Industriarbetarnas tidning

De växte under krisen

1 juni, 2021 - 07:00

Skrivet av

Covid-19 Hur går det egentligen till när man måste anställa eller hyra in personal under en pandemi? I värmländska Kil har de hittat svaren.

När Sara Norström kommer till jobbet tar hon fram sin duttpenna för att stämpla in på pekskärmen. Hon, precis som alla andra, har fått en egen penna som hon får bära med sig på jobbet. Ett hjälpsamt verktyg när hon ska trycka fram en kopp kaffe ur automaten.

Och en påminnelse om att det trots allt pågår en pandemi. För pandemin till trots så har industrisnickaren Sara Norström och arbetskamraterna fått mer att göra.

– Men det är roligt och spännande jobb. Vi jobbar som ett bra team och hjälper varandra på golvet.

På Moelven byggmodul i Kil har produktionen av byggbodar gått på högvarv sedan början på året. Större ordrar och nya kunder har inneburit att företaget har behövt hyra in ytterligare 30 personer till produktionen. Till ett golv där 80 vanligtvis jobbar.

En utmaning och ett arbete som aldrig tar slut, berättar vd Johan Samuelsson.
Erfarna kollegor har kunnat hjälpa de nya att komma in i arbetet när arbetslagen blandats upp. Och ett andra skift har också startat på kvällarna för att det inte ska bli trångt på golvet.

– Det viktigaste är att våra kollegor aldrig ska behöva känna sig oroliga över att vara på jobbet, säger Johan Samuelsson.

Men det hör till industrin, man tar hand om varandra på golvet.

Jonas Johannesson, skyddsombud.

Och han får medhåll av skyddsombudet Jonas Johannesson. Moelven har lyckats hålla sig undan från både utbrott och allvarliga sjukdomsfall. Och det smittskyddsarbete man har jobbat med sedan förra året har varit till stor hjälp när de har blivit flera.

För mycket är sig inte likt på fabriken. I lunch- och fikarummen där man vanligtvis har tid att snacka måste man hålla avstånd. Och rasterna har ändå dragits isär.

– Man får det att funka ändå, folk förstår att saker och ting inte är riktigt som vanligt. Men det hör till industrin, man tar hand om varandra på golvet, säger Jonas.

Och kanske är det just det som varit det viktigaste tror Jonas. Att arbetslaget tillsammans tagit ansvar för varandra. Genom att inte komma till jobbet om man känner sig krasslig, och att respektera avstånd.

Men hur har det då varit att ha ett gäng nya kollegor? Kul tycker både
Jonas Johannesson och Sara Norström.

– Man får ta de chanser som ges när man är ute på golvet, säger Sara Norström.

– Det är trevligt att lära känna nya personer, höra vilka de är och vad de
har gjort innan. Man får hoppas de får chansen att stanna, säger Jonas Johannesson.

Johan Samuelsson, vd, Moelven Byggmodul. 

”Det som funkat förr kanske inte funkar igen”

På Moelvens anläggningar har produktionen inte stoppats någon gång under året. I stället har man snabbtestat personalen för att skapa en trygghet.

– Det är en ständig balansgång för det är ingen som sitter med facit i hand om vilka åtgärder som funkar eller inte funkar. Vi har valt att hålla i gång produktionen och det har inneburit att vi måste jobba aktivt med att förhindra smittspridning.

Hur då?

– En fördel är att vi har fyra produktionshallar i Kil. Varje arbetslag håller sig på sin plats. Och man ska inte röra sig mellan de olika arbetsstationerna. Sen använder vi oss också av snabbtester. Vid minsta misstanke eller bekräftat fall så skärmar vi av det arbetslaget för att förhindra vidare spridning.

Har det försvårat för de inhyrda att bekanta sig med hela arbetsplatsen?

– Vi har trots pandemin kunnat visa och ge en bild av hela fabriken. Vi har helt enkelt fått vara extra noga med att hålla avstånd. Sen blir man en del av ett mindre arbetslag, så man kommer ändå snabbt in i det.

Varför hyr ni in i stället för att anställa?

– Vi saknar resurser att rekrytera till en sådan stor upprampning därför tar vi den hjälpen via bemanningsföretag.

Vad för lärdomar tar ni med er?

– Att det är otroligt viktigt att jobba förebyggande. Men också att saker ständigt förändras. Nu känns det som att vi gjorde rätt val denna gång. Men kommer det kunna funka igen? Man får ständigt omvärdera.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Verktygen för att klara stress och oro

Verktygen för att klara stress och oro

Vi människor har fyra grundläggande strategier för att möta stress och oro. Psykologen Johan Bergstad om vikten av att välja rätt strategi till rätt tillfälle.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Distriktschefen: Cheferna behöver ses på kontoret

Distriktschefen: Cheferna behöver ses på kontoret

Cheferna behöver vara på kontoret, och ute hos kund. Distriktschefen Henrik Lundberg är tydlig på den punkten. Men när smittan spreds på Samhall i Göteborg skickades tjänstemännen hem i väntan på provsvaren.

Samhallchefer slår larm efter coronautbrott

Samhallchefer slår larm efter coronautbrott

Under hela pandemin har Samhalls chefer i Göteborg tvingats att vara på plats, eller ute hos kund. Nu har covid brutit ut och chefer smittat ner varandra.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.