Industriarbetarnas tidning

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

21 december, 2022 - 10:05

Skrivet av Anna Julius, Lotta Holmström, Janna Ayres

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Parterna i teknikavtalet presenterade sina krav vid två på varandra följande presskonferenser. Teknikföretagen målade upp en bild av en dyster utveckling både i omvärlden och Sverige, med ett svårt ekonomiskt och geopolitiskt läge.

Med det som bakgrund presenterade Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin den kravnivå de landat i. Arbetsgivarsidan har valt att frångå principen som gällt om att inte slå fast en löneökningsnivå.

– Vi har presenterat ett förslag om löneökningar om 2,0 procent. Samt ett engångsbelopp om 3000 kronor för en heltidsanställd i ett ettårsavtal, sa Tomas Undin.

Anna Nordin, biträdande förhandlingschef Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen

Det är ovanligt att Teknikföretagen går ut med en siffra över löneökningstakten i det här läget i avtalsrörelsen. Enligt biträdande förhandlingschef Anna Nordin beror det på att de har uppfattat ett större tryck än tidigare på löneökningar och kompensation för inflationen från löntagarna.

– Vi vill att arbetstagarnas förväntningar ska bli mer riktiga. Så att det inte bara finns en siffra.

Spelar det in att ni vet att många drabbas hårt av inflationen?

– Det kan man inte direkt säga. Vi förhandlar för företagen. Det är inte vår roll att utgå från hur inflationen påverkar reallönerna.

Ett ovanligt inslag i kraven är förslaget om ett engångsbelopp på 3000 kronor. Anna Nordin säger att det är ett sätt att arbetstagarna får pengar, utan att arbetsgivarna tar samma risk, eftersom höjningen inte är permanent.

– Vi är i en besvärlig situation. Kan man ge ett belopp till arbetstagarna utan att höja tim- eller månadslönerna, då har vi förbättrat vår konkurrenskraft.

Arbetsgivarna vill att lönehöjningarna ska vara dispositiva. Fack och arbetsgivare ska lokalt kunna komma överens om en lägre löneökningstakt än det centrala avtalet, inte bara som nu en högre. Men det förutsätter att de är överens lokalt.

– Sen förstår vi att det inte är något som klubbarna går med på lättvindigt.

En fråga som återkommer varje avtalsrörelse inom teknikavtalet är den så kallade arbetstidskorridoren. Arbetstiden kan i dag varieras med 40 minuter per dag. Teknikarbetsgivarna vill att det ska utökas till fem timmar på en vecka, och även inkludera lördagar mellan 07 och 16.

Det finns redan ett stort missnöje med att människor blir beordrade att jobba övertid på lördagar. Inkräktar inte detta ännu mer på människors privatliv?

– Jag tänker att man bara förlägger arbetstiden till lördagar om man är goda skäl. Det blir ju dyrt också.

När det gäller frågan om även vd:ar och andra höga chefer också bör hålla igen med löneökningar och bonus, säger hon att Teknikföretagen inte förhandlar om det och att hennes uppgift inte är att ha synpunkter. Hon konstaterar ändå att många företag signalerat att de har förståelse för de kraven.

Men jag tänker att det skulle kunna påverka ert förhandlingsläge om det nu i början av året kommer till exempel stora bonusar?

– Jag tycker inte att det har en direkt påverkan. Men det kan skapa ett missnöje hos arbetstagarna, och det är ju inte bra.

Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, på en pressträff där kraven presenterades. Foto: Teknikföretagens webbsändning

IF Metalls specifika krav i teknikavtalet

IF Metall vill:

  • Ha en individgaranti om löneökning på minst 820 kronor per månad. Avtalens lägstalöner ska höjas med minst 1600 kronor per månad.
  • Att en lönepott skapas för IF Metall på varje arbetsplats genom att varje anställd bidrar med 4,4 procent, dock lägst 1192 kronor per månad.
  • Att den kollektivavtalade företrädesrätten även gäller personer med tidsbegränsad anställning. I dag har tillsvidareanställda som jobbat tolv månader och sägs upp företrädesrätt framför att företaget anlitar bemanningsanställda.
  • Att graviditetspeng ska jämställas med föräldraledighet, så att om någon med graviditetspeng sägs upp, ska uppsägningstiden börja räknas först när personen är tillbaka på jobbet.

Facken inom industrins krav presenterades redan i höstas, och nivån på 4,4 procent i ett ettårigt avtal ligger kvar.

– Kvartal 3 gick väldigt mycket bättre och inflationen steg inte så mycket som vi trott, men det har inte ändrat våra utgångspunkter, sa Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Kraven innefattar även en satsning på lägstalönerna.

– Vi anser att vi befinner oss i ett väldigt exceptionellt läge just nu. Därför vill vi lägga ett extra fokus på dem med de lägsta lönerna, de är extra utsatta, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Minst 1600 kronor per månad kräver de att de lägstalönerna ska höjas.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin sa att modellen i praktiken innebär ett krav på mellan 4,4 och 5,2 procent, beroende på avtalsområde. Han är kritisk till upplägget.

– Det har vi varit kritiska till tidigare. Modellen är än mer aggressiv nu. Vi tycker inte det är förenligt med industriavtalet och industrins lönenormerande roll.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare. Foto: TT Nyhetsbyrån

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä tycker inte oväntat att budet på 2 procent är för lågt.

– Men arbetsgivarna säger i alla fall att det finns ett löneutrymme, det är ovanligt.

I övrigt beskriver han arbetsgivarnas krav som ”traditionellt”: Ingen individgaranti, ökad makt över arbetstiden, fler övertidstimmar.

Han gillar inte lösningen med ett engångsbelopp på 3000 kronor.

– Det betyder mindre än en tiondels ökning. Vi vill ha varaktiga löneökningar.

Arbetsgivarna vill också att det centrala avtalet ska kunna förhandlas om lokalt. Det ska vara dispositivt så till vida att det kan bli både lägre och högre. Om ett företag går dåligt ska till exempel löneökningstakten kunna bli lägre än ”märket”. Veli-Pekka Säikkälä säger att han tror att det vanliga ändå blir att man håller sig till den centrala siffran, men ogillar ändå konstruktionen.

– Det blir inget med det!

Per Widolf, Industriarbetsgivarna. Foto: Rikard Westman

Per Widolf är förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, som bland annat tecknar avtal inom Stål- och metall, gruv, massa och pappersindustrin och sågverk.

Industriarbetsgivarna har inte satt någon siffra i sina krav, till skillnad från Teknikarbetsgivarna, som lagt ett bud på 2 procent.

– Men vi konstaterar att ett avtal på den nivån ligger i linje med bibehållen konkurrenskraft. Och det eldar inte på inflationen.

Han säger att Industriarbetsgivarnas avtal sinsemellan ser olika ut, och därmed kraven. Målet är ändå att avtalen ska bidra till att öka produktiviteten. Då handlar det till exempel om flexibilitet när det gäller arbetstid.

– Arbetsgivaren måste på ett enklare sätt kunna förlägga arbetstiden utifrån de förändringar som sker.
Även löner vill man ska förhandlas mer lokalt, säger han och nämner särskilt sågverksavtalet, utan att vilja gå in på exakt hur kraven ser ut.

Det har varit en del diskussion om lönerna för vd:ar och andra höga chefer. Per Widolf säger att han bara kan uttala sig om de krav som ställs i avtalsförhandlingarna, och dit hör inte direktörslönerna.

Men om man säger så här, om det skulle bli några bonusutdelningar som höjs kraftigt, försvårar det era förhandlingar?

– Jag vill inte kommentera det.

Han säger att han bara har sett fackens krav snabbt, och inte kan uttala sig om detaljer.

– De djupare analyserna får vi ta med hem och göra.

”Jag upplever att arbetsgivarna är omoderna i sin syn på arbetslivet”, sa Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson. Foto: Pontus Ohlin

Pappers ordförande Pontus Georgsson lyfter fram tre saker han tycker stack ut i arbetsgivarnas krav.

– Inför varje avtalsrörelse, jag har varit med i tre stycken nu, så har Industriarbetsgivarna ansträngt sig för att svartmåla framtiden för massa- och pappersindustrin. Det lyckades de inte med den här gången.

– Sedan är det angreppet på vår avtalsmodell. Vi reglerar ju mer lokalt och den modellen vill de förändra. De kanske inte var lika tydliga med det som de brukar, men vi känner igen det.

– Och jag trodde att arbetsgivarna skulle ha kommit en bit till, jag upplever att de är omoderna i sin syn på arbetslivet. Ska vi kunna locka folk måste det gå att kombinera arbetet med övriga livet.

Pappers kräver att de anställda exempelvis ska ha större rätt att kunna ta ledigt och ha sammanhängande semestrar. I de fall där det inte är möjligt ska det utgå kompensation.

– Bemanningen är så låg nu. Det finns inte längre någon grundbemanning, bara minimibemanning. Så fort någon är borta och inte ersätts stannar fabrikerna. Vi vill bygga ut ATK, se större rätt till komp. Sedan vill vi också göra något för trotjänarna. Har man jobbar länge och är äldre kan det vara svårare att jobba oregelbundet. Att man kan gå ner i deltid, slippa jobba natt. Mer individanpassade lösningar.

Varken kravet ni står bakom, 4,4 procent, eller det Teknikföretagen la fram på 2 procent, anses kunna täcka inflationen utan blir en reallönesänkning. Hur ser du på det?

– Våra krav kommer inte att kompensera för inflationen på ett år, men förhoppningen är att vi ska komma ikapp. Och sedan kan man ju nämna att Teknikarbetsgivarna aldrig har startat så här högt.

– Vi tar ansvar men regeringen måste också ta ansvar genom att mildra effekten av den höga inflationen.

David Johnsson, vd för Trä- och möbelföretagen. Foto: Juliana Fälldin

Även Trä- och Möbelföretagen, TMF, växlade under onsdagsförmiddagen krav med sina fackliga motparter: GS-facket, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna.

David Johnsson på Trä- och möbelföretagen TMF, säger att de till skillnad från Teknikföretagen valt att inte sätta en siffra, med tanke på det osäkra läget.

Han säger att företagen inom hans område befinner sig längre fram i konjunkturcykeln än många andra. Med stigande räntor och inflation köper folk färre småhus, renoverar inte köket eller byter golv. De anställda ligger högt i varselstatistiken.

– Vår uppfattning är att det kommer att se väsentligt sämre ut när märket ska sättas.

Han vill att frågor om löner och arbetstider i större utsträckning ska beslutas lokalt.

– Vi yrkar på att det ska bli lättare att ha orderstyrda arbetstider.

De vill också att en större del av lönepotten ska fördelas i lokala förhandlingar. I dag är 50 procent en individuell garanti, det vill TMF minska.

Satsningen på lågavlönade gillar han inte.

– Det vore förödande för nyanställningar med en höjning av lägstalönen på 1600 kronor.

Madelene Engman, avtalssekreterare GS.

Madelene Engman, avtalssekreterare på GS, säger att de ännu inte hunnit analysera de specifika kraven på de sju avtalsområdena som hittills är överlämnade. Men generellt är det den vanliga motsättningen.

– Vi vill ha mer inflytande och bättre villkor och de vill ha det motsatta. Det är rätt så långtgående krav på sänkta ersättningar och mindre inflytande över arbetstiden.

– Vi har exempelvis ett helt system med arbetstidsförkortning, ATK. Arbetsgivarna vill ta bort möjligheten att välja ledig tid, något som är mycket viktigt för våra medlemmar, säger hon.

Höjda lägstalöner är en fråga där arbetsgivarnas åsikt tydligt skiljer sig från GS.

– Vi har avtalsområden med väldigt låga lägstalöner och det är jätteviktigt att lyfta upp dem.
Vårt långsiktiga mål är att de ska hänga med, inte släpa efter. Men arbetsgivarna menar att lägstalönerna är för höga redan i dag och vill göra om systemet. Jag tolkar det som att de vill sänka dem.

Teknikföretagen har gått ut med siffran 2 procent. Ni kräver 4,4 procent. Det finns en del missnöje med att ert utgångskrav inte täcker inflationen utan blir en reallönesänkning. Vad säger du till besvikna medlemmar?

– Vårt mål har alltid varit reallöneökningar, men det är omöjligt att säkra just nu med inflationen. Jag har full respekt för våra medlemmar som träffas av kostnadsökningarna, och här måste också politikerna leverera. Tyvärr ser vi inget från det hållet. Samtidigt ser vi att flera av våra branscher går bra och att 4,4 procent är helt möjligt. Även om inte arbetsgivarna ser det så.

Parterna står alltså en bra bit ifrån varandra. Men en sak är de överens om: att det är bra att industriavtalet sätter märket. Det bör bevaras.

Det håller inte alla medlemmar i IF Metall med om. I en debattartikel i går på DA Debatt skrev sex industriarbetare att industriavtalet borde skrotas och lönerna höjas. En av dem, Andreas Köhler, kommenterar i sociala medier dagens bud:

”Dimridå. Blir allt mer tydligt att det finns ett samförstånd att hålla lönerna nere. Nu är syftet att mötas runt 3 procent för att blidka de kritiska rösterna från att kompensera för inflationen. Men Teknikföretagen kommer att få lära sig att detta var ett taktiskt misstag, oavsett.”

En annan kommentar på DA:s Facebooksida kommer från Jonas Rundqvist:

”Ett tips är att låta Trelleborgs moderata kommunalråd utgöra märket i år, hon får nu upp sin lön med 75 procent.
Avtalsrörelsen får framöver avvakta lite tills politikerna har satt märket för förhandlingarna.”

Nu vidtar förhandlingar efter helgerna. Totalt är det 2,2 miljoner löntagare som berörs, inom 450 avtal. Målet är att ha ett nytt avtal på plats den 31 mars – läs mer i faktarutan här nedanför.

Läs också

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Nu börjar förhandlingarna

Före jul

LO och Facken inom industrin kom i höstas överens om de stora dragen i sina krav i avtalsrörelsen, till exempel att de kräver 4,4 procents löneökningar på ett år. 

Den 21 december lämnade både arbetsgivare och fack mer detaljerade krav, som rör vart och ett av de olika avtalen, som Teknikavtalet, Stål- och metall, Massa- och pappersindustrin och Träindustrin. 

Januari-februari: Förhandlingar

Nu när kraven är växlade kan själva förhandlingarna börja. De flesta stora avtal – till exempel alla ovan – löper ut den 31 mars. Då är det meningen att det ska finnas nya avtal på plats. En del avtal löper ut den 30 april och ytterligare några ännu senare. 

Det är meningen att parterna inom industriavtalet ska träffa avtal först. De är med och sätter industrins märke. Där är IF Metall och GS med, men inte Pappers. 

Mars: Opo träder in

Industriavtalet har särskilda regler för hur förhandlingarna ska gå till. En viktig roll spelas av de så kallade Opo, opartiska ordföranden, som är ett slags medlare. När det är en månad kvar till att avtalet löper ut går de in i förhandlingarna och hjälper parterna att komma överens. De kommer med förslag till avtal som parterna får ta ställning till. Målet är att avtalet ska bli klart i tid. 

Efter 31 mars

När avtalet löpt ut kan parterna varsla om konflikt. Opo kan bestämma att skjuta på konflikten. När avtalen inom industriavtalet är träffade brukar andra avtal följa med liknande innehåll. 

MÄRKET

Att industrin ”sätter märket” betyder att den löneökningskostnad som industrins parter kommer överens om i avtalsrörelsen ska gälla även för resten av arbetsmarknaden.

INDUSTRINS PARTER

Fem fackförbund (Facken inom industrin) och tolv arbetsgivarorganisationer står bakom Industriavtalet: GS, IF Metall, Livs, Unionen, Sveriges Ingenjörer samt bland andra Teknikföretagen, Skogsindustrierna, Trä- och Möbelföretagen och Industriarbetsgivarna. 

Allt om avtalsrörelsen

Här hittar du alla artiklar märkta avtal 2023 på Dagens Arbetes sajt.

Läs också

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Läs också

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

En kommentar till “Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

Svårt för LO att enas i avtalsrörelsen

Svårt för LO att enas i avtalsrörelsen

Inflationen slår hårt mot alla – men allra mest mot dem som har små marginaler. Hur facken hanterar det kan avgöra om LO håller samman eller inte i avtalsrörelsen. 
”Det här sätter hela LO:s möjlighet att komma överens på ett enormt prov”, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?