Brottsplats: Pauliström
Ordföranden slängde fram kontoutdragen på bordet. – Var har du fått tag på dem? frågade kassören överraskad. – Jag kommer direkt från banken! Var har du gjort av pengarna? – Ska vi gå ut och röka, sade kassören och reste sig.
Klubbordförande tog ut dubbla ersättningar – i flera år
29 mars, 2022 - 08:49
Skrivet av Johanna Edström
I tre år tog klubbordföranden på Saint-Gobain Sekurit ut dubbla ersättningar. Nu står arbetsplatsen utan en fungerande klubb. Kvar finns sveket.
Något hade hänt. När Malin Bengtsson gick på nattskiftet kunde hon nästan ta på den tunga stämningen inne i fabriken. Men ryktet kunde väl inte stämma? Att ordföranden för fackklubben hade stoppat pengar i egen ficka. Medlemmarnas pengar.
– Det var svårt att ta in, att det hänt. Jag kände mig framför allt sviken, säger Malin Bengtsson, operatör på Saint-Gobain Sekurit i Eslöv.
Klubbordföranden var även S-politiker i Eslöv och skandalen uppdagades i samband med en kommunal stickprovskontroll av politikers ersättningar för förlorad arbetsförtjänst.
Var skulle jag börja? Det var så mycket att ta tag i. Jag blev förbannad.
Marianne Ewerlöf.
Ulrica Malmberg, ombudsman för IF Metall Mittskåne, hade bara fått veta att några få tider inte stämde. Tillsammans med IF Metall centralt gick hon igenom ekonomin och ersättningen. Hundratals timmar och tusentals kronor. Då var det alltså sant. Under tre år hade klubbordföranden tagit ut dubbla ersättningar.
IF Metalls krisgrupp kopplades in. Klubbordföranden fick sparken från sitt arbete och avsade sig sitt förtroendeuppdrag.
IF Metall skrev ett skuldebrev och en avbetalningsplan upprättades. Om pengarna inte betalas tillbaka går ärendet vidare som en polisanmälan.
– Jag blev helt tom. Jag trodde aldrig att jag skulle sitta i den situationen, men samtidigt var jag tvungen att försöka se förbi det och arbeta konstruktivt, säger Ulrica Malmberg.
Bakom henne i det lilla rummet på Saint-Gobain Sekurit står ett stort skrivbord bredvid en tom kontorsstol. Över den hänger en kvarlämnad varselväst. Det är vad som finns kvar efter förra ordföranden, det och sveket.
Det var svårt att ta in, att det hänt. Jag kände mig framför allt sviken.
Malin Bengtsson, operatör
Två dagar efter att skandalen uppdagats kallades Saint-Gobain Sekurits 107 kollektivare in till ett medlemsmöte. Där fick de veta mer om vad som hänt. Chock, förvirring och ilska. Frågorna var många, var det verkligen sant? Varför? Vad händer nu? Hur har ni agerat? Har ni polisanmält?
Kvar på arbetsplatsen fanns en ung styrelse. Marianne Ewerlöf stod, som vice ordförande, näst på tur.
”Okej, nu ska jag plötsligt ha ett stort ansvar, som inte jag är redo för”, tänkte hon.
På grund av pandemin hade hon heller inte hunnit få någon facklig utbildning.
– Var skulle jag börja? Det var så mycket att ta tag i. Jag blev förbannad, hur hade vi hamnat här?
På golvet kom frågorna från arbetskompisarna till Marianne Ewerlöf. ”Jaha, är det du som är ordförande nu?”
”Bara tillfälligt, ni bestämmer.” Men själv hade hon redan börjat komma till ett beslut. Hon kände att hon inte klarade av att ta över som ordförande, att det inte vore rättvist mot arbetskamraterna. Det var jobbigt, men till slut bestämde hon sig för att inte ställa upp som ordförande.
Hade ni kunnat göra något annorlunda?
– Vi skulle inte lagt alla ägg i samma korg. Vi hade en person som hade all kontroll, han var facket. Vi skulle inte ha låtit det vara en one-man-show, säger Marianne Ewerlöf.
Nu finns en ny plan. Ulrica Malmberg har tillsammans med lokala klubbstyrelsen tagit fram ett förslag – att lägga ner den lokala fackklubben.
– Vi har i nuläget inte någon som känner sig redo att ta över ordförandeposten.
I stället ska arbetsombud utses på samtliga avdelningar. Skyddsombuden ska också finnas kvar. Men ingen styrelse. Fackliga förhandlingar med arbetsgivaren ska skötas i samråd med facket regionalt och arbetsplatsombuden och det ska finnas en utbildningsplan för ombuden.
– På så sätt hoppas vi kunna bygga upp förtroendet underifrån och målet är att kunna ha en klubb på arbetsplatsen igen någon gång i framtiden, säger Ulrica Malmberg.
Den 18 februari röstade medlemmarna på Saint-Gobain Sekurit för förslaget att lägga ner den lokala klubben på arbetsplatsen.
För Malin Bengtsson och arbetskamraterna är mycket ovisst.
Vad hoppas du på nu?
– Att vi ska hålla ihop och bli en stark klubb.
Hittills har IF Metall inte förlorat några medlemmar på Saint-Gobain Sekurit på grund av skandalen. Det tror Ulrica Malmberg beror på att de gick ut med information så snabbt och inte mörkade något. Och att det finns en tydlig plan i samband med att klubben läggs ner.
Dagens Arbete har varit i kontakt med den tidigare ordförande som i nuläget avböjer att kommentera händelsen.
IF Metall om fusket: ”Händer någon gång per år”
Varje år avslöjas förskingring av fackets pengar. Men IF Metall tycker inte att nya rutiner behövs.
– Majoriteten sköter sig, säger Jan Eriksson, ombudsman på ekonomiavdelningen på IF Metalls förbundskontor.
Hur påverkas förtroendet för IF Metall när något sådant här händer?
– Det skadar så klart förtroendet och hör inte hemma i vår organisation. Medlemmarna förväntar sig att deras pengar går till rätt saker, så att de kan ha en bra vardag på arbetsplatsen.
Vad har ni för kontrollsystem för att undvika att någon fifflar med medlemmars pengar?
– Vi gör stickprovskontroller löpande och utbildar våra avdelningsrevisorer. Vi har också träffar med avdelningsrevisorerna där vi pekar på hur viktigt det är att kontrollerna ska göras. Min uppskattning är att det görs minst en granskning av yrkade ersättningar per år i respektive avdelning. Undantaget är de två senaste åren under pandemin, då det inte utförts lika många kontroller.
I vissa fall har fifflet pågått i flera år, hur är det möjligt när ni har kontroller?
– Vi är en väldigt stor organisation med drygt 25 000 förtroendevalda. De som misskött sig kanske heller inte ingått i någon av de kontrollerade urvalsgrupperna.
Hur ofta händer det att någon missköter medlemmarnas pengar?
– Någon gång per år händer det att vi upptäcker att någon försökt sko sig på organisationen. Vi har inte några siffror på hur ofta.
Finns det anledning att se över rutinerna?
– Vi har rutiner som fungerar väl. Skulle vi göra ett ännu mer finmaskigt system så skulle det bli för mycket byråkrati, som i sin tur skulle gå ut över majoriteten som sköter sig. Det skulle ta lång tid innan de får sina pengar.
Vad gör ni när ni upptäcker oegentligheter?
– Vi agerar direkt. När det handlar om allvarligare fall så upprättar vi skuldebrev och avbetalningsplan. Och personen och vi går skilda vägar. Betalas inte pengarna tillbaka så polisanmäler vi.
Fotnot: Avdelningsrevisorer är förtroendevalda (lekmän). Varje avdelning ska ha tre ordinarie och tre ersättare valda som revisorer. De ska granska verksamheten som avdelningen bedriver och göra stickprov över utbetalda ersättningar. Det ska också finnas en auktoriserad revisor, som granskar ekonomin i avdelningarna.
Nedläggning enda vägen?
Även om det tar emot så kan en nedläggning av en klubb ibland vara enda vägen fram, menar Martin Gunnarsson, förbundssekreterare på IF Metalls förbundskontor.
Vad tycker du om förslaget att lägga ner den lokala klubben?
– Det är klart att vi vill ha lokal facklig närvaro. Men ibland finns inte underlag, på grund av en enskild händelse eller bristande engagemang. Då kan ett sådant här förslag vara den enda vägen att gå och då är det avdelningen och medlemmarna som avgör vad som är bäst för dem.
Vilket stöd kan ni från förbundskontoret ge när medlemmar känner att de inte har underlag för att ha en klubb?
– Primärt är det avdelningen som hanterar det rent praktiska, i undantagsfall kan naturligtvis förbundskontoret bidra med insatser, som till exempel utbildning.
