Industriarbetarnas tidning
24 november, 2021 - 08:22
Skrivet av Lotta Holmström
Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.
Varken de villkor du har på arbetsmarknaden i dag eller din lön har kommit till av sig självt. De har krävt många års kamp och förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
Varför blev det som det blev? Det reder den mångåriga DA-medarbetaren Harald Gatu ut tillsammans med reportern Anna Julius i DA:s nya podd Lön & makt.
– Vi vet att våra läsare är intresserade av arbetarhistoria och har därför på senare tid publicerat flera historiska reportage i tidningen. Nu känns det naturligt att gå vidare och göra en historiepodd med industriarbetarperspektiv. Det här är en premiär jag ser mycket fram emot, säger Helle Klein, Dagens Arbetes chefredaktör.
Till grund för podden finns Harald Gatus bok ”Lönen, makten och värdigheten” som gör fem nedslag i historien: 1905, 1945, 1983, 1995 och 2009. Även podden tar fasta på dessa fem årtal då den fackliga organisationen ställts inför olika prövningar.
Harald Gatu har mött många industriarbetare som har ett stort historieintresse.
– Jag tror att det finns ett allmänt sug efter historia, särskilt i tider som nu, som är lite omtumlande, där det finns en förändring som ser ut att gå ganska fort. Då tittar man gärna bakåt och frågar sig: Hur hamnade vi här?, säger han i poddens inledande avsnitt.
I podden går Harald Gatu och Anna Julius till botten med hur det gick till när industriarbetarna fick minimilöner och hur den svenska modellen kom till. De reder ut varför en knackning på chefens dörr ledde till förändringar på hela arbetsmarknaden och vad Anna Book egentligen gjorde på Saab i Trollhättan.
Välkommen att lyssna, här på da.se, eller i din poddspelare. Sök på Lön & makt.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan?
När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.
Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.
1960-talet hade precis börjat när småbarnsmamman Anna-Lisa Misker klev in på Pentaverken i Skövde. ”Jobba på fabrik fanns inte på min karta”, berättar hon. Men hon blev kvar i 32 år.
Mordet på facktopparna är den bästa satsning på ljud och rörligt som gjorts av svenska tidskrifter det senaste året. På onsdagskvällen prisades Dagens Arbetes podd på Tidskriftsgalan.
Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
