Här dammsugs kommunen på arbetare: ”Få en bagare att bli transformatorbyggare”
Hitachi växer så det knakar 200 nyanställda – bara i november Rullar ut röda mattan för nya medarbetare
Vindkraft till havs ger nya jobb – men skulle kunna ge ännu mer
Publicerad 2023-06-14, 08:05 Uppdaterad 2023-10-12, 14:06
PERSPEKTIV Så skimrande var aldrig havet och klimatomställningen aldrig så befriande. Och löftena om jobb aldrig så ljuvligt doftande. En ny rapport spår att den havsbaserade vindkraften kan lyfta svensk industri.
En tom industrilokal fick plötsligt liv igen.
Den som färdats på riksväg 66 och passerat Smedjebacken kan inte undgå den stora fabriksbyggnaden intill rondellen.
I flera år har lokalen varit en sorglig syn.
Tom, tyst och övergiven.
Byggnaden uppfördes i början av 1990-talet för att rymma ett boktryckeri. Men för drygt tio år sedan flyttades verksamheten. Sedan dess har byggnaden i stort sett stått tom.
Ända tills nu.
För nu fylls parkeringsplatserna på mornarna, innerbelysningen tänds, lastbilar levererar och hämtar. Den tomma industrilokalen har fått liv igen. På ytterväggen har också ett ny skylt satts upp: Hitachi Energy.
Tacka klimatomställningen för det.
Bakgrunden är japanska Hitachis köp av delar av ABB häromåret, kraftöverföringen. I och med köpet övertogs fabriker i bland annat Ludvika, Västerås, Figeholm och Öjebyn.
Visst väckte övertagandet en och annan orolig fråga. Vad vill japanerna egentligen?
Nu vet vi mera.
Huvudfabriken i Ludvika har nyanställt på löpande band sedan Hitachi tog över. Och ännu fler behövs. I synnerhet efter det som blev känt för halvannan månad sedan: Hitachi Energy, som företaget nu heter, kammade hem en gigantisk order. En av de största beställningarna någonsin till svensk industri.
En order värd cirka 145 miljarder kronor.
Tre gånger mer än vad LKAB säljer malm för under ett helt år.
Eller värdet av ett halvt års produktion av Volvobilar.
145 miljarder kronor. Det är ungefär lika mycket som den svenska statsbudgetens i särklass största utgiftspost, statens bidrag till kommunerna.
Mångmiljardordern kommer från den tysk-holländska stamnätsoperatören Tenne T som bygger havsbaserad vindkraft i Nordsjön. Där behövs omriktarstationer för att överföra elektriciteten från vindparkerna i havet till Tyskland och Nederländerna. De stationerna ska tillverkas av Hitachi Energy.
Därför behöver företaget nyanställa uppåt en 2 000 personer, de flesta i Ludvikafabriken. Både ingenjörer och arbetare.
Och då har man redan rekryterat 400 personer i år.
En upprymd vd, Tobias Hansson, kommenterade efter rekordordern att ”vi ser en jättemarknad. Vi ser att hela världen fått upp ångan i klimatomställningen”.
Och det trycket ger möjligheter och jobb i Sverige.
Redan nu lever en del av svensk industri gott på de europeiska satsningarna på den havsbaserade vindkraften. Men det finns ännu mer att hämta.
Business Sweden, en halvstatlig organisation som bland annat lockar utländska företag att investera i Sverige kom nyligen med en rapport som visade på potentialen för svensk tillverkningsindustri.
Redan idag står svensk industri, enligt Business Sweden, för en ansenlig del av innehållet i den havsbaserade vindkraften. Från LKAB och Boliden hämtas malmen som bland annat SSAB och Ovako förädlar, Cementa levererar betong och Borealis plast. Utöver själva råvarorna är svenska företag stora inom kabel. Och naturligtvis kraftöverföringen med Hitachi Energy som storaktör.
Men när det gäller själva komponenterna till vindkraftverken öppnar sig nya möjligheter för de svenska företagen, enligt Business Sweden.
Visst, vissa delar av komponentförsörjningen ger redan nu jobb i SKF, Trelleborg, på Munthers, Camfil och Roxtec. Men det finns mycket mer att hämta.
Det stora industriella lyftet skulle kunna komma om Sverige, med en av Europas längsta kuststräckor, satsar på havsbaserad vindkraft. En utbyggnad skulle kunna bredda den svenska industrins deltagande, tror rapporten. Det vill säga att även komponentindustrin blir en stor leverantör.
Men utbyggnaden i det svenska havsvattnet går trögt. Bland annat på grund av invändningar från kommuner och från försvarsmakten.
I slutet av nästa år ska en ny havsplan tas fram. Hittills har områden pekats ut som skulle kunna ge uppåt en 30 tWh el per år. Av den förra regeringen fick Energimyndigheten uppdraget att hitta områden som skulle kunna ge ytterligare 90 TWh el per år. Som jämförelse ger vattenkraften ungefär 70 TWh och kärnkraften 50.
Tvåtusen nya jobb till i huvudsak Ludvika alltså. Beställningen är en följd av fjolårets ”Esbjergdeklaration” där Tyskland, Nederländerna, Danmark och Belgien enades om att installera 65 GW havsbaserad vindkraft. Politiska beslut öppnar marknader.
Men det är bara början. Planer finns på att bygga nästan dubbelt så mycket – 120 GW – till 2030 i Europa. Och ännu mer på sikt. Om nu kapaciteten i nätet håller måttet, vill säga.
Bristerna i nätet – inte bara i Sverige utan runt om i Europa och Nordamerika – hotar nämligen att bromsa utbyggnaden av de förnybara energikällorna. Dagens globala nät räcker inte till. Om vi ska kunna klara 1,5-gradersmålet krävs en tredubbling av nätkapaciteten fram till 2030, enligt Irena, en mellanstatlig organisation för förnybar energi.
Att dagens nät inte klarar av att överföra elektriciteten till användarna är bara ett av flera hot mot utbyggnaden. Det andra hotet heter brist på folk.
Branschorganisationen Wind Europe sa till Financial Times förra veckan att Europa inte kommer att kunna leva upp till sina klimatmål och satsningen på havsbaserad vindkraft. På grund av kompetensbrist. Det fattas helt enkelt folk som klarar av de nya gröna arbetsuppgifterna.
Enbart investeringar räcker inte, menar Wind Europe. Någon måste göra jobbet också. Den nya tekniken produceras inte av sig själv. Den kräver ingenjörer och arbetare, folk som kan jobbet. Ansvaret, säger man, ligger på respektive regering att satsa på utbildning. I Sverige har de fackliga organisationerna inom industrin länge tryckt på för utbildningssatsningar för att klara den klimatomställning som förutsätter en hel del ny kunskap.
Man må tycka vad man vill om den havsbaserade vindkraften. Men el och jobb tycks den kunna ge.
Den som passerar rondellen i Smedjebacken påminns om det. För det är inte varje dag som urblåsta industrilokaler återuppväcks till nytt liv.
