Industriarbetarnas tidning

Klubbordförande tog ut dubbla ersättningar – i flera år

29 mars, 2022 - 08:49

Skrivet av

I tre år tog klubbordföranden på Saint-Gobain Sekurit ut dubbla ersättningar. Nu står arbetsplatsen utan en fungerande klubb. Kvar finns sveket.

Något hade hänt. När Malin Bengtsson gick på nattskiftet kunde hon nästan ta på den tunga stämningen inne i fabriken. Men ryktet kunde väl inte stämma? Att ordföranden för fackklubben hade stoppat pengar i egen ficka. Medlemmarnas pengar.

– Det var svårt att ta in, att det hänt. Jag kände mig framför allt sviken, säger Malin Bengtsson, operatör på Saint-Gobain Sekurit i Eslöv.

Klubbordföranden var även S-politiker i Eslöv och skandalen uppdagades i samband med en kommunal stickprovs­kontroll av politikers ersättningar för förlorad arbetsförtjänst.

Marianne Ewerlöf, vice ordförande i fackklubben och Ulrica Malmberg, ombudsman IF Metall Mittskåne.

Var skulle jag börja? Det var så mycket att ta tag i. Jag blev förbannad.

Marianne Ewerlöf.

Ulrica Malmberg, ombudsman för IF Metall Mittskåne, hade bara fått veta att några få tider inte stämde. Tillsammans med IF Metall centralt gick hon igenom ekonomin och ersättningen. Hundratals timmar och tusentals kronor. Då var det alltså sant. Under tre år hade klubbordföranden tagit ut dubbla ersättningar.

IF Metalls krisgrupp kopplades in. Klubbordföranden fick sparken från sitt arbete och avsade sig sitt förtroendeuppdrag.

IF Metall skrev ett skuldebrev och en avbetalningsplan upprättades. Om pengarna inte betalas tillbaka går ärendet vidare som en polisanmälan.

– Jag blev helt tom. Jag trodde aldrig att jag skulle sitta i den situationen, men samtidigt var jag tvungen att försöka se förbi det och arbeta konstruktivt, säger Ulrica Malmberg.

Bakom henne i det lilla rummet på Saint-Gobain Sekurit står ett stort skrivbord bredvid en tom kontorsstol. Över den hänger en kvarlämnad varselväst. Det är vad som finns kvar efter förra ordföranden, det och sveket.

Foto: Anita Szava

Det var svårt att ta in, att det hänt. Jag kände mig framför allt sviken.

Malin Bengtsson, operatör

Två dagar efter att skandalen uppdagats kallades Saint-Gobain Sekurits 107 kollektivare in till ett medlemsmöte. Där fick de veta mer om vad som hänt. Chock, förvirring och ilska. Frågorna var många, var det verkligen sant? Varför? Vad händer nu? Hur har ni agerat? Har ni polisanmält?

Kvar på arbetsplatsen fanns en ung styrelse. Marianne Ewerlöf stod, som vice ordförande, näst på tur.

”Okej, nu ska jag plötsligt ha ett stort ansvar, som inte jag är redo för”, tänkte hon.

På grund av pandemin hade hon heller inte hunnit få någon facklig utbildning.

– Var skulle jag börja? Det var så mycket att ta tag i. Jag blev förbannad, hur hade vi hamnat här?

På golvet kom frågorna från arbetskompisarna till Marianne Ewerlöf. ”Jaha, är det du som är ordförande nu?”

”Bara tillfälligt, ni bestämmer.” Men själv hade hon redan börjat komma till ett beslut. Hon kände att hon inte klarade av att ta över som ordförande, att det inte vore rättvist mot arbetskamraterna. Det var jobbigt, men till slut bestämde hon sig för att inte ställa upp som ordförande.

Hade ni kunnat göra något annorlunda?

– Vi skulle inte lagt alla ägg i samma korg. Vi hade en person som hade all kontroll, han var facket. Vi skulle inte ha låtit det vara en one-man-show, säger Marianne Ewerlöf.

Nu finns en ny plan. Ulrica Malmberg har tillsammans med lokala klubbstyrelsen tagit fram ett förslag – att lägga ner den lokala fackklubben.

– Vi har i nuläget inte någon som känner sig redo att ta över ordförandeposten.

I stället ska arbetsombud utses på samtliga avdelningar. Skyddsombuden ska också finnas kvar. Men ingen styrelse. Fackliga förhandlingar med arbetsgivaren ska skötas i samråd med facket regionalt och arbetsplatsombuden och det ska finnas en utbildningsplan för ombuden.

– På så sätt hoppas vi kunna bygga upp förtroendet underifrån och målet är att kunna ha en klubb på arbetsplatsen igen någon gång i framtiden, säger Ulrica Malmberg.

Den 18 februari röstade medlemmarna på Saint-Gobain Sekurit för förslaget att lägga ner den lokala klubben på arbetsplatsen.

För Malin Bengtsson och arbetskamraterna är mycket ovisst.

Vad hoppas du på nu?

– Att vi ska hålla ihop och bli en stark klubb.

Hittills har IF Metall inte förlorat några medlemmar på Saint-Gobain Sekurit på grund av skandalen. Det tror Ulrica Malmberg beror på att de gick ut med information så snabbt och inte mörkade något. Och att det finns en tydlig plan i samband med att klubben läggs ner.

Dagens Arbete har varit i kontakt med den tidigare ordförande som i nuläget avböjer att kommentera händelsen.


IF Metall om fusket: ”Händer någon gång per år”

Varje år avslöjas förskingring av fackets pengar. Men IF Metall tycker inte att nya rutiner behövs.

– Majoriteten sköter sig, säger Jan Eriksson, ombudsman på ekonomi­avdelningen på IF Metalls förbundskontor.

Hur påverkas förtroendet för IF Metall när något sådant här händer?

– Det skadar så klart förtroendet och hör inte hemma i vår organisation. Medlemmarna förväntar sig att deras pengar går till rätt saker, så att de kan ha en bra vardag på arbetsplatsen.

Vad har ni för kontrollsystem för att undvika att någon fifflar med medlemmars pengar?

– Vi gör stickprovskontroller löpande och utbildar våra avdelningsrevisorer. Vi har också träffar med avdelningsrevisorerna där vi pekar på hur viktigt det är att kontrollerna ska göras. Min uppskattning är att det görs minst en granskning av yrkade ersättningar per år i respektive avdelning. Undantaget är de två senaste åren under pandemin, då det inte utförts lika många kontroller.

I vissa fall har fifflet pågått i flera år, hur är det möjligt när ni har kontroller?

– Vi är en väldigt stor organisation med drygt 25 000 förtroendevalda. De som misskött sig kanske heller inte ingått i någon av de kontrollerade urvalsgrupperna.

Hur ofta händer det att någon missköter medlemmarnas pengar?

– Någon gång per år händer det att vi upptäcker att någon försökt sko sig på organisationen. Vi har inte några siffror på hur ofta.

Finns det anledning att se över rutinerna?

– Vi har rutiner som fun­gerar väl. Skulle vi göra ett ännu mer finmaskigt system så skulle det bli för mycket byråkrati, som i sin tur skulle gå ut över majoriteten som sköter sig. Det skulle ta lång tid innan de får sina pengar.

Vad gör ni när ni upptäcker oegentligheter?

– Vi agerar direkt. När det handlar om allvarligare fall så upprättar vi skuldebrev och avbetalningsplan. Och personen och vi går skilda vägar. Betalas inte pengarna tillbaka så polisanmäler vi.

Fotnot: Avdelningsrevisorer är förtroendevalda (lekmän). Varje avdelning ska ha tre ordinarie och tre ersättare valda som revisorer. De ska granska verksamheten som avdelningen bedriver och göra stickprov över utbetalda ersättningar. Det ska också finnas en auktoriserad revisor, som granskar ekonomin i avdelningarna.


Nedläggning enda vägen?

Även om det tar emot så kan en nedläggning av en klubb ibland vara enda vägen fram, menar Martin Gunnarsson, förbundssekreterare på IF Metalls förbunds­kontor.

Vad tycker du om förslaget att lägga ner den lokala klubben?

– Det är klart att vi vill ha lokal facklig närvaro. Men ibland finns inte underlag, på grund av en enskild händelse eller bristande engagemang. Då kan ett sådant här förslag vara den enda vägen att gå och då är det avdelningen och medlemmarna som avgör vad som är bäst för dem.

Vilket stöd kan ni från förbundskontoret ge när medlemmar känner att de inte har underlag för att ha en klubb?

– Primärt är det avdelningen som hanterar det rent praktiska, i undantagsfall kan naturligtvis förbundskontoret bidra med insatser, som till exempel utbildning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Brottsplats: Pauliström

Brottsplats: Pauliström

Ordföranden slängde fram kontoutdragen på bordet. – Var har du fått tag på dem? frågade kassören överraskad. – Jag kommer direkt från banken! Var har du gjort av pengarna? – Ska vi gå ut och röka, sade kassören och reste sig.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

IF Metall: Vi ser en dubbel oro hos industriarbetarna

IF Metall: Vi ser en dubbel oro hos industriarbetarna

El-krisen slår hårt mot industriarbetare och industrin. Både den egna ekonomin och arbetsgivarens situation oroar många, säger IF Metalls vice ordförande Tomas With.

Efter cyberattacken: Dubbelt så långa handläggningstider

Efter cyberattacken: Dubbelt så långa handläggningstider

Handläggningstiderna för IF Metalls a-kassa har mer än fördubblats sedan cyberattacken för två månader sedan. A-kassorna i Sverige har ännu inte återhämtat sig efter attacken.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.