Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

6 maj, 2020

Skrivet av Marie Nilsson

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman
Foto: Ylva Bergman

Debatt Kompetensutveckling kostar, och staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete. Det finns ett färdigt förslag på regeringens bord att ta ställning till, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Om skribenten

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Ett osynligt virus har på kort tid lett till stängda gränser, en kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster och brant stigande arbetslöshet i stora delar av världen. Hur djup och långvarig lågkonjunkturen blir är oklart, men det råder ingen tvekan om att situationen är allvarlig.

Som fackförening är IF Metalls främsta fokus självklart: att medverka till att rädda så många arbetstillfällen som möjligt och att mildra konsekvenserna för de som ändå förlorar sina jobb. Vårt arbete runt om i landet för att teckna avtal om korttidspermitteringar har bidragit starkt till att antalet varsel inte är ännu högre än de vi nu trots allt tyvärr ser.

De klimatmål som regering och riksdag har satt upp måste utgöra en grund för återhämtning för industrin efter krisen och kan vändas till en konkurrensfördel i världen efter corona.

Just nu är oron och osäkerheten stor, men trots den akuta krisen måste vi också våga blicka framåt till en tid då pandemin klingar av. Då måste vi ha verktygen och planerna redo för att få svensk industri och ekonomi på fötter igen.

Svensk industri var redan innan coronakrisen väl rustad för att ta en ledarroll i den helt nödvändiga klimatomställnigen. Många företag ligger i framkant med i sitt miljö- och klimatarbete. Som exempel kan nämnas SSAB, Preem, Scania och Cementa, som alla uppmärksammats för sina satsningar på klimatområdet. De klimatmål som regering och riksdag har satt upp måste utgöra en grund för återhämtning för industrin efter krisen och kan vändas till en konkurrensfördel i världen efter corona.

Då är stora investeringar i infrastruktur en grundförutsättning. Utan klimatvänlig el, en utbyggd järnväg, en genomtänkt politik för tillståndshantering för mineralutvinning och framställning av biobränsle kan vi inte bibehålla den välfärd vi alla vill ha och tar för given. Dessa investeringar är fundamentet till företagens klimatomställning, våra framtida jobb och framtida skatteintäkter.

Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har näringslivet själva kartlagt de möjligheter som finns för en klimatanpassad omställning. Det är en unik möjlighet som bör tas tillvara. Men även om IF Metall välkomnar de planer som har presenterats ser vi att våra medlemmars perspektiv saknas. En hållbar klimatomställning inkluderar hållbara arbeten. Det ska vara utvecklande jobb, jämställda jobb och framförallt säkra jobb. För detta krävs kompetensutveckling och en stark samverkan mellan företag och fack.

För IF Metall är våra medlemmars kompetensutveckling en central del. Vi vet att det krävs för att de ska kunna ta de jobb som uppstår när digitalisering, klimatanpassningar och automatisering förändrar arbetets innehåll. Att utnyttja den frigjorda tid som uppstår i samband med korttidsarbete till utbildning har sedan diskussionerna av denna reform påbörjades för tio år sedan varit en viktig beståndsdel.

Men kompetensutveckling kostar ofta pengar vilket givetvis är ett problem under en ekonomisk kris. Därför har vi drivit på för att staten ska subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete. På regeringens bord finns redan ett färdigt förslag på hur detta skulle kunna genomföras, som utretts av Anders Ferbe. IF Metall har i högsta grad varit involverad i det arbetet.

Det är också viktigt att de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs i samband med korttidsarbete upplevs som relevanta av våra medlemmar. I länder där kompetensutveckling varit obligatoriskt har vi sett att man ofta hamnar i konstruerade situationer där det mest blivit utbildning på pappret.

En sådan situation vill vi inte hamna i och det är en av anledningarna till att vi inte har krävt att utbildningsinsatser ska vara en förutsättning för att få tillgång till stöd för korttidsarbete av staten. Det är också anledningen till att vi gärna ser att utbildning leder till kompetensbevis.

I samarbete med Industrirådet har IF Metall varit med om att ta fram en rad förslag där vägledning, validering och kompetensutveckling mot erkända kompetensbevis och flexibel tillgång till offentlig utbildning är den röda tråden.

När det gäller den offentligt finansierade utbildningen har yrkesvux en viktig roll att spela. Många bra utbildningar och kurser finns redan i dag, men de behöver anpassas göras flexibla för att kunna nyttjas av människor som har en anställning.

Även Yrkeshögskolan utgör en unik resurs i det svenska utbildningssystemet genom sin tydliga styrning mot arbetsmarknadens behov. Yrkeshögskolan har under senare år byggts ut kraftigt. Det är nu extra viktigt att säkerställa utbyggnaden och satsa på såväl kvalitet som utveckling av utbud och metoder.

Under finanskrisen var det endast ett fåtal företag som genomförde kompetenshöjande insatser i samband med krisavtalen. Förhoppningsvis blir det bättre under Corona-krisen. Några faktorer pekar på att det skulle kunna bli så:

  • Vi är mer förberedda nu. Möjligheten att teckna avtal om korttidsarbete finns på plats – den delen är redan diskuterad och parterna är överens.
  • En viktig skillnad jämför med för tio år sedan är också att vi nu har ett valideringsverktyg inom industrin som parterna äger gemensamt tillsammans med ett antal branschorganisationer. I och med det har vi också enats om och beskrivit vad som är viktigt att kunna när man arbetar inom industrin på olika nivåer. Det underlättar diskussioner på företagen om vad kompetensutvecklingsinsatser ska innehålla.

Mycket kan göras på det nationella planet, men för Sverige som ett litet exportberoende land är samarbete över nationsgränserna helt avgörande.

Därför är det djupt oroande att de protektionistiska murarna mellan världens länder växt sig allt högre under pandemin. Att riva de murarna och bygga upp förtroendet för det sargade samarbetet såväl inom som utom EU måste ges högsta prioritet.

Som medlemmar och aktiva i fackföreningsrörelsen vet vi att ensam inte är stark. Att ta oss ur krisens akuta fas är ett arbete som vi måste göra tillsammans. Fackförbund och arbetsgivare, individer och nationer.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Skyddsombud behövs i kris”

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Arbetsmiljö på undantag i pandemin

Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.