Branschen vill kicka ut de ryska ägarna från Kubal: ”Det är bråttom”
Svenskt Aluminium: Viktigt för beredskapen med smältverk som inte är ryskt ”Inte akut – men bråttom”
Publicerad 2026-03-26, 11:39 Uppdaterad 2026-03-27, 13:13
På torsdagen slog polisens nationella insatsstyrka till mot det ryskägda aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall.
Två personer i ledande ställning har anhållits misstänkta för grovt sanktionsbrott.
2026-03-27: Texten har uppdaterats. De två personerna har släppts på fri fot. Misstankarna kvarstår och förundersökningen fortsätter.
– Det är fråga om misstankar om brottslighet som kan skada säkerheten i Sverige och Europa. Vi har i dag genomfört ett antal utredningsåtgärder för att kunna utreda brottsligheten, säger statsåklagare Sara Nilsson.
Enligt uppgift till DA slog polisen till mot företaget redan vid 5:30 på torsdagsmorgonen. Åklagarmyndigheten har inte gått ut med vilket företag det gäller, men:
– Jag kan bekräfta att det rör Kubal, skriver företagets vice vd Jonas Eriksson i ett mejl till DA på torsdagseftermiddagen.
Han fortsätter:
– Vi samarbetar med myndigheterna. Det betyder att vi ger den information som efterfrågas. Det ligger väl i sakens natur att vi inte får någon information tillbaka.
Eriksson vill inte berätta vilka chefer i organisationen som gripits och varför. Produktionen ska inte beröras av gripandena.
De är anhållna på skälig misstanke, den lägre misstankegraden.
– Anledningen till att det är skälig misstanke är att utredningen är i ett tidigt skede. Anmälan kom in för inte så länge sedan och då fanns det viss information, men inte mer än vad som räcker för skälig misstanke, säger statsåklagare Sara Nilsson.
Planen är att de två misstänkta personerna ska förhöras med sina försvarare under dagen. Senast på söndag klockan tolv ska åklagaren fatta beslut om misstanken räcker för att personerna ska begäras häktade. Annars kommer de släppas på fri fot.
Sanktionsbrott innebär att man medvetet eller av grov oaktsamhet bryter mot internationella sanktioner, exempelvis genom att handla med förbjudna varor, överföra pengar till sanktionerade personer eller bryta mot reseförbud. Straffskalan för grovt sanktionsbrott är som lägst två och som mest sex år i fängelse.
– Påföljderna för sanktionsbrott skärptes med ny lagstiftning som trädde i kraft i juni 2025, säger Sara Nilsson.
Är den lagstiftningen relevant för din förundersökning?
– Både den gamla och nya lagstiftningen är relevant. Misstankarna gäller sanktionsbrott sedan 2023 och alltjämt.
Åklagaren vill inte gå in på vad misstankarna gäller, men det finns flera omständigheter kring Kubal som kan ge en fingervisning.
Företaget, som i sitt fulla namn heter Kubikenborgs Aluminium, kontrolleras indirekt av den ryska oligarken Oleg Deripaska. Han har officiellt dragit sig ur ägarstrukturen för att undvika sanktioner, men flera uppgifter ger starka indikationer på att han fortfarande har ett grepp om smältverket.
I september 2024 avslöjade Sundsvalls Tidning att ägarna till Kubal plockat ut 791 miljoner kronor ur bolaget efter ett beslut vid en extra bolagsstämma, varefter pengarna skickades till ett holdingbolag på Cypern. Företaget kontrolleras av ryska Rusal där Deripaska är ägare. Året efter gjordes ytterligare en utdelning på 151 miljoner kronor.