Snurror i vattnet värda miljarder

Elproduktion. Vindkraftverk i havet är hett. Vilka är fördelarna? Hur märks satsningarna i svensk industri – och vad krävs för att hänga med i den snabba utvecklingen i Europa?

Vad är havsbaserad vindkraft?
Helt enkelt vindkraftverk som placeras i havet. Där är vinden i regel kraftigare och jämnare än på land. Vinden till havs anses lättare att förutse vilket enligt elproducenterna underlättar driften av elsystemet.

Kraftverk på öppet hav

Vindkraften kan delas in i tre olika kategorier beroende på grund: landbaserade, bottenfixerade och, de allra senaste, flytande vindkraftverk. Källa: Havs- och vattenmyndigheten

20 procent

av elen vi använder i Sverige kommer från vindkraften. Majoriteten av vindkraftsverken står ännu på land. Källa: Energiföretagen

Var satsas det på havsbaserad vindkraft?
I Europa sker en kraftig utbyggnad, till skillnad från i Sverige. Länder som Tyskland, Spanien och Danmark leder utvecklingen här. I siffror: nyligen fanns 28 gigawatt installerat. Den kapaciteten ska mer än fördubblas till år 2030 och byggas ut till hela 300 gigawatt år 2050. En jättesatsning, med andra ord.

Märks satsningarna i svensk industri?
Ja framför allt i Hitachi Energy, alltså det som tills nyligen tillhörde ABB.
I våras fick företaget en av de största beställningarna någonsin till svensk industri, en order värd cirka 145 miljarder kronor. Det är tre gånger mer än vad LKAB säljer malm för under ett helt år. Eller lika mycket som värdet av ett halvt års produktion av Volvobilar. Företaget ska tillverka omriktar­stationer som överför elektricitet från vindparkerna i Nordsjön till Tyskland och Nederländerna. Jätteordern kommer att ge många jobb, inte bara på Hitachi Energy.

Hur många jobb då?
Hitachi Energy behöver nyanställa omkring 2 000 personer, de flesta i Ludvika­fabriken. Både ingenjörer och arbetare. Och då har man redan rekryterat 400 personer i år. Även kabeltillverkaren NKT i Karlskrona har fått en rekordorder, på sjö­kabel till vindkraftparkerna i Nordsjön. Den ordern innebär att fabriken behöver nyanställa 500 personer.

Säljer Sverige något mer än kraftöverföring och kabel?
Ja, svenska företag står faktiskt för en ansenlig del av råvarorna i den havsbaserade vindkraften i Europa. Från LKAB och Boliden hämtas malmen som bland annat SSAB och Ovako förädlar, Cementa levererar betong och Borealis plast. Svensk industri lever alltså rätt gott på den havsbaserade vindkraften. Men det finns betydligt mer att hämta.

Hur då?
Jo, svensk industri skulle kunna tillverka mer av själva komponenterna. Detta enligt en rapport från Business Sweden, en halvstatlig organisation som bland annat lockar utländska företag att investera i Sverige. Visst, vissa delar av komponentförsörjningen ger redan nu jobb i SKF, Trelleborg, på Munthers, Camfil och Roxtec. Men med framtidssatsningarna i Europa öppnar sig än fler möjligheter. Utbyggnaden efter år 2030 ska inte bara ge Europa mer el. Den väntas också ge uppåt 300 000 industrijobb.

Och i Sverige?
Svenska industriföretag kommer säkert att vara med i Europasatsningen. Men det riktigt stora industriella lyftet skulle kunna inträffa om Sverige, med en av Europas längsta kuststräckor, självt satsar på havsbaserad vindkraft. Det skulle göra att även komponentindustrin kan bli en riktigt stor leverantör, spår Business Sweden. I Sverige går utbyggnaden trögt. Bland annat på grund av invändningar från kommuner och från Försvarsmakten. I slutet av nästa år ska en ny havsplan tas fram.

Läs också

Vindkraft till havs ger nya jobb – men skulle kunna ge ännu mer

Så skimrande var aldrig havet och klimatomställningen aldrig så befriande. Och löftena om jobb aldrig så ljuvligt doftande, skriver DA:s Harald Gatu med utgångspunkt i en ny rapport som spår att den havsbaserade vindkraften kan lyfta svensk industri.

Harald Gatu