Teknikföretagen kräver 2,0 procent
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
Industriarbetarnas tidning
31 oktober, 2022 - 15:36
Skrivet av Anna Julius
Avtal 2023 Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten tycker att lönekraven från Facken inom industrin är anmärkningsvärda.
– Det är de högsta lönekraven som kommit så länge industriavtalet gällt. Det görs när vi är på väg in i en lågkonjunktur, kanske en recession. Det är ett jätteallvarligt läge. Det kommer inte stärka industrins konkurrenskraft, tvärtom är det risk för industrijobben och sysselsättningen. Och det är risk för att man spär på inflationen.
En sak Facken inom industrin hänvisade till när de bestämde lönekraven är att företagens vinstandelar ökat kraftigt. Är det inte rimligt då att man också får ut lite mer i löneökningar?
– Vinstandelarna är tillbakablickande. Det finns företag som går bra och företag som går dåligt. När vi träffar avtal gör vi det för framtiden. Då är vinstandelarna historia.
Läs också
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Under LO-samordningen pratade facken om att det är viktigt att också arbetsgivarna tar ansvar. Vad tänker du om det?
– Jag vet inte vad de syftar på det är klart att arbetsgivarna gör det, vi står upp för industriavtalet, till exempel.
Kan det bli läge att vd:ar håller tillbaka löner och bonusar till exempel?
– Vi har aldrig förhandlat sådana saker. Vd-löner är inget som bestäms av kollektivavtalen. Det är upp till varje företags styrelse att bestämma. Det ligger inte på mitt bord.
Vad anser du om kravet på att lägstalönerna ska höjas 1 600 kronor?
– De är olyckligt. Typiskt sätt skapar höjda lägstalöner trösklar för ungdomar och andra som har svårt komma in på arbetsmarknaden.
De som har lägst lön drabbas allra hårdast av inflationen. Kan du ändå förstå kraven på särskilda satsningar på dem?
– Ja, det är tuffa tider för alla. Det gäller att komma ut ur det här. Det viktiga för oss är att industrin går så bra som möjligt. Det gör att människor får behålla jobben.
Trä- och möbelföretagens vd David Johnsson tycker också att kraven är för höga.
– Vi kan konstatera att vi betraktar världen ur olika perspektiv. Vi har EU:s sjätte högsta arbetslöshet och finansdepartementet har i dag haft presskonferens där de sagt att vi går in en lågkonjunktur 2023. I våra branscher har vi redan drabbats av flera hundra varsel.
Han är tveksam till om kraven är förenliga med industriavtalets fokus på stärkt konkurrenskraft. Höjda lägstalöner tycker han allmänt är en dålig idé eftersom de gör det svårare att komma in på arbetsmarknaden, och med de lönesystem TMF har i sina branscher så pressar det även upp andra löner.
– Samtidigt förstår vi att facken är hårt pressade av sina medlemmar och LO-samordningen. Men det är ju inte så att företagen inte drabbas av den höga inflationen, att de inte drabbas av höga räntor och höjda elpriser. Betalningsutrymmet är begränsat.