Industriarbetarnas tidning
24 november, 2021 - 08:22
Skrivet av Lotta Holmström
Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.
Varken de villkor du har på arbetsmarknaden i dag eller din lön har kommit till av sig självt. De har krävt många års kamp och förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
Varför blev det som det blev? Det reder den mångåriga DA-medarbetaren Harald Gatu ut tillsammans med reportern Anna Julius i DA:s nya podd Lön & makt.
– Vi vet att våra läsare är intresserade av arbetarhistoria och har därför på senare tid publicerat flera historiska reportage i tidningen. Nu känns det naturligt att gå vidare och göra en historiepodd med industriarbetarperspektiv. Det här är en premiär jag ser mycket fram emot, säger Helle Klein, Dagens Arbetes chefredaktör.
Till grund för podden finns Harald Gatus bok ”Lönen, makten och värdigheten” som gör fem nedslag i historien: 1905, 1945, 1983, 1995 och 2009. Även podden tar fasta på dessa fem årtal då den fackliga organisationen ställts inför olika prövningar.
Harald Gatu har mött många industriarbetare som har ett stort historieintresse.
– Jag tror att det finns ett allmänt sug efter historia, särskilt i tider som nu, som är lite omtumlande, där det finns en förändring som ser ut att gå ganska fort. Då tittar man gärna bakåt och frågar sig: Hur hamnade vi här?, säger han i poddens inledande avsnitt.
I podden går Harald Gatu och Anna Julius till botten med hur det gick till när industriarbetarna fick minimilöner och hur den svenska modellen kom till. De reder ut varför en knackning på chefens dörr ledde till förändringar på hela arbetsmarknaden och vad Anna Book egentligen gjorde på Saab i Trollhättan.
Välkommen att lyssna, här på da.se, eller i din poddspelare. Sök på Lön & makt.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?
Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.
I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.
I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan?
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.
Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.
