Koncentration på hög höjd
Klockan är 10.30 på SCA Östrand i Timrå.
Industriarbetarnas tidning
7 mars, 2023
Skrivet av Jonas Nordling
Nollvision på SCA När olyckstalen slog i taket bestämde sig SCA för att göra något åt problemen. Numera pekar siffrorna stadigt neråt och Zero-programmet är permanent.
För sju år sedan fattade SCA:s styrelse ett avgörande beslut om säkerheten för medarbetarna. Kravet var tydligt:
– Vi behövde bli bättre på arbetsmiljö och säkerhet, och minska antalet olyckor. Därför startades ett projekt som döptes till Zero, eftersom det handlade om en nollvision för arbetsplatsolyckor, berättar Magnus Karlsson som är SCA:s chef för skydd och säkerhet.
Numera går det inte att besöka en arbetsplats inom koncernen utan att stöta på affischer som påminner om säkerheten och om Zero-programmet.
– Alla på SCA har gjort en stor resa, och statistiken visar hur mycket vi har förändrats, säger Magnus Karlsson.
Niclas Andersson arbetar på SCA-ägda Tunadals hyvleri, och är klubbordförande för GS-facket. Han har följt Zeros utveckling sedan starten.
– Vi började prata om säkerhet varje dag, på alla möten sades det att säkerheten går först. Det kanske den hade gjort tidigare också, men det hade inte kommunicerats. Tidigare var det bara köra och köra, säger han och fortsätter:
– På vårt lilla hyvleri fick man inte veta så mycket om vad som hänt på andra arbetsplatser inom och utanför SCA, och vad som låg bakom nya regler. Då kunde ändringar i stället upplevas som lite fjantiga. Skyddsglasögon vid blåsning med tryckluft infördes till exempel på grund av en olycka på en annan SCA-enhet, medan vi själva inte pratade så mycket om säkerhet innan det kom upp på agendan. Till slut blev det en naturlig del för både chefer och medarbetare.
– Samtidigt är det ju så att om säkerhet ska tävla mot produktion så vinner produktionen alltid. Men cheferna lyfter upp säkerheten på ett annat sätt nuförtiden, de har ett tydligt engagemang.
Diagrammet visar antalet arbetsrelaterade skador per miljon arbetade timmar på SCA, mellan åren 2010 och 2022.
Staplarna visar antal frånvarodagar på grund av arbetsolyckor.
Källa: SCA. Grafik: DA
Överlag är även de fackliga inom GS nöjda med Zero, berättar Niclas Andersson. Men han lyfter även upp en utmaning för programmet:
– Siffrorna över olyckor går ned. Men vi är inte helt framme när det gäller analyserna, och många av medarbetarna är inte med i diskussionerna än. Säkerhetsarbete kräver resurser och man upplever nog att det behövs lite mer tid. Vi har ju kommit en bra bit, så nu gäller det att hålla i så vi inte riskerar att tappa fart.
Roger Boström är avdelningsordförande för Pappers på SCA:s anläggning i Östrand. Han sitter som facklig representant i styrgruppen för Zero, och är nöjd över att programmet kom till.
– Vi hade legat på från fackligt håll, vi tyckte det var för dålig säkerhet. Sedan fick vi bra hjälp av SCA:s styrelse som också slog fast att detta är en enormt viktig fråga.
Han anser att facket har fått ta plats inom Zero och kunnat påverka.
– Det gick trögt i början, och det var väl lite språkförbistringar. Men nu är hela verksamheten integrerad i detta tankesätt.
Ett mått som ofta används internationellt visar antalet arbetsrelaterade skador per miljon arbetade timmar. Ju högre siffra desto fler skador.
När SCA:s styrelse fattade beslutet om att skapa en förändring kring säkerheten så låg detta tal på 12. Det kan jämföras med exempelvis svensk gruvindustri där motsvarande siffra låg på 7 samma år som SCA startade Zero. Då hade gruvbranschen gått från tal över 20, femton år tidigare.
Du kan sätta upp vilka regler som helst, men det gäller att få folk att följa dem.
Roger Boström, avdelningsordförande för Pappers på Östrand.
Forskning har visat att denna förändring skapades genom att bolagen i grunden ändrade sin syn på säkerhet. Och detsamma ville Zero-projektet göra med SCA. Sju år senare går det att se effekt (se diagrammet här ovanför). Siffran för 2022 ser ut att bli strax över 3, berättar Magnus Karlsson.
Roger Boström anser att fokus på beteendeförändringar har varit det mest betydelsefulla.
– Du kan sätta upp vilka regler som helst, men det gäller att få folk att följa dem. På underhållssidan var motståndet störst, det var många nya regler som upplevdes negativt. Men där har det vänt helt. De insåg att bolaget inte var ute efter att jävlas utan att det handlar om att de vill att vi ska komma hem från jobbet.
Han pekar även på vikten av ledningens engagemang.
– I de första självskattningarna angav ledningen ofta högt engagemang i dessa frågor och vi var tvungna att påpeka att det inte var sant. Men när man började förstå vad säkerhet egentligen handlar om så gick självskattningen ner.
Chefernas engagemang är helt avgörande, fortsätter Roger Boström:
– Om någon i ledningen börjar gå utan hjälm och reflex säger det bara pang och så börjar alla andra ta efter.
Det handlar om att byta fokus, menar han. Att inte se det som något som kostar pengar och tar tid.
– Sedan har vi historiskt haft några dödsolyckor och andra allvarliga händelser där man berörts djupt och som fått en del att tänka om.
Överlag är Roger Boström positiv till effekten av Zero.
– Siffrorna ljuger inte.
Om han skulle göra något annorlunda handlar det framför allt om hur reglerna kring skyddsutrustning hanterades.
– Du måste göra en analys om vilka skydd som behövs och när. Inte bara ladda på med allt. Du ska först och främst få bort farligt arbete, inte lägga på fullt skydd i alla lägen. Det leder bara till debatt om fel saker.
Källa: SCA