Industriarbetarnas tidning

Paus på propellern

6 december, 2021

Skrivet av

Vi bjuder på en arkivbild från 1946, som faktiskt kan fara med viss osanning.

Augustisolen kikar fram ovanför ett gäng varvsarbetare på Götaverken i Göteborg. De tar lunchrast uppe på propellerbladen till ett fartyg med okänt namn. Eller kan det vara M/S Stockholm? Det stora passagerarfartyget som sjösattes här detta år, 1946, och som drygt ett halvsekel senare skulle attackeras av pirater i jemenitiska Aden?
Det vet vi inte. Vad vi däremot vet är att varvet – ”Herrgårn” – skulle skörda enorma vinster efter andra världskriget, särskilt i mitten av 1950-talet då bolaget hade långt över 5 000 anställda på avlöningslistan. Sant är också att varvet hade sin egen yrkesskola, och att en springschas kunde avancera till chef om han hade de ambitionerna.

Men bilden ovan far till viss del med osanning. Det menar i alla fall Hans Nilsson, 83 år, som jobbade på varvet i 43 år. Först som svetsare, senare som facklig företrädare på heltid. Numera är han ordförande för Varvshistoriska föreningen i Göteborg.

– Nä, den är nog arrangerad, skrattar han. För normalt så brukade man ju inte sitta och äta lunch uppe på en vinge så där!

1946

Då, i augusti, under samma månad som bilden togs, satt skådespelaren och sångaren Edvard Persson ombord på ett annat fartyg som legat på Götaverken – S/S Drottningholm. Målet var en stundande USA-turné.

Propellere

Ja, det är därifrån, latinet, som ordet propeller kommer ifrån. Vilket betyder ”driva framför sig”. Det svenska uppfinnargeniet John Ericsson (1803–1889) var en av de första som klurade ut hur fartyg bäst skulle drivas fram.

Dolly Parton. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Dolly Parton …

… Mikael Wiehe och Marianne Faithfull är några kulturkändisar som föddes detta år. Ingmar Bergman och Jussi Björling var dock redan på benen. Bergman debuterade som film­regissör med filmen Kris, medan Björling gjorde succé på operan i Milano.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Varde juleljus

Varde juleljus

Liljeholmens stearinfabrik i Danvikstull på Södermalm i Stockholm, 1926. De största julljusen måste hängas upp då de ska poleras.

En sommar i Småland

En sommar i Småland

Arkivbilden Torsten Ullmans verkstadsfabrik i småländska Moheda 1974. Det är den 22 juli 1974. En måndag.Inne på Torsten Ullmans verkstadsfabrik i småländska Moheda sitter studenten Inga-Lill Axelsson på en stol och arbetar framför en av fabrikens pelarborrmaskiner. Hon hade fått sommarjobb här. Det är oklart när Inga-Lill Axelsson ansökte om sommarjobbet, men troligtvis under vårkanten […]

Kost, logi – och jobb

Kost, logi – och jobb

Folkets hus i Skönsberg, Sundsvall 1951. Urhi Karlsson får sig en tallrik spenatsoppa serverad av Helga Rödén.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Timlönen vid Lilla Edets pappersbruk under det ekonomiska glansåret 1963 var 4,70 kronor.

Världens lek

Världens lek

Barnens spontana och oförställda glädje när han bad dem visa upp sina favoritleksaker fångade fotografen Gabriele Galimberti. Men bilderna blir också till en dokumentation av skilda uppväxtvillkor.

Klart för dagen

Klart för dagen

Kockan är 15:47 på Nimoverken i Hova.

Ingen stress!

Ingen stress!

Ögonblicket Klockan är 13.43 på Karl Hedin i Laxå.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.