Facket stängs ute på Cytiva

Facket portas från möten. Medlemmar får varningar. Skyddsombud stängs ute. Industriarbetare vägras flextid. På bioteknikföretaget Cytiva i Umeå pågår sju olika konflikter varav tre är på väg till Arbetsdomstolen, AD.

1 900 anställda

Cytiva är ett bioteknikföretag och utvecklar och producerar teknik inom läkemedelsbranschen.

Bolaget har nyligen bytt namn från GE Healthcare. De finns i Uppsala och Umeå och har totalt 1 900 anställda i Sverige.

På fabriken jobbar cirka 550 personer varav cirka 300 i produktionen.

Union busting

är ett samlingsbegrepp, hämtat från USA,
för vad arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer kan göra för att störa, upplösa eller förhindra fria fackföreningar.

Det är något som inte stämmer på Cytiva i Umeå som bland annat producerar utrustning för vaccintillverkning. Industriarbetare säger att de tidigare varit stolta över att tillverka produkter som räddar människoliv. Men inte längre. Glädjen i att vara en del av något större har gått förlorad. Förlorad i ständiga motsättningar och en känsla av illvilja från arbets­givaren.

Droppen för många kom när arbetsgivaren ville förändra personalens möjlighet till flextid. Sedan länge finns ett avtal som gjort att anställda kan flexa flera timmar både på morgonen och eftermiddagen. Något som förenklat för många småbarnsföräldrar och inte minst för skilda som lever varannan veckas liv. Flextiden har hjälpt folk att hinna till förskola, laga middagar och skjutsa barn till aktiviteter. Men inte minst har det gett industri­arbetarna en känsla av egenmakt i en industri som snurrar allt snabbare
i takt med ökad produktivitet,
effektiviseringar och arbets­givarens ständiga mantra om konkurrenskraft.

– Vi behandlas som boskap, säger en anställd.

– Att vi haft möjlighet till flextid och andra förmåner har gjort att folk valt att jobba kvar, säger en annan.

Känslan av övervakning och rädsla för repressalier gör att ingen vågar prata öppet. Ingen i fackklubben vill heller exponera sig utåt. De vet vad som kan hända. För några år sedan köptes dåvarande klubbordföranden ut efter en tid av motsättningar.

Företaget ägnar sig åt Union Busting enligt klassisk amerikansk modell. 

Darko Davidovic, förbundsjurist IF Metall, drar en parallell till USA där arbetsgivare försöker hindra anställdas möjlighet att organisera sig.

IF Metalls förbundskontor och Teknikarbetsgivarna har försökt medla
i konflikterna genom åren. De har skickat dit sina experter som försökt råda parterna att hitta sätt att respektera varandra.

– Det är tragiskt. Många gånger är gemensamma utbildningar med fack och arbetsgivare en väg framåt. Men det är redan gjort där, säger Susanne Östh, förhandlingsombudsman på IF Metalls förbundskontor.

Hon har fått uppdraget att försöka hitta lösningar i flera kommande centrala förhandlingar. Ärendena har byggts på under några månader. Som fallet med motsättningen om hur flex­tiden i det lokala avtalet ska tolkas.

Arbetsgivaren ville begränsa flex­tiden medan IF Metall-klubben menade att avtalets tider skulle gälla. Eftersom man inte kom överens så skickades
frågan vidare till de centrala parterna, något som är brukligt när fackklubb och arbetsgivare inte lyckas lösa en tvist. Men innan frågan kommit upp på central nivå sade Cytiva upp hela avtalet, där även andra förmåner ingår.

Skulle det komma fram att jag pratat med media skulle jag nog få gå på stående fot.

Anställd på Cytiva.

– Jag har aldrig varit med om något liknande. Företaget ägnar sig åt Union Busting enligt klassisk amerikansk modell. Deras beteende är mycket nära en otillåten stridsåtgärd, säger Darko Davidovic IF Metalls förbundsjurist.
Han vänder sig mot att ledningen på Cytiva struntar i den normala förhandlingsordningen, att man sagt upp avtalet innan IF Metalls ombudsmän och Teknikarbetsgivarna försökt nå en lösning eller åtminstone någon slags kompromiss.

– Det är en grundbult i den svenska modellen att erkänna varandras rätt till förhandling, säger Darko Davidovic.

Han har också stämt Cytiva inför AD i två fall av föreningsrättskränkning. Fackmedlemmar ska ha vägrats ta med fackliga ombud på möten med företaget. Och om medlemmarna inte deltog på mötena ensamma skulle det ses som arbetsvägran.

– Ingen ska hindra oss från att företräda våra medlemmar, säger förbunds­juristen.

Han går så långt att han jämför med ”Decemberkompromissen” mellan LO och SAF år 1906 där arbetsgivarna förband sig att respektera arbetarnas rätt att organisera sig.

Förutom de två stämningarna som Darko Davidovic lämnat in till AD har LO-TCO Rättsskydd kommit in med ytterligare en stämning mot Cytiva. Enligt facket har företaget struntat i medbestämmandelagen, MBL, när delar av lagret skulle flyttas. IF Metalls skyddsombud fick information om förändringen först efter att beslutet var taget.

Förutom AD-fallen och tvisten om flextiden är det ytterligare tre frågor som väntar på att förhandlas centralt. Två av dem handlar även de om föreningsrättskränkning, där facket inte fått företräda medlemmar och ett om en medlem som använt flextiden och blivit varnad.

Hur ställer sig då arbetsgivaren Cytiva och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen till turbulensen på arbetsplatsen?

Ganska sällan behöve­r tvister lösas i domstol men då och då är det nödvändigt.

Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Det är locket på. Dagens Arbete har varit i kontakt med platschef, HR-chef och kommunikationsavdelningen på bolaget. Den enda kommentaren som ges är:

”Just nu fokuserar vi på den pågående dialog vi har med medarbetare, chefer och våra fackliga parter och har inga vidare kommentarer.”

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin vill inte heller låta sig intervjuas men lämnar en skriftlig kommentar:

”Vi kommenterar inte pågående ärenden eller förhållanden på våra medlemsföretag. Förhandlingsordningen med lokala och centrala förhandlingar fungerar mycket väl med alla våra motparter. Ganska sällan behöver tvister lösas i domstol men då och då är det nödvändigt.”

Under tiden jäser det bland industri­arbetarna. Flera som Dagens Arbete varit i kontakt med säger att de börjat se sig om efter nya arbeten. Personer som tidigare jobbat på Cytiva uppger att de förstod hur illa det var ställt på arbetsplatsen först när de slutat och hade något annat att jämföra med.

– Skulle det komma fram att jag pratat med media skulle jag nog få gå på stående fot. Det är som att den sista glädjen har försvunnit med jobbet. Vi är bara uppgivna, säger en industri­arbetare.