Så lyckades tyska facket få högre löner

Avtal 2023. Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

29 september

Kollektivavtalet mellan facket IG Metall och arbetsgivarna Gesamt­metall löper ut för 3,9 miljoner tyska arbetare i tillverkningsindustrin. Under ytterligare en månad råder fredsplikt. Det tyska facket IG Metall kräver att lönetarifferna ökar med 8 procent i ett ettårigt avtal för att bland annat kompensera för den höga inflationen. Det är det högsta kravet sedan 2008. Arbetsgivarna avvisar budet men kommer inte med något eget. Första förhandlingsrundan slutar utan resultat.

Kommentar
Under månaden av fredsplikt mobiliserar IG Metall stora demonstrationer i de regioner där förhandlingarna pågår. Plakat med avtalskraven, olika former av färgglada tifon och vissel­pipor är vanliga inslag.

Till skillnad från Sverige så förhandlar man i Tyskland inte om ut­gående löner, det vill säga den lön som arbetsgivaren faktiskt betalar ut. I stället förhandlar man om de så kallade lönetarifferna, som är en sorts prislista för den lägsta accepterade lönen för olika yrkesgrupper och olika befattningar. Bara den som ligger på lägstalönen inom sitt gebit är garanterad en löneökning. För alla andra är det föremål för ytterligare förhandling.

I Tyskland sker avtalsförhandlingar i så kallade förhandlingsrundor på regional nivå. Den region som först tecknar avtal sätter så att säga ”märket” för övriga.

27 oktober

Två dagar innan fredsplikten går ut lägger arbetsgivarna fram sitt första bud: Inga löneökningar men i stället en engångsutbetalning på 3 000 euro i ett avtal över 30 månader. Budet förkastat­s av facket som kräver löneökningar.

Kommentar
Att betala ut engångsbelopp i stället för löneökningar har blivit allt vanligare i Tyskland de senaste åren, särskilt inom konjunktur­känsliga branscher som tillverkningsindustrin och byggindustrin. Under 2000-talet har den trenden förstärkts.

Den tyska staten har understött utvecklingen mot ett större inslag av engångsbelopp genom att göra 3000 euro skattefria för både arbetstagaren och arbetsgivaren.

29 oktober

Natten mellan den 28 och 29 oktober går fredsplikten ut. När klockan slår tolv lägger arbetarna på Speira aluminiumverk i Hamburg, billeverantören GKN Driveline i Kiel och pump­tillverkaren Flowserve SIHI i Itzehoe ner arbetet.

Fabrikerna står stilla i ett par timmar innan arbetarna tågar tillbaka och återupptar arbetet. Det är en så kallad warnstreik, varningsstrejk. För varje dag ökar sedan varningsstrejkerna i omfattning.

Kommentar
Varningsstrejkerna är ett stående inslag i tysk avtalsrörelse. Syftet är att mobilisera medlemmarna bakom kraven och sätta press i förhandlingarna. Lyckade varningsstrejker visar arbets­givarna att facket har medlemmarna med sig. Fram tills avtalet tecknas deltar sammanlagt 900 000 arbetare i varningsstrejker på tusentals arbetsplatser runt om i Tyskland.

17 november

Efter nästan en månad med upptrappade varningsstrejker och resultatlösa förhandlingar inleds den femte förhandlingsrundan i delstaten Baden-Württemburg. Om förhandlingarna strandar hotar facket att trappa upp konflikten med 24-timmarstrejker och generalstrejker i enskilda regioner.

Kommentar
Svenska industrifacken är måna om att ”gå i takt med Europa”. Sveriges konkurrenskraft riskerar att försämras om lönerna ökar mer än i våra konkurrentländer. Särskilt håller man ett öga på vad som händer i Baden-Württemberg. Runt Stuttgart-området finns de stora biltillverkarna Daimler Benz och Porsche samt elektronikföretaget Bosch. Delstaten har runt 10 miljoner invånare, arbetskraften består av cirka 4,5 miljoner, varav cirka en miljon i industrin, direkt eller indirekt. Precis som i Sverige.

– Det är en rätt bra spegel, som ett litet Sverige i Tyskland, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

18 november

Efter en nattmangling tecknar IG Metall och arbetsgivarna Gesamtmetall ett nytt kollektivavtal. Strejkhotet avblåses. Avtalet innebar att lönetarifferna ökar med 5,2 procent i juni 2023 och 3,3 procent i maj 2024. En årstakt på 4,25 procent. Arbetarna får också två engångsutbetalningar à 1 500 euro. Avtalet sträcker sig 24 månader till 30 september 2024.

Kommentar
Eftersom man inte förhandlar om utgående löner får de centrala löneökningarna i Tyskland inte samma genomslag som i Sverige. Sedan 2010 har de faktiska genomsnittliga löneökningarna landat på cirka 90 procent av vad man kommit överens om centralt. I Sverige är trenden den omvända. På grund av löneglidning är de faktiska löneökningarna något större än vad man kommit överens om i avtalen.

Källa: Medlingsinstitutet