Industriarbetarnas tidning

”Min dröm var att få en novell publicerad i KA”

27 april, 2021

Skrivet av

Hallå där Sven Olov Karlsson, ny krönikör i Dagens Arbete, som i dagarna fått Tidningen Vi:s litteraturpris 2020.

Sven Olov Karlsson

Författare och journalist från Norberg i Västmanland.

Aktuell: Ny krönikör i Dagens Arbete och mottagare av tidningen Vi:s litteraturpris 2020 för sin senaste novellsamling Årsboken.

Har tidigare skrivit bland annat Brandvakten om skogsbränderna i Västmanland 2014, två böcker om svenska ödehus samt den skönlitterära boken Porslinsfasaderna som nominerades till Augustpriset 2013.

Sven Olov Karlssons tre tips på författare som låter handlingen utspela sig på landsbygden:

Stina Jackson, deckarförfattare vars debutbok Silvervägen utsågs till årets bästa kriminalroman 2018 av Svenska Deckarakademin.

Stina Stoor, nominerad till Augustpriset 2015 för boken Bli som folk.

Marilynne Robinson, amerikansk författare som nyligen gav ut sin fjärde roman om det fiktiva präriesamhället Gilead.

Grattis!

– Tack! Det är jätteroligt och en stor ära. Jag var nominerad för sex år sedan med en annan novellsamling, så det känns jättekul att vinna den här gången. Jag är glad både för priset och för att det kan ge boken ett nytt liv. Precis som med mycket annat förra året så försvann den lite i pandemin.

Vad har du för relation till Dagens Arbete?

– Jag minns specifikt ett tillfälle då jag gick på gymnasiet och utbildade mig till industriarbetare. Det kom en reporter från tidningen Metallarbetaren – som tidningen hette då – och gjorde ett reportage om vår kurs. Jag tror det var första gången jag såg en journalist och fotograf komma ut och ställa frågor, och tänkte att det nog var ett spännande jobb.

Var det då du kom på att du själv ville skriva?

– Nej, jag hade inte en tanke på det. Då var verkstad det mest spännande som fanns. Men det växte fram successivt ganska snart efter gymnasiet. Jag köpte en skrivmaskin och skrev berättelser, tänkte att jag skulle bli författare. Då fick jag en annan facktidning – Kommunalarbetaren (KA) – eftersom jag jobbade som undersköterska. Min dröm var att få en novell publicerad i KA, det vore en höjdpunkt i skrivandet. Jag skickade in bidrag till alla novelltävlingar jag såg. Jag blev aldrig publicerad, men fick ett tröstpris en gång.

Men du hade lämnat industrin då?

– Ja, jag skadade mig redan när jag var 19. Jag jobbade för hårt med statiska arbetsuppgifter, så jag fick kroniska inflammationer i musklerna. Skadan känner jag av än i dag. Man blir präglad av arbetslivet.

Du är från Västmanland, och har skrivit en bok med den titeln. Är hembygden viktig för dig?

– Jag känner mig nog väldigt hemma i all landsbygd och Västmanland är mitt lilla hörn i världen. Landsbygden är sig ganska lik världen över, oavsett om man är i amerikanska mellanvästern, i Kanada eller i södra Italien. Villkoren ser ungefär likadana ut. Urbaniseringen pågår överallt och landsbygden dräneras på både resurser och människor.

De noveller, romaner och reportageböcker du har skrivit har alla landsbygden som gemensam nämnare?

– Det är både ett eget val och beror på ämnena som jag skriver om. Boken Brandvakten handlar om den stora skogsbranden 2014, och skogen finns på landsbygden. Samma sak med böckerna om ödehus, de finns ute i bushen. Som författare är jag mest hemmastadd där, jag kan frågorna.

Hur tycker du att landsbygden beskrivs i litteraturen?

– Det är vanligt att den står kuliss i böcker. Det är en otäck plats där man gömmer lik, eller där mördaren bryter sig in i huset om natten när man sover. Jag försöker använda den lite mer för vad den är.

Vad vill du skriva om i dina krönikor i DA?

– Jag vill försöka bjuda lite mer på författarens perspektiv i den bemärkelsen att jag försöker skriva lika bra som i mina böcker. Men exakt vad de kommer handla om vet jag inte än.

Prisad bok

Motiveringen till tidningen Vi:s litteraturpriset lyder:

”Med stilkänsla och stor berättarglädje skildrar Sven Olov Karlsson människor bortom allfarvägarna. Även de mest obändiga protagonister tecknas med förståelse, och årets månader ger de mångskiftande berättelserna sammanhang. Årsboken ger en bred rundmålning av ett Sverige där vardagen är full av överraskningar och inget är ovanligare än det vanliga.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Medlemmar strömmar till facken under krisen

Medlemmar strömmar till facken under krisen

Industrin bröt en fyraårig negativ utveckling och är nu åter den mest organiserade branschen inom LO.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Transport kritiserar las-uppgörelsen i annons i Dagens Arbete och KA

Flera Transport-avdelningar riktar skarp kritik mot las-uppgörelsen på annonsplats i Dagens Arbete och Kommunalarbetaren. ”Antingen har de inte förstått, eller så sprider de fake news”, kommenterar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Hur påverkar AI våra jobb?

Hur påverkar AI våra jobb?

Experter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

”Det är märkligt att så lite hänt”

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Skilda världar

Skilda världar

Ny teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.