Tick tack, tick tack …
Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.
Industriarbetarnas tidning
6 december, 2021
Skrivet av Pontus Ohlin
Vi bjuder på en arkivbild från 1946, som faktiskt kan fara med viss osanning.
Augustisolen kikar fram ovanför ett gäng varvsarbetare på Götaverken i Göteborg. De tar lunchrast uppe på propellerbladen till ett fartyg med okänt namn. Eller kan det vara M/S Stockholm? Det stora passagerarfartyget som sjösattes här detta år, 1946, och som drygt ett halvsekel senare skulle attackeras av pirater i jemenitiska Aden?
Det vet vi inte. Vad vi däremot vet är att varvet – ”Herrgårn” – skulle skörda enorma vinster efter andra världskriget, särskilt i mitten av 1950-talet då bolaget hade långt över 5 000 anställda på avlöningslistan. Sant är också att varvet hade sin egen yrkesskola, och att en springschas kunde avancera till chef om han hade de ambitionerna.
Men bilden ovan far till viss del med osanning. Det menar i alla fall Hans Nilsson, 83 år, som jobbade på varvet i 43 år. Först som svetsare, senare som facklig företrädare på heltid. Numera är han ordförande för Varvshistoriska föreningen i Göteborg.
– Nä, den är nog arrangerad, skrattar han. För normalt så brukade man ju inte sitta och äta lunch uppe på en vinge så där!
Då, i augusti, under samma månad som bilden togs, satt skådespelaren och sångaren Edvard Persson ombord på ett annat fartyg som legat på Götaverken – S/S Drottningholm. Målet var en stundande USA-turné.
Ja, det är därifrån, latinet, som ordet propeller kommer ifrån. Vilket betyder ”driva framför sig”. Det svenska uppfinnargeniet John Ericsson (1803–1889) var en av de första som klurade ut hur fartyg bäst skulle drivas fram.
… Mikael Wiehe och Marianne Faithfull är några kulturkändisar som föddes detta år. Ingmar Bergman och Jussi Björling var dock redan på benen. Bergman debuterade som filmregissör med filmen Kris, medan Björling gjorde succé på operan i Milano.