Industriarbetarnas tidning

Lönsamt program mot olyckor 

7 mars, 2023

Skrivet av

Nollvision på SCA När olyckstalen slog i taket bestämde sig SCA för att göra något åt problemen. Numera pekar siffrorna stadigt neråt och Zero-programmet är permanent. 

För sju år sedan fattade SCA:s styrelse ett avgörande beslut om säkerheten för medarbetarna. Kravet var tydligt:

– Vi behövde bli bättre på arbetsmiljö och säkerhet, och minska antalet olyckor. Därför startades ett projekt som döptes till Zero, eftersom det handlade om en nollvision för arbetsplatsolyckor, berättar Magnus Karlsson som är SCA:s chef för skydd och säkerhet.

Överallt på arbetsplatserna påminns om ­säkerheten. Foto: David Lundmark

Numera går det inte att besöka en arbetsplats inom koncernen utan att stöta på affischer som påminner om säkerheten och om Zero-programmet.

– Alla på SCA har gjort en stor resa, och statistiken visar hur mycket vi har förändrats, säger Magnus Karlsson.

Niclas Andersson arbetar på SCA-ägda Tunadals hyvleri, och är klubbordförande för GS-facket. Han har följt Zeros utveckling sedan starten.

– Vi började prata om säkerhet varje dag, på alla möten sades det att säkerheten går först. Det kanske den hade gjort tidigare också, men det hade inte kommunicerats. Tidigare var det bara köra och ­köra, säger han och fortsätter:

– På vårt lilla hyvleri fick man inte veta så mycket om vad som hänt på andra arbetsplatser inom och utanför SCA, och vad som låg bakom nya regler. Då kunde ändringar i stället upplevas som lite fjantiga. Skyddsglasögon vid blåsning med tryckluft infördes till exempel på grund av en olycka på en annan ­SCA-enhet, medan vi själva inte pratade så mycket om säkerhet innan det kom upp på agendan. Till slut blev det en naturlig del för både chefer och med­arbetare.

– Samtidigt är det ju så att om säkerhet ska tävla mot produktion så vinner produktionen alltid. Men cheferna lyfter upp säkerheten på ett annat sätt nuförtiden, de har ett tydligt engagemang.

Stor minskning av antalet arbetsolyckor …

Diagrammet visar antalet arbetsrelaterade skador per miljon arbetade timmar på SCA, mellan åren 2010 och 2022.

… har lett till lägre frånvaro

Staplarna visar antal frånvarodagar på grund av arbetsolyckor.

Källa: SCA. Grafik: DA

Överlag är även de fackliga inom GS nöjda med Zero, berättar Niclas Andersson. Men han lyfter även upp en utmaning för programmet:

– Siffrorna över olyckor går ned. Men vi är inte helt framme när det gäller analyserna, och många av medarbetarna är inte med i diskussionerna än. ­Säkerhetsarbete kräver resurser och man upplever nog att det behövs lite mer tid. Vi har ju kommit en bra bit, så nu gäller det att hålla i så vi inte riskerar att tappa fart. 

Roger Boström är avdelningsordförande för Pappers på SCA:s anläggning i ­Östrand. Han sitter som facklig representant i styrgruppen för Zero, och är nöjd över att programmet kom till.

– Vi hade legat på från fackligt håll, vi tyckte det var för dålig säkerhet. Sedan fick vi bra hjälp av SCA:s styrelse som också slog fast att detta är en enormt viktig fråga.

Han anser att facket har fått ta plats inom Zero och kunnat påverka.

– Det gick trögt i början, och det var väl lite språkförbistringar. Men nu är hela verksamheten integrerad i detta tankesätt.

Ett mått som ofta används internationellt visar antalet arbetsrelaterade skador per miljon arbetade timmar. Ju högre siffra desto fler skador.

När SCA:s styrelse fattade beslutet om att skapa en förändring kring säkerheten så låg detta tal på 12. Det kan jämföras med exempelvis svensk gruvindustri där motsvarande siffra låg på 7 samma år som SCA startade Zero. Då hade gruvbranschen gått från tal över 20, femton år tidigare.

Du kan sätta upp vilka regler som helst, men det gäller att få folk att följa dem.

Roger Boström, avdelningsordförande för Pappers på Östrand.

Forskning har visat att denna förändring skapades genom att bolagen i grunden ändrade sin syn på säkerhet. Och detsamma ville Zero-projektet göra med SCA. Sju år senare går det att se effekt (se diagrammet här ovanför). Siffran för 2022 ser ut att bli strax över 3, berättar Magnus Karlsson.

Roger Boström är avdelningsordförande för Pappers på Östrand. Foto: David Lundmark

Roger Boström anser att fokus på beteendeförändringar har varit det mest betydelsefulla.

– Du kan sätta upp vilka regler som helst, men det gäller att få folk att följa dem. På underhållssidan var motståndet störst, det var många nya regler som upplevdes negativt. Men där har det vänt helt. De insåg att bolaget inte var ute efter att jävlas utan att det handlar om att de vill att vi ska komma hem från jobbet.

Han pekar även på vikten av ledningens engagemang.

– I de första självskattningarna angav ledningen ofta högt engagemang i dessa frågor och vi var tvungna att påpeka att det inte var sant. Men när man började förstå vad säkerhet egentligen handlar om så gick självskattningen ner.

Chefernas engagemang är helt avgörande, fortsätter Roger Boström:

– Om någon i ledningen börjar gå utan hjälm och reflex säger det ­bara pang och så börjar alla andra ta ­efter.

Det handlar om att byta fokus, menar han. Att inte se det som något som kostar pengar och tar tid.

– Sedan har vi historiskt haft några dödsolyckor och andra allvarliga händelser där man berörts djupt och som fått en del att tänka om.

Överlag är Roger Boström positiv till effekten av Zero.

– Siffrorna ljuger inte.

Om han skulle göra något annorlunda handlar det framför allt om hur reglerna kring skyddsutrustning hanterades.

– Du måste göra en analys om vilka skydd som behövs och när. Inte bara ladda på med allt. Du ska först och främst få bort farligt arbete, inte lägga på fullt skydd i alla lägen. Det leder bara till debatt om fel saker.

Tunadals hyvleri. Foto: David Lundmark

TIO rutiner för ett säkert jobb

  • Arbetstillstånd. Arbeta bara om du har ett gällande tillstånd.
  • Bryt och lås. Använd alltid ditt personliga lås vid processbrytning.
  • Arbete på hög höjd. Säkerställ att du inte kan falla ner.
  • Personlig skyddsutrustning. Din sista skyddsbarriär, använd alltid den utrustning som uppgiften kräver.
  • Inträde i slutna rum. Tillstånd krävs för att gå in i slutet utrymme.
  • Maskinsäkerhet. Maskinskydd skyddar dig och måste alltid återställas.
  • Drogfri arbetsplats. Arbeta aldrig påverkad.
  • Trafiksäkerhet. Använd bälte, anpassa hastighet och släpp mobilen.
  • Bortkoppling av säkerhetsfunktion. Du måste ha tillstånd för att påverka säkerhetssystem.
  • Osäkert? Avbryt! Du har alltid rätt att bryta arbetet vid känslor av osäkerhet.

Källa: SCA

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Koncentration på hög höjd

Koncentration på hög höjd

Klockan är 10.30 på SCA Östrand i Timrå.

Framtidsfabriken – så gick det

Framtidsfabriken – så gick det

SCA satsade åtta miljarder på att modernisera Östrands massafabrik i Timrå. Kraftigt ökad produktion och en bättre arbetsmiljö stod på önskelistan. 

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Tio års dödsfall på jobbet

Tio års dödsfall på jobbet

27 oktober är inte bara skyddsombudens dag, det är även en onsdag i oktober – en av årets mest olycksdrabbade dagar på svenska företag. Totalt inträffade 494 arbetsolyckor med dödlig utgång mellan 2011 och 2020.

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

Truckförare vill lyfta arbetsmiljön

Lastbilschaufförer som varken kan språk eller regelverk utmanar arbetsmiljön för truckförare på SSAB i Oxelösund. 

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

100 000 kronor var för sin oro att bli sjuka. Det får 726 franska gruvarbetare, som arbetat med otillräcklig eller ingen skyddsutrustning, efter en unik dom.

Hela företaget kämpar mot   smittspridningen

Hela företaget kämpar mot smittspridningen

Hemjobb och digitala möten – Outokumpus åtgärder mot coronan var snabba, men mest riktade mot tjänstemännen. Nu har driften börjat komma ikapp.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.