Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Snabba cash i truck-Sverige

18 maj, 2021

Skrivet av

LEDARE Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas.

Helle Klein är chefredaktör för Dagens Arbete.

Den svenska Netflix-serien Snabba cash har fått stor uppmärksamhet under våren. Det är en rafflande film om undre världens knarkuppgörelser och de nyrikas milt sagt oseriösa företagande. Ofta finns det kopplingar mellan dessa världar. Cynismen bland aktörerna som struntar i människoliv bara de får sina pengar är påtaglig.

Riktigt så illa är det inte med fusket i truckbranschen, men handeln med falska truckkort är ett problem och leder till livsfarliga arbetsmiljöer ute på industriarbetsplatserna. Dagens Arbetes granskning visar att oseriösa utbildningar och falska truckkort tagit sig in på arbetsplatserna.

– Några har kommit på att det är snabba cash att göra truckkort. På två timmar kan de ”utbilda” tio personer, ge dem truckkort som de kopierat själv och tjäna tio–tjugo tusen kronor. Ibland mer, säger Yusuf som utbildar truckförare till DA.

Yusuf har försökt lyfta frågan om falska truckkort och undermåliga utbildningar. Det är ett modigt renhållningsarbete han bedriver. På senare tid har han fått flera hot mot sig och sin familj.

Regionala skyddsombudet, Johan Nyman, har också reagerat. Efter att en man blev påkörd av en truck inne på ett lager i Göteborg upptäckte Nyman att truckförarna saknade truckkort och inte hade genomgått någon regelrätt utbildning.

Han stoppade då allt arbete med hänvisning till att arbetsmiljön blev för farlig.
Dagen efter hävde Arbetsmiljöverket skyddsstoppet då arbetsgivaren hade meddelat att de sett till att samtliga anställda förare nu hade truckkort.

På de timmarna kan omöjligen en seriös truckutbildning ha genomförts. Två av de anställda som fått utbildningsbevis och truckkort var dessutom på semester när de påstods ha gått igenom utbildningen, berättar Nyman.

Ändå ingrep inte Arbetsmiljöverket mot kortfusket. De har inte någon skyldighet att granska truckkort eller andra utbildningsbevis. Det är dags att se över reglerna.

– Jag känner mig bränd. Du kan plasta in dasspapper och skriva ”Jag kan köra truck”, så duger det som truckkort, konstaterar Nyman.

Truckar är ett av de farligaste arbetsredskapen som finns ute på industrierna. Det sker tusen olyckor med truckar varje år i arbetslivet och antalet olyckor har ökat de senaste fem åren. Tillverkningsindustrin är den bransch där flest skadas i truckolyckor.

Så pågår ”Snabba cash” i truck-Sverige. Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln med falska truckkort är en dödsfälla och måste stoppas.

En kommentar till “Snabba cash i truck-Sverige

  • Jag tänkte skriva några rader på hur jag har upplevt detta ämne.
    Jag jobbar som interninstruktör på Billerudkorsnäs i Frövi/Rockhammar på framförallt A o B-truckar med tyngdpunkten på motviktstruck.
    Jag har kört motviktstruck i 34 år och i slutet av 2015 gick jag en instruktörskurs på Toyota och började sen utbilda internt framförallt sommarjobbare, vikarier men även ordinarie personal vid sidan av mitt ordinarie jobb.
    Utbildar ca.20-30st elever normalt under ett år.
    Tycker det är kul att få lära ut truckkörning till människor som ibland endast sett truckar på Youtube och som aldrig tror att de ska klara av detta men att sen få se glädjen när de efter genomförd utbildning lärt sig köra truck och visar sin tacksamhet för detta.
    Det går åt mycket tid och engagemang för att få säkra truckförare som sen inte är rädda för att sätta sig i en truck när det är skarp läge och på vårt företag är vi väldigt mån om säkerheten.
    Jag låter därför mina elever starta med en e-baserad teori på datorn hemma innan vi träffas för att de ska ha lite på fötterna och förhoppningsvis ha frågor och känna igen sig när vi träffas första dagen och stämmer av och över extra på teorin innan vi avslutar teorin med ett pappersprov.
    Därefter håller vi på i flera dagar med praktik tills de klarar en uppkörning.
    Jag har även gjort så att när det kommer personer som tagit sitt intyg hos annan utbildare så stämmer jag även av med personen i fråga och kollar upp hur det står till men både teori och praktik och det är skrämmande hur lite vissa har fått lära sig hos vissa oseriösa utbildningsföretag.
    Jag brukar fråga ut eleverna vad dom fick göra på sin tidigare utbildning som de betalat flera tusenlappar för och fått intyg oftast på kategorierna A1-4 och B1-4.
    Har bl.a. fått som svar när jag frågat eleverna:
    ” – vi satt i grupp och gick igenom lite teori och hade sen ett muntligt förhör där vi fick svara i kör”
    ” – vi körde några truckar fram och tillbaka en liten stund men vi var så många att det inte blev många minuter var”
    ” – fick komma dag två om vi absolut ville för att träna lite till.”
    ” – lite praktik första dagen sen teori via webben var allt vi gjorde”
    Jag har även frågat eleverna om de kört alla truckar som de fått intyg på men nästan alltid har de inte ens sett samtliga truckar som de fått intyg på.
    Eleverna gör ju inget fel utan köper sig en biljett in på arbetsmarknaden eftersom arbetsgivarna lägger mer märke till en som har intyg på truck men det är extremt oansvarigt att låta dessa personer vind för våg köra truckar efter så lite utbildning.
    Därför kollar jag alltid av med eleverna som gått ubildning på annat företag och flera av dom inser själva att de fått en undermålig utbildning och vill göra om den vilket jag hjälper dom med.

    Jag tror det behöver till nån styrning eller lagändring långt uppifrån maktens korridorer för att försöka få bukt med de oseriösa utbildningsföretagen som bara verkar vara ute efter att tjäna mycket pengar på så kort tid som möjligt och om vi ska kunna vända den negativa trenden på antal olyckor med truckar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Besluten som skapat skugg­samhället

Att det råder vilda västern i många branscher i dag är en konsekvens av beslut tagna av tidigare regeringar, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

M: Skärp straffen vid arbetskraftsmissbruk

M: Skärp straffen vid arbetskraftsmissbruk

Slopad sekretess och informationsplikt mellan myndigheter, skärpta krav på arbetsgivare och hårdare straff är några av Moderaternas förslag för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsmiljöverket ska se över reglerna

Arbetsmiljöverket ska se över reglerna

Antalet olyckor ökar. Samtidigt pågår ett omfattande fusk med truckkort.
”Vi ser mycket allvarligt på att obehöriga kör truck”, säger Torben Vincentsen på Arbetsmiljöverket.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Stå upp för skydds­ombuden

Stå upp för skydds­ombuden

Personlig erfarenhet från arbetsplatserna går inte att ersätta med en chattbot på Arbetsmiljöverkets hemsida, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Farligt fusk med truckkort

Farligt fusk med truckkort

I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.