Industriarbetarnas tidning

Klubbordförande tog ut dubbla ersättningar – i flera år

29 mars, 2022 - 08:49

Skrivet av

I tre år tog klubbordföranden på Saint-Gobain Sekurit ut dubbla ersättningar. Nu står arbetsplatsen utan en fungerande klubb. Kvar finns sveket.

Något hade hänt. När Malin Bengtsson gick på nattskiftet kunde hon nästan ta på den tunga stämningen inne i fabriken. Men ryktet kunde väl inte stämma? Att ordföranden för fackklubben hade stoppat pengar i egen ficka. Medlemmarnas pengar.

– Det var svårt att ta in, att det hänt. Jag kände mig framför allt sviken, säger Malin Bengtsson, operatör på Saint-Gobain Sekurit i Eslöv.

Klubbordföranden var även S-politiker i Eslöv och skandalen uppdagades i samband med en kommunal stickprovs­kontroll av politikers ersättningar för förlorad arbetsförtjänst.

Marianne Ewerlöf, vice ordförande i fackklubben och Ulrica Malmberg, ombudsman IF Metall Mittskåne.

Var skulle jag börja? Det var så mycket att ta tag i. Jag blev förbannad.

Marianne Ewerlöf.

Ulrica Malmberg, ombudsman för IF Metall Mittskåne, hade bara fått veta att några få tider inte stämde. Tillsammans med IF Metall centralt gick hon igenom ekonomin och ersättningen. Hundratals timmar och tusentals kronor. Då var det alltså sant. Under tre år hade klubbordföranden tagit ut dubbla ersättningar.

IF Metalls krisgrupp kopplades in. Klubbordföranden fick sparken från sitt arbete och avsade sig sitt förtroendeuppdrag.

IF Metall skrev ett skuldebrev och en avbetalningsplan upprättades. Om pengarna inte betalas tillbaka går ärendet vidare som en polisanmälan.

– Jag blev helt tom. Jag trodde aldrig att jag skulle sitta i den situationen, men samtidigt var jag tvungen att försöka se förbi det och arbeta konstruktivt, säger Ulrica Malmberg.

Bakom henne i det lilla rummet på Saint-Gobain Sekurit står ett stort skrivbord bredvid en tom kontorsstol. Över den hänger en kvarlämnad varselväst. Det är vad som finns kvar efter förra ordföranden, det och sveket.

Foto: Anita Szava

Det var svårt att ta in, att det hänt. Jag kände mig framför allt sviken.

Malin Bengtsson, operatör

Två dagar efter att skandalen uppdagats kallades Saint-Gobain Sekurits 107 kollektivare in till ett medlemsmöte. Där fick de veta mer om vad som hänt. Chock, förvirring och ilska. Frågorna var många, var det verkligen sant? Varför? Vad händer nu? Hur har ni agerat? Har ni polisanmält?

Kvar på arbetsplatsen fanns en ung styrelse. Marianne Ewerlöf stod, som vice ordförande, näst på tur.

”Okej, nu ska jag plötsligt ha ett stort ansvar, som inte jag är redo för”, tänkte hon.

På grund av pandemin hade hon heller inte hunnit få någon facklig utbildning.

– Var skulle jag börja? Det var så mycket att ta tag i. Jag blev förbannad, hur hade vi hamnat här?

På golvet kom frågorna från arbetskompisarna till Marianne Ewerlöf. ”Jaha, är det du som är ordförande nu?”

”Bara tillfälligt, ni bestämmer.” Men själv hade hon redan börjat komma till ett beslut. Hon kände att hon inte klarade av att ta över som ordförande, att det inte vore rättvist mot arbetskamraterna. Det var jobbigt, men till slut bestämde hon sig för att inte ställa upp som ordförande.

Hade ni kunnat göra något annorlunda?

– Vi skulle inte lagt alla ägg i samma korg. Vi hade en person som hade all kontroll, han var facket. Vi skulle inte ha låtit det vara en one-man-show, säger Marianne Ewerlöf.

Nu finns en ny plan. Ulrica Malmberg har tillsammans med lokala klubbstyrelsen tagit fram ett förslag – att lägga ner den lokala fackklubben.

– Vi har i nuläget inte någon som känner sig redo att ta över ordförandeposten.

I stället ska arbetsombud utses på samtliga avdelningar. Skyddsombuden ska också finnas kvar. Men ingen styrelse. Fackliga förhandlingar med arbetsgivaren ska skötas i samråd med facket regionalt och arbetsplatsombuden och det ska finnas en utbildningsplan för ombuden.

– På så sätt hoppas vi kunna bygga upp förtroendet underifrån och målet är att kunna ha en klubb på arbetsplatsen igen någon gång i framtiden, säger Ulrica Malmberg.

Den 18 februari röstade medlemmarna på Saint-Gobain Sekurit för förslaget att lägga ner den lokala klubben på arbetsplatsen.

För Malin Bengtsson och arbetskamraterna är mycket ovisst.

Vad hoppas du på nu?

– Att vi ska hålla ihop och bli en stark klubb.

Hittills har IF Metall inte förlorat några medlemmar på Saint-Gobain Sekurit på grund av skandalen. Det tror Ulrica Malmberg beror på att de gick ut med information så snabbt och inte mörkade något. Och att det finns en tydlig plan i samband med att klubben läggs ner.

Dagens Arbete har varit i kontakt med den tidigare ordförande som i nuläget avböjer att kommentera händelsen.


IF Metall om fusket: ”Händer någon gång per år”

Varje år avslöjas förskingring av fackets pengar. Men IF Metall tycker inte att nya rutiner behövs.

– Majoriteten sköter sig, säger Jan Eriksson, ombudsman på ekonomi­avdelningen på IF Metalls förbundskontor.

Hur påverkas förtroendet för IF Metall när något sådant här händer?

– Det skadar så klart förtroendet och hör inte hemma i vår organisation. Medlemmarna förväntar sig att deras pengar går till rätt saker, så att de kan ha en bra vardag på arbetsplatsen.

Vad har ni för kontrollsystem för att undvika att någon fifflar med medlemmars pengar?

– Vi gör stickprovskontroller löpande och utbildar våra avdelningsrevisorer. Vi har också träffar med avdelningsrevisorerna där vi pekar på hur viktigt det är att kontrollerna ska göras. Min uppskattning är att det görs minst en granskning av yrkade ersättningar per år i respektive avdelning. Undantaget är de två senaste åren under pandemin, då det inte utförts lika många kontroller.

I vissa fall har fifflet pågått i flera år, hur är det möjligt när ni har kontroller?

– Vi är en väldigt stor organisation med drygt 25 000 förtroendevalda. De som misskött sig kanske heller inte ingått i någon av de kontrollerade urvalsgrupperna.

Hur ofta händer det att någon missköter medlemmarnas pengar?

– Någon gång per år händer det att vi upptäcker att någon försökt sko sig på organisationen. Vi har inte några siffror på hur ofta.

Finns det anledning att se över rutinerna?

– Vi har rutiner som fun­gerar väl. Skulle vi göra ett ännu mer finmaskigt system så skulle det bli för mycket byråkrati, som i sin tur skulle gå ut över majoriteten som sköter sig. Det skulle ta lång tid innan de får sina pengar.

Vad gör ni när ni upptäcker oegentligheter?

– Vi agerar direkt. När det handlar om allvarligare fall så upprättar vi skuldebrev och avbetalningsplan. Och personen och vi går skilda vägar. Betalas inte pengarna tillbaka så polisanmäler vi.

Fotnot: Avdelningsrevisorer är förtroendevalda (lekmän). Varje avdelning ska ha tre ordinarie och tre ersättare valda som revisorer. De ska granska verksamheten som avdelningen bedriver och göra stickprov över utbetalda ersättningar. Det ska också finnas en auktoriserad revisor, som granskar ekonomin i avdelningarna.


Nedläggning enda vägen?

Även om det tar emot så kan en nedläggning av en klubb ibland vara enda vägen fram, menar Martin Gunnarsson, förbundssekreterare på IF Metalls förbunds­kontor.

Vad tycker du om förslaget att lägga ner den lokala klubben?

– Det är klart att vi vill ha lokal facklig närvaro. Men ibland finns inte underlag, på grund av en enskild händelse eller bristande engagemang. Då kan ett sådant här förslag vara den enda vägen att gå och då är det avdelningen och medlemmarna som avgör vad som är bäst för dem.

Vilket stöd kan ni från förbundskontoret ge när medlemmar känner att de inte har underlag för att ha en klubb?

– Primärt är det avdelningen som hanterar det rent praktiska, i undantagsfall kan naturligtvis förbundskontoret bidra med insatser, som till exempel utbildning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

IF Metalls jurist: ”Sveriges mest fackföreningsfientliga arbetsställe”

IF Metalls jurist: ”Sveriges mest fackföreningsfientliga arbetsställe”

Åratal av trakasserier får klubbstyrelsen på Cytiva i Umeå att avgå i protest.

Strulet med omställningsstudie­stödet: ”Förtroendet för staten riskerar att skadas”

Strulet med omställningsstudie­stödet: ”Förtroendet för staten riskerar att skadas”

Det här måste lösas så fort som möjligt, säger Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Robotar i Västerås gynnar Sverige – men hur ska småföretagen hänga med? 

Robotar i Västerås gynnar Sverige – men hur ska småföretagen hänga med? 

ABB ska låta robotar bygga robotar. Samtidigt väntar småföretagen på att staten ska hjälpa dem att automatisera mera.

Byggkrisen slår mot betongföretagen: ”Alltid tragiskt att bli av med jobbet”

Byggkrisen slår mot betongföretagen: ”Alltid tragiskt att bli av med jobbet”

Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.

Morfars pojke blev metallbas

Morfars pojke blev metallbas

Göran Johnsson var en av Industrisveriges mäktigaste i många år. Allt började i ett torp i Blekinge.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Jobbar du hos någon av de stora biltillverkarna hör du till ”vinnarna” i de lokala löneförhandlingarna – i alla fall jämfört med andra.

”Det är en fruktansvärd olycka som inträffat”

”Det är en fruktansvärd olycka som inträffat”

Två män i fyrtioårsåldern har avlidit efter en arbetsplatsolycka i Ängelholm i går. – Det går inte att föreställa sig hur anhöriga har det just nu, våra tankar går ju till dem, säger Anna Fernebro, ordförande för IF Metalls avdelning Nordvästra Skåne. Männen hittades medvetslösa i nere i en tank på återvinningsföretaget Omni Polymers fabrik. […]

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.