hennes kollegor i fackets ungdomskommitté på Volvo, Eveline Sahlén och Tuva Wegebro, har det inneburit många extra söndagar.

– Sexdagarsvecka är inte kul. Att få veta på torsdagen om man ska jobba på söndag… man vågar aldrig riktigt planera, säger Eveline.

Samma tidbank – ingen poäng med arbetstidsförkortning

Övertid ska användas vid oförutsägbara händelser och regleras både i lag och avtal. Enligt teknikavtalet finns ett tak på 150 övertidstimmar per år, eller 200 om den anställde skriver på ett särskilt papper. Men här finns ett stort kryphål för arbetsgivaren.

Så fort en arbetare tar ut komp efter att ha jobbat över, eller använder den arbetstidsförkortning (ATK) som facket förhandlat fram för att minska den totala arbetstiden, kan ny övertid beordras ut. Det betyder att arbetsgivaren i praktiken kan pressa upp övertiden långt över de avtalade 150 timmarna.

– En del jobbar upp till 150 timmar utan att ta ut något komp eller ATK alls för att inte kunna beordras ut mer. Men då blir man ju slutkörd, säger Hedvig.

– Vår ATK ska inte användas för att vi ska orka jobba mer övertid. Men det är så det blivit. Det finns folk som tar ledigt på fredagen för att orka jobba på söndagen, säger Eveline.

Övertiden berör de flesta på Volvo på ett eller annat sätt. De som jobbat länge, eftersom det pågått under så många år. Och de unga, eftersom det känns svårt att säga nej när man inte har barn, när man borde känna sig ung och stark.

– Om man tackar nej är det lätt att känna att man utsätter sina arbetskompisar för det här i stället. Så i stället för att vara ledig går man och tänker på dem som måste jobba, säger Hedvig.

Men allra hårdast slår övertiden mot de bemanningsanställda.

– De känner att de inte kan säga nej, för de vill få jobba kvar, säger Evelina.

Sätter sig i kroppen: ”Kunde inte riktigt tänka”

Tuva jobbar nu på en avdelning där alla arbetar dagtid. Här finns inga övertidspass, något som nästan chockade kroppen när hon kom från skiftarbete med återkommande övertid, säger hon.

– Det var som att jag plötsligt kunde börja vila och läka. Under åren jag jobbade över hela tiden förstod jag inte hur trött jag var. Att jag faktiskt inte kunde tänka.

Det är i kroppen övertiden lägger sig tydligast, berättar alla tre. Man blir tung, trött och sliten. Det som händer i huvudet är inte alltid lika tydligt för en själv – det kommer smygande.

– Det var min mamma som påminde mig när jag berättade en helg att jag var ledig på söndagen. ”Det är faktiskt det vanliga att vara ledig på söndagarna”, sa hon. Jag har glömt den känslan, säger Hedvig.

Volvo: ”Håller oss inom våra avtal”

Elisabeth Lundell, kommunikationschef på AB Volvo i Umeå, svarar via mejl.

”Som arbetsgivare vill vi inte heller att våra medarbetare ska behöva arbeta övertid, men ibland behöver vi hantera störningar i omvärlden och i vår egen process, och då använder vi övertid som medel för det. När det behövs övertid så håller vi oss inom våra avtal.

Vår bemanningsnivå sätts utifrån vilken produktionstakt vi har och det i sin tur avgörs av vår efterfrågan från våra kunder. Vi planerar aldrig för övertid, utan detta sker enbart vid oförutsedda störningar. Vi gör alltid vad vi kan för att hålla övertidsuttaget till ett minimum.

Under 2025 har vi kunnat använda vårt flexsystem, där vi under vissa veckor förkortat arbetstiden, så att medarbetarna varit ledig fredag. Under 2026 är vår ambition att kunna nyttja det systemet ytterligare. Det är ett sätt för oss att kunna ha en något högre bemanning, och på så vis göra oss mindre känsliga för oförutsedda störningar.

Vi har full förståelse för våra medarbetares situation och behovet av återhämning.”

En kommentar till “Övertid och söndagsjobb tär på Volvopersonalen: Då blir man ju slutkörd”

Dan Andersson Åmål skriver:

11 januari, 2026 kl. 10:19

If Metall har i många stycken förhandlat bort makten över övertiden.
Med avtal om konjukturanpassat övertid och annat. Man har gett efter för storföretag som Volvo och Scania.
Mycket av det här skedde under Stefan Löfven som ordförande och Veli-Pekka som avtalssekreterare.
Varför vet jag inte, vilka kortsiktiga segrar man vann?
Ett vet jag att makten över sin arbetstid är det viktigaste vi har!

Svara