Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi måste både återvinna mer – och öppna nya gruvor”

10 februari, 2022

Skrivet av Anders Lindberg,

DEBATT Gruvor påverkar alltid miljön på något sätt och vi behöver både återvinna metaller och utvinna allt som går ur gruvavfall, något vi satsar på. Men det räcker ändå inte för den gröna omställningen som nu krävs, skriver LKAB:s presschef Anders Lindberg.

Om skribenten:

Anders Lindberg är presschef på LKAB och skriver ofta på Twitter om gruvnäring och näringslivsutvecklig i norra Sverige

Älskar ni gruvor? ”JAAA” ropar några av er, ”NEEEJ” ropar några andra, men de flesta av er rycker kanske på axlarna. Oavsett vad du tycker om gruvnäringen så är du beroende av den.

Du lever i ett samhälle som har byggts upp med metaller och mineral som brutits ur berggrunden, och majoriteten av prylarna i din vardag finns tack vare gruvbrytningen, liksom elen, dricksvattnet och wifi-uppkopplingen.

Men gruvor påverkar ju miljön och klimatet! Ska vi verkligen ägna oss åt sådan verksamhet så här långt in på 2000-talet?

Jo, det ska vi, för vi behöver materialen och svensk gruvnäring driver utvecklingen mot allt mindre påverkan.

Där man startar en gruva blir det onekligen konsekvenser för naturen och miljön, just där gruvan finns. Som minst blir det ett hål i backen och högar med sten vid sidan om. Men det måste inte betyda att omgivande mark och vatten förstörs, och det måste snart inte heller betyda att klimatet skadas.

Vi på LKAB arbetar tillsammans med Vattenfall och SSAB för att göra om hela processen för att tillverka stål. LKAB:s gruvor ska bli digitaliserade och helt elektrifierade, järnmalmen ska förädlas till järnsvamp med hjälp av vätgas framställd av förnybar el, och SSAB ska tillverka fossilfritt stål i elektriska ugnar.

LKAB kan genom omställningen sänka globala utsläpp med 35 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar två tredjedelar av hela Sveriges utsläpp eller tre gånger effekten av att Sveriges alla fossila bilar parkeras för gott.

Våra konkurrenter planerar för liknande omställningar, även om de inte hunnit lika långt som vi, och det är bra eftersom stålindustrin står för sju procent av de globala koldioxidutsläppen.

Alla behöver göra sitt och vi behöver jobba nära tillsammans med andra inom industrin – och övriga samhället. Genom att gå först visar vi att det är möjligt, och även vad som krävs i exempelvis tillståndshantering och energiproduktion för att fler ska kunna följa efter.

Läs också

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

Nu behövs ordentliga satsningar på infrastruktur och kompetensutveckling för att den positiva utvecklingen i norra Sverige inte ska stanna av, skriver Carola Andersson på IF Metall södra Västerbotten.

Vi ber inte om lägre miljökrav utan om processer som tar rimligt lång tid och är mer förutsägbara än i dag. Vi vill att det görs en bredare bedömning av såväl miljö- och klimatnytta som av samhällets behov. Det är nödvändigt för industrins omställning, för en utökning av förnybar elproduktion och för ett utbyggt kraftnät. IPCC-rapporten som kom i augusti i fjol visar hur brådskande klimatfrågan är, vi har inte tid att dra den gröna omställningen i långbänk.

Som grädde på moset tänker vi på LKAB börja utvinna kritiska mineral ur det som idag klassas som gruvavfall, alltså den sten som vi separerar från järnmalmen och idag lägger på hög. I vår järnmalm finns nämligen både sällsynta jordartsmetaller och fosfor. De sällsynta jordartsmetallerna behövs i mobiler, elbilar och vindkraft, och fosfor är en viktig ingrediens i mineralgödsel som behövs för hälften av hela jordens matproduktion.

Att det inte gjorts tidigare handlar dels om teknikutveckling, det har varit för krångligt och för dyrt, och dels om marknaden. Genom att allt fler ser allvaret i klimatförändringarna ökar både efterfrågan på material till omställningen och kraven från beslutsfattare på att öka takten.

Att LKAB ska utvinna mer ur det som i dag klassas som avfall tas ibland som argument för att det inte borde öppnas fler nya gruvor. Vi måste bli bättre på återvinning, säger många.

Och det kan vi bara hålla med om, det måste och det ska vi! Metaller har ju den egenskapen att de kan smältas ner och formas om i det oändliga. Det betyder att det järn vi plockar upp i dag kommer att finnas kvar för alltid och återvinnas gång på gång.

Men. Det räcker inte när miljarder människor världen runt vill lämna fattigdom och få rent vatten, fungerande sjukvård, elektricitet och internetuppkoppling. Allt det som vi tar för givet. Därför har vi också ett ansvar att utvinna så mycket vi kan av de material som vi själva är så beroende av. Speciellt när vi kan göra det med bättre arbetsvillkor och lägre påverkan på miljö och klimat än i andra delar av världen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

IF Metalls röda dröm är grön

I fonden framme vid scenen på Svenska Mässan lyser det i stor stil: Framtiden är här. IF Metall håller kongress i Göteborg och ska staka ut de kommande årens fackliga arbete. Hållbar framtid, är temat för kongressen som nu har öppnat. Förbundsordförande Marie Nilsson tog i sitt öppningstal upp den angelägna klimatomställningen. – Framtiden är […]

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Staten måste spendera mer

Staten måste spendera mer

Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Det finns både ett EU-direktiv och en svensk föreskrift om exponering för magnetfält i jobbet. Företagen måste nu se till att följa dessa, skriver forskaren Kjell Hansson Mild.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Utan facket står skyddsombudet ensamt

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vi ska äga välfärden tillsammans

Nej, industriarbetarna har aldrig varit ”basically gone”. I och med den gröna omställningen är vi viktigare än någonsin för klimatet – och vår välfärd, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Kriget kräver omprövning

Kriget kräver omprövning

Solidariteten måste ersätta de stängda gränsernas politik, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

Klimatet är en facklig fråga

Ska klimatomställningen lyckas måste den också vara socialt hållbar, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.