Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

6 oktober, 2022

Skrivet av

Perspektiv.Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Nio procents löneökning. Med dagens inflationstakt är det ungefär vad som krävs för att lönehöjningen inte ska ätas upp av stigande priser. År 1981 ökade lönerna i Sverige med 9,1 procent. Men samtidigt låg inflationen på 12,1 procent – så trots jättelyftet fick vi mindre pengar över.

Inför den kommande avtalsrörelsen är det knappast någon som tror på nioprocentiga lönelyft. Arbetsgivarsidan har sedan länge upprepat att det inte går att höja lönerna extra mycket för att kompensera för inflationen. De flesta fackförbund håller än så länge en låg profil, särskilt inom industrin. Något sifferkrav kommer inte förrän vid månadsskiftet oktober-november.

Sverige har i princip haft 25 år av reallöneökningar. Lönelyften har alltså varit högre än inflationen. När inflationstakten nu är den högsta på 30 år, väcks minnen från 70- och 80-talets lönerörelser.

Fram till dess hade de stora centralorganisationerna SAF (nu Svenskt Näringsliv) och LO gjort upp och styrt löneutvecklingen. Men i takt med att tjänstemännen och akademikerna blev fler uppstod nya parter på arbetsmarknaden. De bröt sig loss och fick bättre avtal än LO-grupperna, som började kräva kompensation för att inte halka efter. Till slut bröt även de centraliserade löneförhandlingarna mellan SAF och LO samman. Olika branscher förhandlade var för sig. 

Inget fack ville ensamt ta det samhällsekonomiska ansvaret och hålla tillbaka lönekraven för att lugna ner situationen. Alla måste se till att deras medlemmar inte fick mindre än andra. Det ledde till en svårstoppad spiral där inflationen jagades med högre lönekrav, som i sin tur drev på inflationen ännu mer. 

Kronan devalverades, räntorna höjdes, den svenska exportindustrin tappade marknadsandelar och tillväxten haltade. Trots höga lönelyft fick löntagarna inte alltid mer pengar i plån-boken.

Det här vill varken fack, arbetsgivare eller politiker uppleva igen. Nu är det visserligen mycket som ser annorlunda ut i dag jämfört med för 40 år sedan. Riksbanken är oberoende och har ett räntemål på 2 procent. Kronans växelkurs är inte låst. Sedan Industriavtalet infördes för 25 år sedan är löneförhandlingarna återigen samordnade. Inflationen är inte ett problem bara i Sverige, utan plågar stora delar av världen. Den har inte drivits upp av höga löneökningar, utan av skenande energipriser, leverans-
problem efter pandemin och av kriget
i Ukraina.

För facken blir det en delikat uppgift att balansera sitt kommande lönekrav på en nivå som varken är så hög att den spär på inflationen eller så låg att den retar upp medlemmarna. De har redan stått tillbaka med låga löneökningar -under pandemin och har fått känna på hur de senaste årens lönelyft har raderats ut av inflationen. 

Det hör till avtalsrörelsens spelregler att arbetsgivarna målar upp en bild av kris, dålig produktivitetsutveckling och behov av återhållsamhet. Men de vet också att fackens krav och det slutgiltiga resultatet inte får bli för lågt. Då riskerar LO-samordningen och Industri-avtalet att spricka och en repris av 80-talets löne-rally att gå i repris.

inflationen mäts på två sätt

KPI – konsumentprisindex

Är det vanligaste måttet på inflation. Det räknas fram genom att Statistiska Centralbyrån varje månad samlar in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster i Sverige och får fram en genomsnittlig prisutveckling.

KPIF – konsumentprisindex med fast ränta

Utgår från samma prisuppgifter som KPI, men effekten av förändrade bostadsräntor räknas bort. Det här måttet används av Riksbanken, för att kunna se hur deras räntejusteringar påverkar KPI, utan att själva ränteförändringen är med i måttet.

Läs också

Varför ska industrin gå först?

Industrins fack och arbetsgivare gör alltid upp först. De sätter lönen och alla andra följer efter. Varför är det så?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?