Industriarbetarnas tidning

Så lyckades tyska facket få högre löner

20 februari, 2023

Skrivet av

Avtal 2023. Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

29 september

Kollektivavtalet mellan facket IG Metall och arbetsgivarna Gesamt­metall löper ut för 3,9 miljoner tyska arbetare i tillverkningsindustrin. Under ytterligare en månad råder fredsplikt. Det tyska facket IG Metall kräver att lönetarifferna ökar med 8 procent i ett ettårigt avtal för att bland annat kompensera för den höga inflationen. Det är det högsta kravet sedan 2008. Arbetsgivarna avvisar budet men kommer inte med något eget. Första förhandlingsrundan slutar utan resultat.

Kommentar
Under månaden av fredsplikt mobiliserar IG Metall stora demonstrationer i de regioner där förhandlingarna pågår. Plakat med avtalskraven, olika former av färgglada tifon och vissel­pipor är vanliga inslag.

Till skillnad från Sverige så förhandlar man i Tyskland inte om ut­gående löner, det vill säga den lön som arbetsgivaren faktiskt betalar ut. I stället förhandlar man om de så kallade lönetarifferna, som är en sorts prislista för den lägsta accepterade lönen för olika yrkesgrupper och olika befattningar. Bara den som ligger på lägstalönen inom sitt gebit är garanterad en löneökning. För alla andra är det föremål för ytterligare förhandling.

I Tyskland sker avtalsförhandlingar i så kallade förhandlingsrundor på regional nivå. Den region som först tecknar avtal sätter så att säga ”märket” för övriga.

Visselpipor är ett vanligt inslag under varningsstrejkerna. Foto: TT Nyhetsbyrån

27 oktober

Två dagar innan fredsplikten går ut lägger arbetsgivarna fram sitt första bud: Inga löneökningar men i stället en engångsutbetalning på 3 000 euro i ett avtal över 30 månader. Budet förkastat­s av facket som kräver löneökningar.

Kommentar
Att betala ut engångsbelopp i stället för löneökningar har blivit allt vanligare i Tyskland de senaste åren, särskilt inom konjunktur­känsliga branscher som tillverkningsindustrin och byggindustrin. Under 2000-talet har den trenden förstärkts.

Den tyska staten har understött utvecklingen mot ett större inslag av engångsbelopp genom att göra 3000 euro skattefria för både arbetstagaren och arbetsgivaren.

Stålindustriarbetarre i Andernach i västra Tyskland protesterar och vill ha 8-procentiga löneökningar. Foto: TT Nyhetsbyrån

29 oktober

Natten mellan den 28 och 29 oktober går fredsplikten ut. När klockan slår tolv lägger arbetarna på Speira aluminiumverk i Hamburg, billeverantören GKN Driveline i Kiel och pump­tillverkaren Flowserve SIHI i Itzehoe ner arbetet.

Fabrikerna står stilla i ett par timmar innan arbetarna tågar tillbaka och återupptar arbetet. Det är en så kallad warnstreik, varningsstrejk. För varje dag ökar sedan varningsstrejkerna i omfattning.

Kommentar
Varningsstrejkerna är ett stående inslag i tysk avtalsrörelse. Syftet är att mobilisera medlemmarna bakom kraven och sätta press i förhandlingarna. Lyckade varningsstrejker visar arbets­givarna att facket har medlemmarna med sig. Fram tills avtalet tecknas deltar sammanlagt 900 000 arbetare i varningsstrejker på tusentals arbetsplatser runt om i Tyskland.

Demonstration i Monheim mellan Düsseldorf och Köln. Foto: TT Nyhetsbyrån

17 november

Efter nästan en månad med upptrappade varningsstrejker och resultatlösa förhandlingar inleds den femte förhandlingsrundan i delstaten Baden-Württemburg. Om förhandlingarna strandar hotar facket att trappa upp konflikten med 24-timmarstrejker och generalstrejker i enskilda regioner.

Kommentar
Svenska industrifacken är måna om att ”gå i takt med Europa”. Sveriges konkurrenskraft riskerar att försämras om lönerna ökar mer än i våra konkurrentländer. Särskilt håller man ett öga på vad som händer i Baden-Württemberg. Runt Stuttgart-området finns de stora biltillverkarna Daimler Benz och Porsche samt elektronikföretaget Bosch. Delstaten har runt 10 miljoner invånare, arbetskraften består av cirka 4,5 miljoner, varav cirka en miljon i industrin, direkt eller indirekt. Precis som i Sverige.

– Det är en rätt bra spegel, som ett litet Sverige i Tyskland, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

(Från vänster) Joerg Hofmann, första ordförande för IG Metall-facket, Roman Zitzelsberger, distriktschef för IG Metall-facket för tyska delstaten Baden-Wuerttemberg, Harald Marquardt, vice ordförande för Suedwestmetall och Stefan Wolf, från den tyska metallarbetsgivarföreningen Gesamtmetall, höll presskonferens i Ludwigsburg, efter att ha tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. Foto: TT Nyhetsbyrån.

18 november

Efter en nattmangling tecknar IG Metall och arbetsgivarna Gesamtmetall ett nytt kollektivavtal. Strejkhotet avblåses. Avtalet innebar att lönetarifferna ökar med 5,2 procent i juni 2023 och 3,3 procent i maj 2024. En årstakt på 4,25 procent. Arbetarna får också två engångsutbetalningar à 1 500 euro. Avtalet sträcker sig 24 månader till 30 september 2024.

Kommentar
Eftersom man inte förhandlar om utgående löner får de centrala löneökningarna i Tyskland inte samma genomslag som i Sverige. Sedan 2010 har de faktiska genomsnittliga löneökningarna landat på cirka 90 procent av vad man kommit överens om centralt. I Sverige är trenden den omvända. På grund av löneglidning är de faktiska löneökningarna något större än vad man kommit överens om i avtalen.

Källa: Medlingsinstitutet

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.