Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Livet på landet – så lätt är det inte

22 december, 2021

Skrivet av

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

Sven Olov Karlsson är författare.

Stad kontra land-debatten har haft ett himla bra år. Berömda journalister har skrivit massor om sitt agg mot Stockholm (staden som låtit dem utbilda sig, göra spikraka karriärer, odla ädla vänskaper, bilda präktiga familjer och bli stenrika genom att bara bo).

Nu har de tröttnat. Och längtar till sin föreställning om glesbygdens frid. Till en välsignad frånvaro av dumma och otrevliga. Andra tyckande har gått all in. Verkligen flyttat ut på landet. Skrivit böcker om sin mustiga tillvaro bland täppor och tuppar. Arbetsamt men genuint och givande, sägs det vara.

Jag har fnyst. Otacksamt och självupptaget att bre ut sig om romantiska fantasier, eller lajva bonde, bah!

Nå, stadsbo lika med avsky stan och hjärta landet. Ändå bra med ett samtalsämne som både centrum och periferi kan vara helt överens i: att Stockholm är för jävligt, och att alla är så jävliga där. Den idén är en svensk klassiker. Exempelvis ogillade på sin tid Norrlandsförfattaren Albert Viksten hängivet huvudstaden. Och ”för att nära sitt hat och underhålla det besökte han ofta Stockholm”, kommenterade Ivar Lo Johansson.

Hatar jag då? Nja, svagt. Barn- och ungdomen satt jag av på landet, drömmande om storstaden. Vuxenlivet har genomlidits i stan – medan jag längtat till landet och varje ledig stund skyndat tillbaka just dit. Så gör utflyttare som är fästa vid sina föräldragårdar.

Erfarenheter? Att den som prompt ska sitta på två stolar inte har det bekvämt någonstans. Att man kan vara lika stressad, besviken och förbannad på en lagårdsbacke som på ett kontor. Att man i den grönaste natur kan reta sig på dumhet och elakhet lika mycket som i vilken hip bostadsrättsförening som helst.

Visst kan landsbygden ge lugn och ro. Då och då. Om du har det skapligt ställt. Och begriper att sätta gränser. Precis som i stan.

Med åldern tippar känslan över till landets favör. Stugan som pojken fann trång syns för gubben som ett palats. Och det är gött att peka på utarrenderade åkrar och skryta. Där jobbade jag! Vilket slit, aldrig igen. Tänk de som frivilligt blir småbönder, frustade jag. Obegripligt!

Men förakta något, och du ska själv råka ut för det. Arrendatorn fick inte ihop kalkylerna. Sade upp kontraktet i våras. Åkrarna blev mina att sköta igen. Plöja, harva, så vete, slå gräs.

I grödornas dofter och traktorns dieselrök sniffar jag efter den där omtalade harmonin. Inser att jag blivit ännu en stockholmsskribent som leker bonde. En enda klyscha återstår: att skriva en massa lösa åsikter om det. Så det gjorde jag här.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Min dröm var att få en novell publicerad i KA”

”Min dröm var att få en novell publicerad i KA”

Författaren Sven Olov Karlsson är inte bara tidningen VI:s litteraturpristagare 2020, utan också ny krönikör i DA. Vi frågar om stad och land, lönearbete och författardrömmar.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Sverige gynnas av globalisering

Sverige gynnas av globalisering

”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Utan satsningar på infrastruktur blir det ingen ny Sverigekarta”

”Landsbygdsproposition har många vettiga delförslag. Men medlen som utlovas är så knappa att det blir svårt att se att hotfulla trender kommer att rubbas”, skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.