Industriarbetarnas tidning

Mest korttidsstöd till industrin

22 oktober, 2021 - 10:37

Skrivet av

Scania, Volvo och andra stora industriföretag är de som tagit emot mest korttidsstöd under pandemin.
”Stödet har haft en väldigt stor betydelse för jobben”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilssson.

Tillverkningsindustrin tog emot korttidsstöd på 7,9 miljarder under 2020, den största summan för en bransch. 2021 är det i stället hotell- och restaurangbranschen som sökt och beviljats mest korttidsstöd, med tillverkningsindustrin på en fjärdeplats bland branscherna. Det kan ses som tecken på att industrin återhämtat sig. Det rör sig också om betydligt lägre summor: 552 miljoner kronor hittills i år.

Marie Nilsson, ordförande IF Metall. Foto: Bea Tigerhielm

Totalt omfattades cirka 174 000 personer inom industrin av korttidsarbete 2020, och drygt 14 000 år 2021.

– Att det är industrin som har använt korttidsstödet mest är kanske inte så konstigt, för man kan nog säga att konstruktionen av hela systemet är designad för industrin. Det gjordes med erfarenheter från finanskrisen, då industrin ensam drabbades väldigt hårt, och då andra branscher var ganska oskadda, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Hon pekar även på att de stora globala företagen har en vana från andra länder av att hantera liknande system.

Vad har stödet betytt för jobben?

– Det har haft en väldigt stor betydelse. Bara vetskapen om att det här systemet fanns på plats, färdigt att använda, gjorde att företagen förstod att man inte behövde varsla det första man gör. Det var en monumental skillnad mot när vi gick in i finanskrisen.

– Sen var vi snabbt ute och förhandlade också, eftersom det krävdes en lokal överenskommelse.

Bara vetskapen om att det här systemet fanns på plats, färdigt att använda, gjorde att företagen förstod att man inte behövde varsla det första man gör.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall.

Marie Nilsson efterlyste tidigt fortbildningsinsatser kopplat till korttidsstödet, i linje med den utredning som Anders Ferbe hade överlämnat till regeringen.

– De förslagen dröjde ett tag innan de kom på plats. Men ärligt talat är jag ganska besviken på att det inte har använts i större utsträckning. De som har använt det är företag som redan har varit igång och haft planer för kompetensutveckling och upparbetade samarbeten med utbildningsanordnare, så de direkt har kunnat gå igång med det. Men de är tyvärr alldeles för få.

Hon säger samtidigt att hon kan förstå att det kan ta tid att få något nytt på plats.

– Förhoppningen är att vi har lärt oss nånting av den här vändan, även om vi hoppas att vi inte får uppleva något liknande på många många år. Om det skulle ske något annat där man måste använda korttidsstöd, att vi verkligen ser till att använda möjligheterna till fortbildning.

Scania, Volvo, GKN och SSAB finns med bland de företag som tagit emot mest. Se hela listan över alla industriföretag som fått mer än 20 miljoner i stöd längre ner på sidan.

Det som redovisas är nettostödet, det vill säga hur mycket pengar som företaget beviljats efter avstämningar och eventuella återbetalningar. Tillväxtverket har stämt av det faktiska utfallet med företagen löpande, och då justerat beloppen. Det finns exempel på företag som fått återbetalningskrav på hela den först beviljade summan. Niklas Kjellberg, presschef på Tillväxtverket, förklarar:

– Det kan handla om att man helt enkelt inte har nyttjat stödet. Vi har gjort över 30 000 återkrav, men det begreppet innefattar alla typer av justeringar. Det regleras vid avstämningarna med företagen.

– Sen kan man få återkrav av andra orsaker, till exempel att man inte anses vara stödberättigad vid en kontroll.

Tillväxtverket använder sig av olika typer av kontroller för att försäkra sig om att företagen använder stödet så som det är tänkt.

– Vi kontrollerar alla ärenden och alla anställda som omfattas av stödet flera gånger längs hela ärendets väg. Från ansökan, till att man gör sina avstämningar, och sen en slutavstämning. Sen gör vi även efterkontroller vad gäller aktieutdelningar och värdeöverföringar 6 månader efter stödets upphörande.

Om företag gör aktieutdelningar eller värdeöverföringar två månader innan de får korttidsstöd eller inom 6 månader efter att stödet upphört kan de bli återbetalningsskyldiga. Ett flertal företag har därför väntat med utdelningar. De tio storföretag som fått mest korttidsstöd har nu betalat ut sammanlagt 32 miljarder kronor till aktieägarna, skriver Dagens Nyheter.

Det förekommer även regelrätt fusk med korttidsstödet, berättar Niklas Kjellberg. Tillväxtverket har överlämnat över 200 ärenden till polisen.

– Det handlar om att man skenpermitterar, att personen inte är anställd på företaget, eller anställd men arbetar mycket mer än vad avtalet innebär. Sen har vi exempel på företag som har nyanställt personal istället för att använda permitterad personal.

Men de flesta företag sköter sig, poängterar han. Bland de som fått återbetalningskrav betalar 97 procent i tid.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

SKF-facket befarar varsel

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Så lätt att glömma, att ta något för givet. Så lätt att tro att det som gäller idag alltid har funnits där. Som korttidsstödet. Testet kom under pandemin, 40 000 jobb räddades enligt en utvärdering.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Vi fortsätter påverka politiken

Vi fortsätter påverka politiken

När vi har en regering som inte prioriterar löntagarna är det ännu viktigare att vi är starka och driver våra frågor, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?