Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Snabba cash i truck-Sverige

18 maj, 2021

Skrivet av

LEDARE Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas.

Helle Klein är chefredaktör för Dagens Arbete.

Den svenska Netflix-serien Snabba cash har fått stor uppmärksamhet under våren. Det är en rafflande film om undre världens knarkuppgörelser och de nyrikas milt sagt oseriösa företagande. Ofta finns det kopplingar mellan dessa världar. Cynismen bland aktörerna som struntar i människoliv bara de får sina pengar är påtaglig.

Riktigt så illa är det inte med fusket i truckbranschen, men handeln med falska truckkort är ett problem och leder till livsfarliga arbetsmiljöer ute på industriarbetsplatserna. Dagens Arbetes granskning visar att oseriösa utbildningar och falska truckkort tagit sig in på arbetsplatserna.

– Några har kommit på att det är snabba cash att göra truckkort. På två timmar kan de ”utbilda” tio personer, ge dem truckkort som de kopierat själv och tjäna tio–tjugo tusen kronor. Ibland mer, säger Yusuf som utbildar truckförare till DA.

Yusuf har försökt lyfta frågan om falska truckkort och undermåliga utbildningar. Det är ett modigt renhållningsarbete han bedriver. På senare tid har han fått flera hot mot sig och sin familj.

Regionala skyddsombudet, Johan Nyman, har också reagerat. Efter att en man blev påkörd av en truck inne på ett lager i Göteborg upptäckte Nyman att truckförarna saknade truckkort och inte hade genomgått någon regelrätt utbildning.

Han stoppade då allt arbete med hänvisning till att arbetsmiljön blev för farlig.
Dagen efter hävde Arbetsmiljöverket skyddsstoppet då arbetsgivaren hade meddelat att de sett till att samtliga anställda förare nu hade truckkort.

På de timmarna kan omöjligen en seriös truckutbildning ha genomförts. Två av de anställda som fått utbildningsbevis och truckkort var dessutom på semester när de påstods ha gått igenom utbildningen, berättar Nyman.

Ändå ingrep inte Arbetsmiljöverket mot kortfusket. De har inte någon skyldighet att granska truckkort eller andra utbildningsbevis. Det är dags att se över reglerna.

– Jag känner mig bränd. Du kan plasta in dasspapper och skriva ”Jag kan köra truck”, så duger det som truckkort, konstaterar Nyman.

Truckar är ett av de farligaste arbetsredskapen som finns ute på industrierna. Det sker tusen olyckor med truckar varje år i arbetslivet och antalet olyckor har ökat de senaste fem åren. Tillverkningsindustrin är den bransch där flest skadas i truckolyckor.

Så pågår ”Snabba cash” i truck-Sverige. Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln med falska truckkort är en dödsfälla och måste stoppas.

En kommentar till “Snabba cash i truck-Sverige

  • Jag tänkte skriva några rader på hur jag har upplevt detta ämne.
    Jag jobbar som interninstruktör på Billerudkorsnäs i Frövi/Rockhammar på framförallt A o B-truckar med tyngdpunkten på motviktstruck.
    Jag har kört motviktstruck i 34 år och i slutet av 2015 gick jag en instruktörskurs på Toyota och började sen utbilda internt framförallt sommarjobbare, vikarier men även ordinarie personal vid sidan av mitt ordinarie jobb.
    Utbildar ca.20-30st elever normalt under ett år.
    Tycker det är kul att få lära ut truckkörning till människor som ibland endast sett truckar på Youtube och som aldrig tror att de ska klara av detta men att sen få se glädjen när de efter genomförd utbildning lärt sig köra truck och visar sin tacksamhet för detta.
    Det går åt mycket tid och engagemang för att få säkra truckförare som sen inte är rädda för att sätta sig i en truck när det är skarp läge och på vårt företag är vi väldigt mån om säkerheten.
    Jag låter därför mina elever starta med en e-baserad teori på datorn hemma innan vi träffas för att de ska ha lite på fötterna och förhoppningsvis ha frågor och känna igen sig när vi träffas första dagen och stämmer av och över extra på teorin innan vi avslutar teorin med ett pappersprov.
    Därefter håller vi på i flera dagar med praktik tills de klarar en uppkörning.
    Jag har även gjort så att när det kommer personer som tagit sitt intyg hos annan utbildare så stämmer jag även av med personen i fråga och kollar upp hur det står till men både teori och praktik och det är skrämmande hur lite vissa har fått lära sig hos vissa oseriösa utbildningsföretag.
    Jag brukar fråga ut eleverna vad dom fick göra på sin tidigare utbildning som de betalat flera tusenlappar för och fått intyg oftast på kategorierna A1-4 och B1-4.
    Har bl.a. fått som svar när jag frågat eleverna:
    ” – vi satt i grupp och gick igenom lite teori och hade sen ett muntligt förhör där vi fick svara i kör”
    ” – vi körde några truckar fram och tillbaka en liten stund men vi var så många att det inte blev många minuter var”
    ” – fick komma dag två om vi absolut ville för att träna lite till.”
    ” – lite praktik första dagen sen teori via webben var allt vi gjorde”
    Jag har även frågat eleverna om de kört alla truckar som de fått intyg på men nästan alltid har de inte ens sett samtliga truckar som de fått intyg på.
    Eleverna gör ju inget fel utan köper sig en biljett in på arbetsmarknaden eftersom arbetsgivarna lägger mer märke till en som har intyg på truck men det är extremt oansvarigt att låta dessa personer vind för våg köra truckar efter så lite utbildning.
    Därför kollar jag alltid av med eleverna som gått ubildning på annat företag och flera av dom inser själva att de fått en undermålig utbildning och vill göra om den vilket jag hjälper dom med.

    Jag tror det behöver till nån styrning eller lagändring långt uppifrån maktens korridorer för att försöka få bukt med de oseriösa utbildningsföretagen som bara verkar vara ute efter att tjäna mycket pengar på så kort tid som möjligt och om vi ska kunna vända den negativa trenden på antal olyckor med truckar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Farligt fusk med truckkort

Farligt fusk med truckkort

I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

L: Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Så här ser våra dagar ut när vi ser till att arbetsplatserna är säkra. Vi räddar liv, skriver regionala skyddsombudet Linda Forså.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Gör verklighet av nollvisionen

Gör verklighet av nollvisionen

Ingen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Industrins konkurrenskraft hör samman med arbetarnas hälsa, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsmiljöarbetet står på spel

Förutom välfärden är frågor som rör arbetslivet något som påverkar de allra flesta medborgare. Ändå står de inte i centrum för valdebatten. När man diskuterar trygghet är det bara brott och straff, gängkriminalitet och terrorbrott som lyfts fram medan det faktum att otryggheten i arbetslivet är betydligt mer utbredd. Fler dör av jobbrelaterade skäl än […]

Oseriöst av Samhalls VD

Helle Klein om VD Monica Lingegårds uttalanden i Radio Samhall.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.