Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Varje samtal kan vara det sista

24 februari, 2021

Skrivet av

Krönika Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Carl Linnaeus är musikjournalist, författare och förläggare.

Tänk på döden. Under några år ­passerade jag dagligen den där ­uppmaningen som i 200 år hängt utanför Stampens kyrkogård i Göteborg.

För mig var det en onödig anmodan. Jag tänker ändå alltid på döden. I vissa perioder har jag velat omfamna den. I andra perioder har den nästan skrämt ihjäl mig. Den har alltid varit närvarande inom den musikstil som jag sålt min själ till.

Det är ingen slump att en av grenarna på det stora hårdrocksträdet heter just death metal. Nu har döden även etablerats som koncept inom den åldrande västkustrocken.

Nyligen intervjuade jag Toto-gubbarna Steve Lukather och Joseph Williams. Steve lät samtalet drypa av svår åldersnoja som grundade sig i att så många i hans bekantskapskrets tagit ner skylten på senare tid.

Joseph berättade om hur han valt att inleda sin aktuella soloplatta med en låt om döden och hur mycket han tänker på det ofrånkomliga slutet. Jag frågade varför. Han skrockade och sa att även jag kommer att tänka på döden när jag blir lika gammal.

Men jag behöver inte vänta. Jag blir ständigt påmind då mina barndomsidoler i strid ström lämnar in tofflorna.

Ibland hinner en intervju inte ens gå i tryck förrän artisten kilar om hörnet. I artikeln blir de som spöken som pratar från andra sidan graven.

Jag har insett att varje gång jag pratar med en gammal hjälte kan bli den sista. Därför avslutar jag nu likt ett fånigt fanboy med att tacka för musiken. Innan det är för sent. Jag gör det inte för att nära deras ego. Jag gör det för min egen skull. Det känns bra att tacka för något som gett mening till mitt liv.

Rockstjärnor är ett släkte för sig. De är som förvuxna barn och därför håller de sig unga i sinnet. Samtidigt tenderar de att bränna sitt ljus i båda ändar. Lev fort, dö ung. Eller åtminstone dö i förtid.

Jag tittar på ett självporträtt som jag nästan tvingade Alexi Laiho i Children Of Bodom att kladda ner för tio år sedan. Papperet har gulnat och fått en ful vikning i ett hörn. Jag minns hur den finske gitarrhjälten ställde ifrån sig ölflaskan och började slita med teckningen. Han ritade sitt ansikte, sitt långfinger och en pratbubbla med ett upproriskt ”Fuck you!”

Sedan berättade han om hur han slutat med sprit efter att självmedicineringen gått överstyr och om den gången som han hamnade på sjukhus efter att ha kräkts blod i nio timmar i sträck. Nu har nyheten om hans död kablats ut. Orsaken uppges vara hälsoproblem. Han var två år yngre än jag.

För ett tag sedan hängde en filosofisk lustigkurre upp en annan skylt utanför Stampens kyrkogård. ”Tänk på livet.” Den ter sig ännu mera överflödig.

Genom att tänka på döden tänker jag på livet. Det får mig att vilja leva innan tiden är ute.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Flykten från nuet borde få ett slut

Flykten från nuet borde få ett slut

Jag kanske aldrig växer upp helt, men det är dags att glänta på dörren till det verkliga livet, skriver frilansskribenten Carl Linnaeus.

Jag är gjord för att älska (allt av) Kiss

Trots att jag är en bitter jävel klarar jag inte ens av att hata bandets största hit, skriver Carl Linnaeus.

Även hårdrockare tappar sitt svall

Carl Linnaeus: Tack vare Lars är det inte längre fult att åldras som hårdrockare.

Jag blir ledsen när mystiken är borta

När tuffa rockband går från gåtfull image till spel på en ostgitarr, skriver Carl Linnaeus.

Gamla dängor ger oss trygghet

Mat, sömn och vila. Men själen måste också hållas levande, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus. 

Konserten var som ett väckelsemöte

Krönikören Carl Linnaeus om konserten som var ett väckelsemöte, och att börja stå för vem man är.

Musik räddar liv

Musik räddar liv

”Varje gång som jag sänker skivnålen på mitt knastriga vinylexemplar av Vol. 4 är det som att Black Sabbath bara finns till för mig”, skriver Carl Linnaeus.

Konsten jag älskar finns nu i sprithyllan

Att sälja bärs med fräsiga flasketiketter är det nya svarta, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus.

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”