Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Kompetensutveckling en del av modellen

12 november, 2020

Skrivet av

Krönika Anställningstryggheten måste inte offras för kompetensutvecklingen, som ju båda parter vinner på. I slutbudet i las-förhandlingarna finns ett bra förslag – genomför det!

Pontus Georgsson
Pontus Georgsson är förbundsordförande för Pappers.

Att parterna förhandlar och tar ansvar för villkoren på arbetsmarknaden är känt som svenska modellen. Där glöms dessvärre kompetensutvecklingen ibland bort.

Kompetensutveckling var en stor del i det svenska industriundret. När företagen verkligen gjorde allt för att ligga främst i produkt- och teknikutvecklingen. Tänk biltillverkare, kullagerfabriker och mjölkkartonger. Pappersindustri, där de anställda utvecklas i takt med tid och utveckling. Så har grunden lagts för välfärdssamhället Sverige. Den väl utbildade industriarbetaren är nyckeln, grundämnet, kanske också kittet.

Företagen satsade inte på kompetensutveckling för att det var roligt eller hade ett egenvärde, det var lönsamt och den enda vägen till framgång. Sanningen är att både arbetsgivare och arbetare har varit tvungna att hela tiden utvecklas för att överleva. Och de har gjort det bra!

För arbetsgivarna kommer det att löna sig. Pappersmedlemmarna är brukens största tillgång.

Som Pappersmedlem är det ett egen-intresse att vara svår att byta ut. Att besitta hög kunskap och utöva den på arbetsplatsen. Det ger bra löneutveckling, tryggare arbeten och i förlängningen är det grunden för att våga ställa krav på arbetsgivarna.

Nu förväntar sig arbetsgivarna gärna att du som arbetare ska vara utbildad redan när du anställs, och när din kunskap blir gammal eller inte längre räcker till ska det vara lätt att göra sig av med dig. Sedan en tid har i stället arbetsgivarnas förväntan ökat på samhället – och på dig personligen. Du ska ut i otryggheten, sänka din inkomst, utbilda dig och har du tur kan du få ett annat jobb därefter.

Under tiden kan arbetsgivaren ägna sig åt sin egen kompetensförsörjning, alltså anställa någon annan i ditt ställe.

Det finns redan lösningar på det som nu försöker lösas med mer otrygghet. Kompetensutveckling under anställning som utformas efter behoven på företaget så som det en gång gjordes.

För de som ändå blir arbetslösa ska det finnas trygghet utanför. En arbetslöshetsförsäkring som går att leva på. Arbetsmarknadsutbildningar som riktas mot så kallade bristyrken. Det fungerar det vet vi.

Den omställningslösning som finns i slutbudet från de avslutade så kallade las-förhandlingarna är bra och viktig för många medlemmar. Dessa finansieras till största del av skattebetalarna, regering och riksdag kan fatta beslut om den när de vill. Beslutet kan tas utan att det ska betalas med anställningstrygghet. Gör det gärna nu.

För arbetsgivarna kommer det att löna sig. Pappersmedlemmarna är brukens största tillgång. Nu under pandemin har det blivit än mer tydligt!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

LO svänger om las

LO svänger om las

”Vi tycker inte att las-uppgörelsen är bra, men för att kunna påverka framåt vill vi att LO är en part”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

IF Metall om las-uppgörelsens olika delar

Arbetsgivaren har fått fler undantag och tydligare regler om uppsägning. Facket har fått skärpta visstidsregler och stärkt heltidsbegrepp. Så här säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä om de olika ingredienserna i uppgörelsen.

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.