Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Så blev jag ett original

27 april, 2021

Skrivet av

Krönika Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en.

Sven Olov Karlsson är författare och ny krönikör i Dagens Arbete.

Framtiden kan ingen se, men det förgångna bjuder på en strålande utsikt. Blir som ett böljande landskap. Rent av pastoralt, minnet förskönar gärna. Jag fyller femtio år i sommar och har börjat inse att det är mer i backspegeln än i vindrutan.
Många minnen gäller arbete. Konstigt nog kommer de starkaste inte från de tjugofem år som gått åt till att skriva som journalist och författare. Spännande jobb, heter det. Visst, men skrivandet är också undflyende, i dubbel mening.

Gårdagens tidning torkar man skorna på. Och när en text är klar har jag ofta svårt att säga hur den konkret kom till.

De intressanta arbetsminnena kommer från nittiotalets första del, i finanskrisens mörker. Det tillbringade jag i yrkesgrupper av det slag som alla kände till men som ingen tänkte på. Några år som svetsare och svarvare på gamla mekaniska verkstäder i Bergslagen. Några till som undersköterska.

I den första miljön fruktade jag att jag skulle bli ett original. I den andra skötte jag om åldrade sådana.

Båda yrkena är konkreta på liv och död. Lemlästningen lurar i varje roterande axel. Och förr eller senare håller du handen på en patient som drar sitt sista andetag. Tufft, helt enkelt. De flesta härdar ut ändå. Vissa blir så skickliga att de är som konstnärer. Andra åter slutar tidigt, som jag.

Om jag stannat, hade jag varit lyckligare? Vem vet. Säkert är att min kropp skulle ha varit mera märkt än den är i dag.

Och tvärtom? Tänk om jag glidit direkt in i medierna och kulturen? Utan omvägen via arbetaryrken? Livets landskap hade varit slätare, men tomt och monotont. Jag hade blivit en författare med mycket mindre att berätta. Kanske inte ens blivit författare.

För arbetslivserfarenhet är en skola. Ett vuxenblivande som kan späcka en med färdigheter som är användbara långt bortom vad som går att förutse. Som knegarens uthållighet. Den ger ett förbluffande driv vid skrivbordet. Och tempoarbetets hemlighet – att åstadkomma det stora genom att noga och repetitivt göra en liten del i taget – visade sig också vara rätt sätt att ro i land trassliga grävreportage eller svåröverskådliga bokprojekt.

De där jobben på nittiotalet var också konkreta i betydelsen viktiga och nödvändiga. Jag byggde växellådor och industriventiler som används än i dag. Jag drog mitt strå till vårdapparaten, en av civilisationens hörnpelare.

Det tål att tänkas på när man blivit ett original. Det rätta ordet för den som mest arbetar med att fantisera ihop historier. Det jag gjorde då hjälper mig att stå för det jag gör i dag. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

”Nämen, om man skulle välja bort att slita ut sig”

Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.