Industriarbetarnas tidning

”Min dröm var att få en novell publicerad i KA”

27 april, 2021 - 13:20

Skrivet av

Hallå där Sven Olov Karlsson, ny krönikör i Dagens Arbete, som i dagarna fått Tidningen Vi:s litteraturpris 2020.

Sven Olov Karlsson

Författare och journalist från Norberg i Västmanland.

Aktuell: Ny krönikör i Dagens Arbete och mottagare av tidningen Vi:s litteraturpris 2020 för sin senaste novellsamling Årsboken.

Har tidigare skrivit bland annat Brandvakten om skogsbränderna i Västmanland 2014, två böcker om svenska ödehus samt den skönlitterära boken Porslinsfasaderna som nominerades till Augustpriset 2013.

Sven Olov Karlssons tre tips på författare som låter handlingen utspela sig på landsbygden:

Stina Jackson, deckarförfattare vars debutbok Silvervägen utsågs till årets bästa kriminalroman 2018 av Svenska Deckarakademin.

Stina Stoor, nominerad till Augustpriset 2015 för boken Bli som folk.

Marilynne Robinson, amerikansk författare som nyligen gav ut sin fjärde roman om det fiktiva präriesamhället Gilead.

Grattis!

– Tack! Det är jätteroligt och en stor ära. Jag var nominerad för sex år sedan med en annan novellsamling, så det känns jättekul att vinna den här gången. Jag är glad både för priset och för att det kan ge boken ett nytt liv. Precis som med mycket annat förra året så försvann den lite i pandemin.

Vad har du för relation till Dagens Arbete?

– Jag minns specifikt ett tillfälle då jag gick på gymnasiet och utbildade mig till industriarbetare. Det kom en reporter från tidningen Metallarbetaren – som tidningen hette då – och gjorde ett reportage om vår kurs. Jag tror det var första gången jag såg en journalist och fotograf komma ut och ställa frågor, och tänkte att det nog var ett spännande jobb.

Var det då du kom på att du själv ville skriva?

– Nej, jag hade inte en tanke på det. Då var verkstad det mest spännande som fanns. Men det växte fram successivt ganska snart efter gymnasiet. Jag köpte en skrivmaskin och skrev berättelser, tänkte att jag skulle bli författare. Då fick jag en annan facktidning – Kommunalarbetaren (KA) – eftersom jag jobbade som undersköterska. Min dröm var att få en novell publicerad i KA, det vore en höjdpunkt i skrivandet. Jag skickade in bidrag till alla novelltävlingar jag såg. Jag blev aldrig publicerad, men fick ett tröstpris en gång.

Men du hade lämnat industrin då?

– Ja, jag skadade mig redan när jag var 19. Jag jobbade för hårt med statiska arbetsuppgifter, så jag fick kroniska inflammationer i musklerna. Skadan känner jag av än i dag. Man blir präglad av arbetslivet.

Du är från Västmanland, och har skrivit en bok med den titeln. Är hembygden viktig för dig?

– Jag känner mig nog väldigt hemma i all landsbygd och Västmanland är mitt lilla hörn i världen. Landsbygden är sig ganska lik världen över, oavsett om man är i amerikanska mellanvästern, i Kanada eller i södra Italien. Villkoren ser ungefär likadana ut. Urbaniseringen pågår överallt och landsbygden dräneras på både resurser och människor.

De noveller, romaner och reportageböcker du har skrivit har alla landsbygden som gemensam nämnare?

– Det är både ett eget val och beror på ämnena som jag skriver om. Boken Brandvakten handlar om den stora skogsbranden 2014, och skogen finns på landsbygden. Samma sak med böckerna om ödehus, de finns ute i bushen. Som författare är jag mest hemmastadd där, jag kan frågorna.

Läs också

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

Hur tycker du att landsbygden beskrivs i litteraturen?

– Det är vanligt att den står kuliss i böcker. Det är en otäck plats där man gömmer lik, eller där mördaren bryter sig in i huset om natten när man sover. Jag försöker använda den lite mer för vad den är.

Vad vill du skriva om i dina krönikor i DA?

– Jag vill försöka bjuda lite mer på författarens perspektiv i den bemärkelsen att jag försöker skriva lika bra som i mina böcker. Men exakt vad de kommer handla om vet jag inte än.

Prisad bok

Motiveringen till tidningen Vi:s litteraturpriset lyder:

”Med stilkänsla och stor berättarglädje skildrar Sven Olov Karlsson människor bortom allfarvägarna. Även de mest obändiga protagonister tecknas med förståelse, och årets månader ger de mångskiftande berättelserna sammanhang. Årsboken ger en bred rundmålning av ett Sverige där vardagen är full av överraskningar och inget är ovanligare än det vanliga.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

”Inget stöd att vänta från högerregeringen”

”Inget stöd att vänta från högerregeringen”

Vad kan vi vänta av den kommande regeringen vad gäller stöd till fackliga organisationer, skyddsombud och arbetsmiljöarbete? Knappast något, snarare ett motstånd, skriver Sofia Amloh, riksdagsledamot för S.

Oro och kval, efter detta val

Oro och kval, efter detta val

Jag är uppriktigt oroad för de kommande fyra åren. Det blir alltid förändringar med en ny regering, men nu blir det nog mer än vi är vana vid – och bekväma med, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Mer än varannan industriarbetare jobbar på ett litet eller medelstort företag. Hur ska de klara kommande teknikskiften? Harald Gatu gick på spaning efter en industri­politik som kan ge småföretagen en hjälpande hand.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Vi ska äga välfärden tillsammans

Nej, industriarbetarna har aldrig varit ”basically gone”. I och med den gröna omställningen är vi viktigare än någonsin för klimatet – och vår välfärd, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Därför ställer jag upp för C i riksdagen”

”Därför ställer jag upp för C i riksdagen”

En stark och självständig lokalpolitik som är en garant för jobben. Och yrkesutbildningen – som krävs för att kvalificerade industrijobb ska hålla bra ingångslöner, skriver Gustav Malm, som kandiderar till riksdagen för C.

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

De finska folkhems­byggarna

De finska folkhems­byggarna

Mellan 1950 och 1970 lämnade hundratusentals finländare hemlandet bakom sig för att arbeta i den svenska industrin. Laura Leskinens morföräldrar var två av dem.

Som en symaskin inställd på sicksack

Som en symaskin inställd på sicksack

Klockan är 14.57 på Svenska takelement i Västerås.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.