Ökad trygghet eller ny stupstock? Facket utvärderar 24-månadersregeln

Publicerad 2026-02-12, 13:19 Uppdaterad 2026-02-23, 15:32

Nu drar IF Metall igång en arbetsgrupp för att gå igenom hur bemanningsanställda faktiskt har det – och hur den omdebatterade 24-månadersregeln har fungerat.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

När 24-månadersregeln infördes var tanken att sätta stopp för att människor går inhyrda år efter år på samma arbetsplats. Efter två år ska den som är kvar erbjudas tillsvidareanställning hos kundföretaget – eller få ersättning.

Nu ska en ny arbetsgrupp på IF Metall utvärdera vilken effekt förändringen har fått.

– Det är två kongressmotioner som vi har fått bifall på vid senaste kongressen. Så vi ska dels titta på hur tryggheten ser ut, och på hur de nya reglerna har slagit, säger Anna Gustafsson, central ombudsman på IF Metall med ansvar för bemanningsavtalet.

En grupp på förbundskontoret ska tillsammans med lokalombudsmän och förhandlingsdelegationen samla in erfarenheter från avdelningar, klubbar och medlemmar.

– Vi har precis kommit igång, så nu håller vi på att ta fram vilka frågor vi ska skicka ut för att kunna få en bild av hur saker och ting fungerar, säger Anna Gustafsson.

Inhyrda Oliwia: ”Tanken är god”

Det finns inga samlade siffror på hur de nya reglerna slagit ute på arbetsplatserna, men lokala fackklubbar har berättat både om grupper av inhyrda som erbjudits direktanställningar när de närmat sig gränsen – och om bemanningsanställda som fått kontrakten avslutade strax innan, utan att facket kunnat agera.

Oliwia Liljebjörn och Robert Lundin var inhyrda på Alleima men blev avbokade strax innan de nådde tvåårsgränsen. Några månader senare fick de ändå erbjudande om jobb på företaget. Men osäkerheten hann sätta spår.

– Tanken är god, men reglerna är skrivna på papper och det är vi är människor som ska leva med konsekvenserna, sa Oliwia Liljebjörn i en tidigare intervju i Dagens Arbete.

Frågan som väcker känslor: ”Jättetråkigt”

Enligt Anna Gustafsson har signalerna varit blandade.

– Det har varit både väldigt positivt, att vissa har fått jobb precis som tanken var med lagstiftningen och huvudavtalet. Samtidigt har vi förstått att vissa kan ha blivit avbokade precis innan. Det är såklart tråkigt, men så har avtalet alltid varit.

Hon betonar att bemanningsavtalet bygger på att kundföretaget alltid har kunnat säga att den inte vill ha kvar just den här personen. Därför är det svårt att säga när det beror på 24-månadersregeln.

Samtidigt medger hon att frågan väcker känslor.

– Det är alltid jättetråkigt om man blir avbokad från ett jobb man varit på länge och vill vara kvar. Men lagstiftningen kom till just för att man inte ska vara inhyrd på samma arbetsplats i åratal.

Vilka har fått jobb, vilka har fått gå?

Eftersom bemanningsanställda har en annan arbetsgivare än kundföretaget och inte kan företrädas av fackklubben där de utför sitt arbete är det svårt att få fram siffror över hur många som faktiskt fått jobb tack vare nya regeln, och hur många som i stället blivit av med sitt uppdrag.

– För att få fram alla uppgifter skulle man behöva en klocka på flera olika platser – hos kundföretaget, bemanningsföretaget och de fackliga organisationerna. Det är inte helt lätt, säger Anna Gustafsson.

Hon tror inte att arbetsgruppen kommer att kunna presentera exakt statistik, men hoppas kunna ge en samlad bild.

Arbetet ska pågå under året. Målet är att ha en rapport klar innan nästa avtalsrörelse tar fart.

– Vi tar det på största allvar, i och med att det är ett kongressbeslut. Vi ska komma med en rapport så småningom, förhoppningsvis någon gång under hösten, säger hon.

Så funkar 24-mÅnadersregeln

Sedan 1 oktober 2022 gäller den så kallade 24-månadersregeln. De innebär att en inhyrd arbetstagare som varit hos samma kund i 24 månader under en treårsperiod ska erbjudas anställning direkt hos kundföretaget.

Alternativt kan kundföretaget betala en kompensation motsvarande två månadslöner till den anställde. Om företagets kollektivavtal omfattas av huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO är ersättningen i stället tre månadslöner.

Regeln kom till i samband det stora las- och trygghetsavtalet som slöts mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv 2021.

Syftet från fackens sida var att minska missbruket av långvarig inhyrning.