Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

6 maj, 2020

Skrivet av Marie Nilsson

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman
Foto: Ylva Bergman

Debatt Kompetensutveckling kostar, och staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete. Det finns ett färdigt förslag på regeringens bord att ta ställning till, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Om skribenten

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Ett osynligt virus har på kort tid lett till stängda gränser, en kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster och brant stigande arbetslöshet i stora delar av världen. Hur djup och långvarig lågkonjunkturen blir är oklart, men det råder ingen tvekan om att situationen är allvarlig.

Som fackförening är IF Metalls främsta fokus självklart: att medverka till att rädda så många arbetstillfällen som möjligt och att mildra konsekvenserna för de som ändå förlorar sina jobb. Vårt arbete runt om i landet för att teckna avtal om korttidspermitteringar har bidragit starkt till att antalet varsel inte är ännu högre än de vi nu trots allt tyvärr ser.

De klimatmål som regering och riksdag har satt upp måste utgöra en grund för återhämtning för industrin efter krisen och kan vändas till en konkurrensfördel i världen efter corona.

Just nu är oron och osäkerheten stor, men trots den akuta krisen måste vi också våga blicka framåt till en tid då pandemin klingar av. Då måste vi ha verktygen och planerna redo för att få svensk industri och ekonomi på fötter igen.

Svensk industri var redan innan coronakrisen väl rustad för att ta en ledarroll i den helt nödvändiga klimatomställnigen. Många företag ligger i framkant med i sitt miljö- och klimatarbete. Som exempel kan nämnas SSAB, Preem, Scania och Cementa, som alla uppmärksammats för sina satsningar på klimatområdet. De klimatmål som regering och riksdag har satt upp måste utgöra en grund för återhämtning för industrin efter krisen och kan vändas till en konkurrensfördel i världen efter corona.

Då är stora investeringar i infrastruktur en grundförutsättning. Utan klimatvänlig el, en utbyggd järnväg, en genomtänkt politik för tillståndshantering för mineralutvinning och framställning av biobränsle kan vi inte bibehålla den välfärd vi alla vill ha och tar för given. Dessa investeringar är fundamentet till företagens klimatomställning, våra framtida jobb och framtida skatteintäkter.

Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har näringslivet själva kartlagt de möjligheter som finns för en klimatanpassad omställning. Det är en unik möjlighet som bör tas tillvara. Men även om IF Metall välkomnar de planer som har presenterats ser vi att våra medlemmars perspektiv saknas. En hållbar klimatomställning inkluderar hållbara arbeten. Det ska vara utvecklande jobb, jämställda jobb och framförallt säkra jobb. För detta krävs kompetensutveckling och en stark samverkan mellan företag och fack.

För IF Metall är våra medlemmars kompetensutveckling en central del. Vi vet att det krävs för att de ska kunna ta de jobb som uppstår när digitalisering, klimatanpassningar och automatisering förändrar arbetets innehåll. Att utnyttja den frigjorda tid som uppstår i samband med korttidsarbete till utbildning har sedan diskussionerna av denna reform påbörjades för tio år sedan varit en viktig beståndsdel.

Men kompetensutveckling kostar ofta pengar vilket givetvis är ett problem under en ekonomisk kris. Därför har vi drivit på för att staten ska subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete. På regeringens bord finns redan ett färdigt förslag på hur detta skulle kunna genomföras, som utretts av Anders Ferbe. IF Metall har i högsta grad varit involverad i det arbetet.

Det är också viktigt att de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs i samband med korttidsarbete upplevs som relevanta av våra medlemmar. I länder där kompetensutveckling varit obligatoriskt har vi sett att man ofta hamnar i konstruerade situationer där det mest blivit utbildning på pappret.

En sådan situation vill vi inte hamna i och det är en av anledningarna till att vi inte har krävt att utbildningsinsatser ska vara en förutsättning för att få tillgång till stöd för korttidsarbete av staten. Det är också anledningen till att vi gärna ser att utbildning leder till kompetensbevis.

I samarbete med Industrirådet har IF Metall varit med om att ta fram en rad förslag där vägledning, validering och kompetensutveckling mot erkända kompetensbevis och flexibel tillgång till offentlig utbildning är den röda tråden.

När det gäller den offentligt finansierade utbildningen har yrkesvux en viktig roll att spela. Många bra utbildningar och kurser finns redan i dag, men de behöver anpassas göras flexibla för att kunna nyttjas av människor som har en anställning.

Även Yrkeshögskolan utgör en unik resurs i det svenska utbildningssystemet genom sin tydliga styrning mot arbetsmarknadens behov. Yrkeshögskolan har under senare år byggts ut kraftigt. Det är nu extra viktigt att säkerställa utbyggnaden och satsa på såväl kvalitet som utveckling av utbud och metoder.

Under finanskrisen var det endast ett fåtal företag som genomförde kompetenshöjande insatser i samband med krisavtalen. Förhoppningsvis blir det bättre under Corona-krisen. Några faktorer pekar på att det skulle kunna bli så:

  • Vi är mer förberedda nu. Möjligheten att teckna avtal om korttidsarbete finns på plats – den delen är redan diskuterad och parterna är överens.
  • En viktig skillnad jämför med för tio år sedan är också att vi nu har ett valideringsverktyg inom industrin som parterna äger gemensamt tillsammans med ett antal branschorganisationer. I och med det har vi också enats om och beskrivit vad som är viktigt att kunna när man arbetar inom industrin på olika nivåer. Det underlättar diskussioner på företagen om vad kompetensutvecklingsinsatser ska innehålla.

Mycket kan göras på det nationella planet, men för Sverige som ett litet exportberoende land är samarbete över nationsgränserna helt avgörande.

Därför är det djupt oroande att de protektionistiska murarna mellan världens länder växt sig allt högre under pandemin. Att riva de murarna och bygga upp förtroendet för det sargade samarbetet såväl inom som utom EU måste ges högsta prioritet.

Som medlemmar och aktiva i fackföreningsrörelsen vet vi att ensam inte är stark. Att ta oss ur krisens akuta fas är ett arbete som vi måste göra tillsammans. Fackförbund och arbetsgivare, individer och nationer.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Du kanske också vill läsa…

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.