Var femte skyddsrond digital under pandemin

Arbetsmiljö När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.

Att bedriva regional arbetsmiljöarbete har varit en utmaning under pandemin, tycker Susanne Alekova som är huvudskyddsombud på Tollo Linear och regionalt skyddsombud för IF Metall i Östra Skåne.

– När både avdelningen och arbetsplatserna har satt stopp för besökare så har många regionala skyddsombud känt sig rätt isolerade och haft svårt att utföra sitt uppdrag, säger hon.

Själv har hon via mejl hållit kontakt med de företag som hon har ansvar för.

– Vi skickar ut protokoll som arbetsgivarna fyller i och de skickar svar och bilder till oss på de anmärkningar vi har, det kan vara bilder på brandsläckare och truckar och sånt. Det ersätter ju inte ett fysiskt besök, men det är det bästa vi kunnat göra, säger hon.

Det har fungerat bäst på arbetsplatser där det funnits lokala skyddsombud. Men för de som inte har skyddsombud, för dem har det blivit tuffare tror jag.

Susanne Alekova, regionalt skyddsombud för IF Metall

För att begränsa smittspridningen har det bara varit ett fåtal kollegor som haft ansvar att åka ut på de mest akuta ärendena. Annars har det varit mejl, eller videomöten, som gällt.

– Det har fungerat bäst på arbetsplatser där det funnits lokala skyddsombud. Men för de som inte har skyddsombud, för dem har det blivit tuffare tror jag, säger hon.

Enligt en undersökning från IF Metall genomfördes var femte skyddsrond digitalt förra året.

– Det är såklart en väldig begränsning att inte komma ut på arbetsplatsen och träffa människor fysiskt. Men det här har varit ett sätt att i alla fall göra någonting, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Risken är överhängande att arbetsmiljöfrågor som inte har med smittskydd att göra blir lägre prioriterat och hamnar på efterkälken.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Totalt rapporterade de regionala skyddsombuden 7 200 brister förra året. De vanligaste anmärkningarna gäller brister i brand- och skyddsutrustning, hantering av kemikalier, samt byggställningar och pallställ.

– Under pandemin har mycket fokus av förklarliga skäl legat på smittskydd. Men risken är överhängande att arbetsmiljöfrågor som inte har med smittskydd att göra blir lägre prioriterat och hamnar på efterkälken. De digitala skyddsronderna har här varit ett viktigt komplement, säger Marie Nilsson.

Samma arbetsmiljöbrister som toppar årets lista återkommer år efter år. Enligt Marie Nilsson finns det ingen annan lösning än att fortsätta gneta på med de frågorna.

– Det är bara att kämpa på och genomföra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bäst resultat får vi när vi arbetar upp en bra relation på en arbetsplats och tillsammans kommer överens om att rätta till det som är farligt eller utgör risker. Det är bara att vi fortsätter med det långsiktiga och ihärdiga arbetet, säger hon.