Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

6 maj, 2020

Skrivet av Marie Nilsson

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman
Foto: Ylva Bergman

Debatt Kompetensutveckling kostar, och staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete. Det finns ett färdigt förslag på regeringens bord att ta ställning till, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Om skribenten

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Ett osynligt virus har på kort tid lett till stängda gränser, en kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster och brant stigande arbetslöshet i stora delar av världen. Hur djup och långvarig lågkonjunkturen blir är oklart, men det råder ingen tvekan om att situationen är allvarlig.

Som fackförening är IF Metalls främsta fokus självklart: att medverka till att rädda så många arbetstillfällen som möjligt och att mildra konsekvenserna för de som ändå förlorar sina jobb. Vårt arbete runt om i landet för att teckna avtal om korttidspermitteringar har bidragit starkt till att antalet varsel inte är ännu högre än de vi nu trots allt tyvärr ser.

De klimatmål som regering och riksdag har satt upp måste utgöra en grund för återhämtning för industrin efter krisen och kan vändas till en konkurrensfördel i världen efter corona.

Just nu är oron och osäkerheten stor, men trots den akuta krisen måste vi också våga blicka framåt till en tid då pandemin klingar av. Då måste vi ha verktygen och planerna redo för att få svensk industri och ekonomi på fötter igen.

Svensk industri var redan innan coronakrisen väl rustad för att ta en ledarroll i den helt nödvändiga klimatomställnigen. Många företag ligger i framkant med i sitt miljö- och klimatarbete. Som exempel kan nämnas SSAB, Preem, Scania och Cementa, som alla uppmärksammats för sina satsningar på klimatområdet. De klimatmål som regering och riksdag har satt upp måste utgöra en grund för återhämtning för industrin efter krisen och kan vändas till en konkurrensfördel i världen efter corona.

Då är stora investeringar i infrastruktur en grundförutsättning. Utan klimatvänlig el, en utbyggd järnväg, en genomtänkt politik för tillståndshantering för mineralutvinning och framställning av biobränsle kan vi inte bibehålla den välfärd vi alla vill ha och tar för given. Dessa investeringar är fundamentet till företagens klimatomställning, våra framtida jobb och framtida skatteintäkter.

Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har näringslivet själva kartlagt de möjligheter som finns för en klimatanpassad omställning. Det är en unik möjlighet som bör tas tillvara. Men även om IF Metall välkomnar de planer som har presenterats ser vi att våra medlemmars perspektiv saknas. En hållbar klimatomställning inkluderar hållbara arbeten. Det ska vara utvecklande jobb, jämställda jobb och framförallt säkra jobb. För detta krävs kompetensutveckling och en stark samverkan mellan företag och fack.

För IF Metall är våra medlemmars kompetensutveckling en central del. Vi vet att det krävs för att de ska kunna ta de jobb som uppstår när digitalisering, klimatanpassningar och automatisering förändrar arbetets innehåll. Att utnyttja den frigjorda tid som uppstår i samband med korttidsarbete till utbildning har sedan diskussionerna av denna reform påbörjades för tio år sedan varit en viktig beståndsdel.

Men kompetensutveckling kostar ofta pengar vilket givetvis är ett problem under en ekonomisk kris. Därför har vi drivit på för att staten ska subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete. På regeringens bord finns redan ett färdigt förslag på hur detta skulle kunna genomföras, som utretts av Anders Ferbe. IF Metall har i högsta grad varit involverad i det arbetet.

Det är också viktigt att de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs i samband med korttidsarbete upplevs som relevanta av våra medlemmar. I länder där kompetensutveckling varit obligatoriskt har vi sett att man ofta hamnar i konstruerade situationer där det mest blivit utbildning på pappret.

En sådan situation vill vi inte hamna i och det är en av anledningarna till att vi inte har krävt att utbildningsinsatser ska vara en förutsättning för att få tillgång till stöd för korttidsarbete av staten. Det är också anledningen till att vi gärna ser att utbildning leder till kompetensbevis.

I samarbete med Industrirådet har IF Metall varit med om att ta fram en rad förslag där vägledning, validering och kompetensutveckling mot erkända kompetensbevis och flexibel tillgång till offentlig utbildning är den röda tråden.

När det gäller den offentligt finansierade utbildningen har yrkesvux en viktig roll att spela. Många bra utbildningar och kurser finns redan i dag, men de behöver anpassas göras flexibla för att kunna nyttjas av människor som har en anställning.

Även Yrkeshögskolan utgör en unik resurs i det svenska utbildningssystemet genom sin tydliga styrning mot arbetsmarknadens behov. Yrkeshögskolan har under senare år byggts ut kraftigt. Det är nu extra viktigt att säkerställa utbyggnaden och satsa på såväl kvalitet som utveckling av utbud och metoder.

Under finanskrisen var det endast ett fåtal företag som genomförde kompetenshöjande insatser i samband med krisavtalen. Förhoppningsvis blir det bättre under Corona-krisen. Några faktorer pekar på att det skulle kunna bli så:

  • Vi är mer förberedda nu. Möjligheten att teckna avtal om korttidsarbete finns på plats – den delen är redan diskuterad och parterna är överens.
  • En viktig skillnad jämför med för tio år sedan är också att vi nu har ett valideringsverktyg inom industrin som parterna äger gemensamt tillsammans med ett antal branschorganisationer. I och med det har vi också enats om och beskrivit vad som är viktigt att kunna när man arbetar inom industrin på olika nivåer. Det underlättar diskussioner på företagen om vad kompetensutvecklingsinsatser ska innehålla.

Mycket kan göras på det nationella planet, men för Sverige som ett litet exportberoende land är samarbete över nationsgränserna helt avgörande.

Därför är det djupt oroande att de protektionistiska murarna mellan världens länder växt sig allt högre under pandemin. Att riva de murarna och bygga upp förtroendet för det sargade samarbetet såväl inom som utom EU måste ges högsta prioritet.

Som medlemmar och aktiva i fackföreningsrörelsen vet vi att ensam inte är stark. Att ta oss ur krisens akuta fas är ett arbete som vi måste göra tillsammans. Fackförbund och arbetsgivare, individer och nationer.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Du kanske också vill läsa…

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Skyddsombud behövs i kris”

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.