Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

6 maj, 2020

Skrivet av Marie Nilsson

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman
Foto: Ylva Bergman

Debatt Kompetensutveckling kostar, och staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete. Det finns ett färdigt förslag på regeringens bord att ta ställning till, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Om skribenten

Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Ett osynligt virus har på kort tid lett till stängda gränser, en kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster och brant stigande arbetslöshet i stora delar av världen. Hur djup och långvarig lågkonjunkturen blir är oklart, men det råder ingen tvekan om att situationen är allvarlig.

Som fackförening är IF Metalls främsta fokus självklart: att medverka till att rädda så många arbetstillfällen som möjligt och att mildra konsekvenserna för de som ändå förlorar sina jobb. Vårt arbete runt om i landet för att teckna avtal om korttidspermitteringar har bidragit starkt till att antalet varsel inte är ännu högre än de vi nu trots allt tyvärr ser.

De klimatmål som regering och riksdag har satt upp måste utgöra en grund för återhämtning för industrin efter krisen och kan vändas till en konkurrensfördel i världen efter corona.

Just nu är oron och osäkerheten stor, men trots den akuta krisen måste vi också våga blicka framåt till en tid då pandemin klingar av. Då måste vi ha verktygen och planerna redo för att få svensk industri och ekonomi på fötter igen.

Svensk industri var redan innan coronakrisen väl rustad för att ta en ledarroll i den helt nödvändiga klimatomställnigen. Många företag ligger i framkant med i sitt miljö- och klimatarbete. Som exempel kan nämnas SSAB, Preem, Scania och Cementa, som alla uppmärksammats för sina satsningar på klimatområdet. De klimatmål som regering och riksdag har satt upp måste utgöra en grund för återhämtning för industrin efter krisen och kan vändas till en konkurrensfördel i världen efter corona.

Då är stora investeringar i infrastruktur en grundförutsättning. Utan klimatvänlig el, en utbyggd järnväg, en genomtänkt politik för tillståndshantering för mineralutvinning och framställning av biobränsle kan vi inte bibehålla den välfärd vi alla vill ha och tar för given. Dessa investeringar är fundamentet till företagens klimatomställning, våra framtida jobb och framtida skatteintäkter.

Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har näringslivet själva kartlagt de möjligheter som finns för en klimatanpassad omställning. Det är en unik möjlighet som bör tas tillvara. Men även om IF Metall välkomnar de planer som har presenterats ser vi att våra medlemmars perspektiv saknas. En hållbar klimatomställning inkluderar hållbara arbeten. Det ska vara utvecklande jobb, jämställda jobb och framförallt säkra jobb. För detta krävs kompetensutveckling och en stark samverkan mellan företag och fack.

För IF Metall är våra medlemmars kompetensutveckling en central del. Vi vet att det krävs för att de ska kunna ta de jobb som uppstår när digitalisering, klimatanpassningar och automatisering förändrar arbetets innehåll. Att utnyttja den frigjorda tid som uppstår i samband med korttidsarbete till utbildning har sedan diskussionerna av denna reform påbörjades för tio år sedan varit en viktig beståndsdel.

Men kompetensutveckling kostar ofta pengar vilket givetvis är ett problem under en ekonomisk kris. Därför har vi drivit på för att staten ska subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete. På regeringens bord finns redan ett färdigt förslag på hur detta skulle kunna genomföras, som utretts av Anders Ferbe. IF Metall har i högsta grad varit involverad i det arbetet.

Det är också viktigt att de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs i samband med korttidsarbete upplevs som relevanta av våra medlemmar. I länder där kompetensutveckling varit obligatoriskt har vi sett att man ofta hamnar i konstruerade situationer där det mest blivit utbildning på pappret.

En sådan situation vill vi inte hamna i och det är en av anledningarna till att vi inte har krävt att utbildningsinsatser ska vara en förutsättning för att få tillgång till stöd för korttidsarbete av staten. Det är också anledningen till att vi gärna ser att utbildning leder till kompetensbevis.

I samarbete med Industrirådet har IF Metall varit med om att ta fram en rad förslag där vägledning, validering och kompetensutveckling mot erkända kompetensbevis och flexibel tillgång till offentlig utbildning är den röda tråden.

När det gäller den offentligt finansierade utbildningen har yrkesvux en viktig roll att spela. Många bra utbildningar och kurser finns redan i dag, men de behöver anpassas göras flexibla för att kunna nyttjas av människor som har en anställning.

Även Yrkeshögskolan utgör en unik resurs i det svenska utbildningssystemet genom sin tydliga styrning mot arbetsmarknadens behov. Yrkeshögskolan har under senare år byggts ut kraftigt. Det är nu extra viktigt att säkerställa utbyggnaden och satsa på såväl kvalitet som utveckling av utbud och metoder.

Under finanskrisen var det endast ett fåtal företag som genomförde kompetenshöjande insatser i samband med krisavtalen. Förhoppningsvis blir det bättre under Corona-krisen. Några faktorer pekar på att det skulle kunna bli så:

  • Vi är mer förberedda nu. Möjligheten att teckna avtal om korttidsarbete finns på plats – den delen är redan diskuterad och parterna är överens.
  • En viktig skillnad jämför med för tio år sedan är också att vi nu har ett valideringsverktyg inom industrin som parterna äger gemensamt tillsammans med ett antal branschorganisationer. I och med det har vi också enats om och beskrivit vad som är viktigt att kunna när man arbetar inom industrin på olika nivåer. Det underlättar diskussioner på företagen om vad kompetensutvecklingsinsatser ska innehålla.

Mycket kan göras på det nationella planet, men för Sverige som ett litet exportberoende land är samarbete över nationsgränserna helt avgörande.

Därför är det djupt oroande att de protektionistiska murarna mellan världens länder växt sig allt högre under pandemin. Att riva de murarna och bygga upp förtroendet för det sargade samarbetet såväl inom som utom EU måste ges högsta prioritet.

Som medlemmar och aktiva i fackföreningsrörelsen vet vi att ensam inte är stark. Att ta oss ur krisens akuta fas är ett arbete som vi måste göra tillsammans. Fackförbund och arbetsgivare, individer och nationer.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Skyddsombud behövs i kris”

”Skyddsombud behövs i kris”

Det är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi fortsätter påverka politiken

När vi har en regering som inte prioriterar löntagarna är det ännu viktigare att vi är starka och driver våra frågor, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?