De växte under krisen

Covid-19 Hur går det egentligen till när man måste anställa eller hyra in personal under en pandemi? I värmländska Kil har de hittat svaren.

När Sara Norström kommer till jobbet tar hon fram sin duttpenna för att stämpla in på pekskärmen. Hon, precis som alla andra, har fått en egen penna som hon får bära med sig på jobbet. Ett hjälpsamt verktyg när hon ska trycka fram en kopp kaffe ur automaten.

Och en påminnelse om att det trots allt pågår en pandemi. För pandemin till trots så har industrisnickaren Sara Norström och arbetskamraterna fått mer att göra.

– Men det är roligt och spännande jobb. Vi jobbar som ett bra team och hjälper varandra på golvet.

På Moelven byggmodul i Kil har produktionen av byggbodar gått på högvarv sedan början på året. Större ordrar och nya kunder har inneburit att företaget har behövt hyra in ytterligare 30 personer till produktionen. Till ett golv där 80 vanligtvis jobbar.

En utmaning och ett arbete som aldrig tar slut, berättar vd Johan Samuelsson.
Erfarna kollegor har kunnat hjälpa de nya att komma in i arbetet när arbetslagen blandats upp. Och ett andra skift har också startat på kvällarna för att det inte ska bli trångt på golvet.

– Det viktigaste är att våra kollegor aldrig ska behöva känna sig oroliga över att vara på jobbet, säger Johan Samuelsson.

Men det hör till industrin, man tar hand om varandra på golvet.

Jonas Johannesson, skyddsombud.

Och han får medhåll av skyddsombudet Jonas Johannesson. Moelven har lyckats hålla sig undan från både utbrott och allvarliga sjukdomsfall. Och det smittskyddsarbete man har jobbat med sedan förra året har varit till stor hjälp när de har blivit flera.

För mycket är sig inte likt på fabriken. I lunch- och fikarummen där man vanligtvis har tid att snacka måste man hålla avstånd. Och rasterna har ändå dragits isär.

– Man får det att funka ändå, folk förstår att saker och ting inte är riktigt som vanligt. Men det hör till industrin, man tar hand om varandra på golvet, säger Jonas.

Och kanske är det just det som varit det viktigaste tror Jonas. Att arbetslaget tillsammans tagit ansvar för varandra. Genom att inte komma till jobbet om man känner sig krasslig, och att respektera avstånd.

Men hur har det då varit att ha ett gäng nya kollegor? Kul tycker både
Jonas Johannesson och Sara Norström.

– Man får ta de chanser som ges när man är ute på golvet, säger Sara Norström.

– Det är trevligt att lära känna nya personer, höra vilka de är och vad de
har gjort innan. Man får hoppas de får chansen att stanna, säger Jonas Johannesson.

”Det som funkat förr kanske inte funkar igen”

På Moelvens anläggningar har produktionen inte stoppats någon gång under året. I stället har man snabbtestat personalen för att skapa en trygghet.

– Det är en ständig balansgång för det är ingen som sitter med facit i hand om vilka åtgärder som funkar eller inte funkar. Vi har valt att hålla i gång produktionen och det har inneburit att vi måste jobba aktivt med att förhindra smittspridning.

Hur då?

– En fördel är att vi har fyra produktionshallar i Kil. Varje arbetslag håller sig på sin plats. Och man ska inte röra sig mellan de olika arbetsstationerna. Sen använder vi oss också av snabbtester. Vid minsta misstanke eller bekräftat fall så skärmar vi av det arbetslaget för att förhindra vidare spridning.

Har det försvårat för de inhyrda att bekanta sig med hela arbetsplatsen?

– Vi har trots pandemin kunnat visa och ge en bild av hela fabriken. Vi har helt enkelt fått vara extra noga med att hålla avstånd. Sen blir man en del av ett mindre arbetslag, så man kommer ändå snabbt in i det.

Varför hyr ni in i stället för att anställa?

– Vi saknar resurser att rekrytera till en sådan stor upprampning därför tar vi den hjälpen via bemanningsföretag.

Vad för lärdomar tar ni med er?

– Att det är otroligt viktigt att jobba förebyggande. Men också att saker ständigt förändras. Nu känns det som att vi gjorde rätt val denna gång. Men kommer det kunna funka igen? Man får ständigt omvärdera.

Ricardo Burrows