Mest korttidsstöd till industrin

Scania, Volvo och andra stora industriföretag är de som tagit emot mest korttidsstöd under pandemin.
”Stödet har haft en väldigt stor betydelse för jobben”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilssson.

Tillverkningsindustrin tog emot korttidsstöd på 7,9 miljarder under 2020, den största summan för en bransch. 2021 är det i stället hotell- och restaurangbranschen som sökt och beviljats mest korttidsstöd, med tillverkningsindustrin på en fjärdeplats bland branscherna. Det kan ses som tecken på att industrin återhämtat sig. Det rör sig också om betydligt lägre summor: 552 miljoner kronor hittills i år.

Totalt omfattades cirka 174 000 personer inom industrin av korttidsarbete 2020, och drygt 14 000 år 2021.

– Att det är industrin som har använt korttidsstödet mest är kanske inte så konstigt, för man kan nog säga att konstruktionen av hela systemet är designad för industrin. Det gjordes med erfarenheter från finanskrisen, då industrin ensam drabbades väldigt hårt, och då andra branscher var ganska oskadda, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Hon pekar även på att de stora globala företagen har en vana från andra länder av att hantera liknande system.

Vad har stödet betytt för jobben?

– Det har haft en väldigt stor betydelse. Bara vetskapen om att det här systemet fanns på plats, färdigt att använda, gjorde att företagen förstod att man inte behövde varsla det första man gör. Det var en monumental skillnad mot när vi gick in i finanskrisen.

– Sen var vi snabbt ute och förhandlade också, eftersom det krävdes en lokal överenskommelse.

Bara vetskapen om att det här systemet fanns på plats, färdigt att använda, gjorde att företagen förstod att man inte behövde varsla det första man gör.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall.

Marie Nilsson efterlyste tidigt fortbildningsinsatser kopplat till korttidsstödet, i linje med den utredning som Anders Ferbe hade överlämnat till regeringen.

– De förslagen dröjde ett tag innan de kom på plats. Men ärligt talat är jag ganska besviken på att det inte har använts i större utsträckning. De som har använt det är företag som redan har varit igång och haft planer för kompetensutveckling och upparbetade samarbeten med utbildningsanordnare, så de direkt har kunnat gå igång med det. Men de är tyvärr alldeles för få.

Hon säger samtidigt att hon kan förstå att det kan ta tid att få något nytt på plats.

– Förhoppningen är att vi har lärt oss nånting av den här vändan, även om vi hoppas att vi inte får uppleva något liknande på många många år. Om det skulle ske något annat där man måste använda korttidsstöd, att vi verkligen ser till att använda möjligheterna till fortbildning.

Scania, Volvo, GKN och SSAB finns med bland de företag som tagit emot mest. Se hela listan över alla industriföretag som fått mer än 20 miljoner i stöd längre ner på sidan.

Det som redovisas är nettostödet, det vill säga hur mycket pengar som företaget beviljats efter avstämningar och eventuella återbetalningar. Tillväxtverket har stämt av det faktiska utfallet med företagen löpande, och då justerat beloppen. Det finns exempel på företag som fått återbetalningskrav på hela den först beviljade summan. Niklas Kjellberg, presschef på Tillväxtverket, förklarar:

– Det kan handla om att man helt enkelt inte har nyttjat stödet. Vi har gjort över 30 000 återkrav, men det begreppet innefattar alla typer av justeringar. Det regleras vid avstämningarna med företagen.

– Sen kan man få återkrav av andra orsaker, till exempel att man inte anses vara stödberättigad vid en kontroll.

Tillväxtverket använder sig av olika typer av kontroller för att försäkra sig om att företagen använder stödet så som det är tänkt.

– Vi kontrollerar alla ärenden och alla anställda som omfattas av stödet flera gånger längs hela ärendets väg. Från ansökan, till att man gör sina avstämningar, och sen en slutavstämning. Sen gör vi även efterkontroller vad gäller aktieutdelningar och värdeöverföringar 6 månader efter stödets upphörande.

Om företag gör aktieutdelningar eller värdeöverföringar två månader innan de får korttidsstöd eller inom 6 månader efter att stödet upphört kan de bli återbetalningsskyldiga. Ett flertal företag har därför väntat med utdelningar. De tio storföretag som fått mest korttidsstöd har nu betalat ut sammanlagt 32 miljarder kronor till aktieägarna, skriver Dagens Nyheter.

Det förekommer även regelrätt fusk med korttidsstödet, berättar Niklas Kjellberg. Tillväxtverket har överlämnat över 200 ärenden till polisen.

– Det handlar om att man skenpermitterar, att personen inte är anställd på företaget, eller anställd men arbetar mycket mer än vad avtalet innebär. Sen har vi exempel på företag som har nyanställt personal istället för att använda permitterad personal.

Men de flesta företag sköter sig, poängterar han. Bland de som fått återbetalningskrav betalar 97 procent i tid.