Vi står beredda att bygga husen

Krönika Samtidigt som bostadsbristen gör det svårt att få människor att flytta till jobben i norra Sverige, står många trähusbyggare utan arbete. Nu måste politikerna kliva fram, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Den 3 december 2013 invigde dåvarande bostadsminister Stefan Attefall ett bostadsområde i Sundbyberg. Strandparken var då Sveriges första höghus som var byggt helt i trä. Det var naturligtvis värt att uppmärksamma. Bortom glansen i Sundbyberg dolde sig dock något ännu mer uppseendeväckande. Husen som nu stod färdiga i Sveriges mest trångbodda kommun hade tillverkats i Bygdsiljum, i hjärtat av Västerbotten.

Den här historien knyter ihop en utvecklingstrend som pågått sedan mitten på 90-talet när förbudet mot att bygga högre hus än två våningar i trä försvann. Sakta men säkert har ny teknik, nytt yrkeskunnande och nya insikter förändrat byggbranschen. 2022 stod industriellt träbyggande för cirka 20 procent av marknaden för nyproducerade höghus.

Det är klassisk arbetsmarknadspolitik att försöka hålla i gång byggsektorn i en lågkonjunktur.

Varför är detta så viktigt? Byggbranschen står för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. En inte oansenlig andel och ett faktum som klarat sig undan sökljuset allt för länge. Genom att använda träråvara i stället för stål eller betong kan utsläppen drastiskt minska. Dessutom kan träet i långvariga produkter fortsätta att binda koldioxid under hela dess livslängd.

Det finns alltså starka klimatmässiga fördelar att gynna utvecklingen av industriellt träbyggande. Lägg därtill den fantastiska symbios vi kan finna i att arbetstillfällen i glesbygd kan bidra till att lindra bostadsbristen i våra storstadsområden.

Tyvärr hotas nu denna gynnsamma utveckling av att bostadsbyggandet har stannat upp. Prognoserna för nyproduktion blir bara dystrare och dystrare. Alltför många av GS medlemmar har tvingats lämna sina jobb på grund av arbetsbrist. Medlemmar som nu lämnar branschen för nya jobb i andra branscher. Det är mycket allvarligt med tanke på den nödvändiga långsiktighet som det industriella träbyggandet behöver. Kompetens riskerar att bli en bristvara.

Det är verkligen en ödets ironi med tanke på att 204 av Sveriges 290 kommuner redovisar bostadsbrist. Den gröna industriella omställningen som nu skapar tusentals arbetstillfällen runt om i landet hotas av det faktum att potentiell arbetskraft inte har någonstans att bo.

Det finns alltså en missmatch mellan utbud och efterfrågan som inte marknaden kan hantera. Här finns det ett tydligt utrymme för politiken att agera. Det är klassisk arbetsmarknadspolitik att försöka hålla i gång byggsektorn i en lågkonjunktur. GS har en rad förslag för ökat byggande som vi lämnat över till nuvarande bostadsminister. Hittills lyser handlingskraften med sin frånvaro.

Våra medlemmar står redo att jobba för att bygga Sverige starkt. Är regeringen redo?