Industriarbetarnas tidning

Ny i bolagsstyrelsen – bästa tipsen

21 februari, 2023

Makten på jobbet Att ta klivet in i företagets styrelse som arbetstagarrepresentant kan vara omtumlande. Här ger före detta Metall-ordföranden Göran Johnsson och erfarne arbetstagarrepresentanten Johnny Hägerman sina bästa tips.

Göran Johnsson: Ta chansen att påverka!

  1. Var inte blyg!
    Bestäm dig för att säga det du vill och uttryck det du känner och tycker.
  2. Varning för tunghäfta!
    Det är ok att vara nervös, men begär ordet ändå och framför dina åsikter.
    En gång satt jag i en styrelse där ordföranden sade att bolaget behövde stärkas och att utdelningen till aktieägarna därför skulle höjas. Då frågade jag hur bolaget kunde bli starkare genom att dela ut pengar.
  3. Ta för dig!
    Du kan vara tyst en eller möjligen två möten men om du aldrig yttrar dig då har du inte företrätt medlemmarna.
  4. Ta chansen att påverka!
    Huvuduppgiften för en bolagsstyrelse är att stärka bolaget, du har samma rättigheter och ansvar som alla andra i styrelsen. Sitt inte tyst om du inte håller med de andra.
  5. Skryt inte!
    Visa arbetskamraterna att du fortfarande är en i gänget.
    Berätta inte om fina middagar du varit med på. Du måste förstå att du sitter i styrelsen för att uträtta något, inte för att frottera dig och äta god mat.

Johnny Hägerman, Smedjebacken: Så företräder du dina arbetskamrater i bolagsstyrelsen

  1. Utbilda dig
    Satsa på att utbilda dig i uppdraget. Kan inte facket ge dig utbildningen se då till att företaget (styrelseordförande) ger dig resurser att du på eget initiativ hittar utbildningar som intresserar dig. Var inte rädd för kostnaden! Styrelseordförande vill att du ska vara kunnig i ditt styrelseuppdrag. Det är viktigt att du blir trygg i uppdraget genom att känna till lagar och regler som kringgärdar bolagets verksamhet (associationsrätten). Du ska känna till hur lagstiftningen ser på ansvarsfrågorna kring sekretess (tystnadsplikt) och vårdnadsplikt för ledamöter. VD är underordnad styrelsen.
  2. Bygg relationer
    Satsa medvetet på att bygga relationer med andra styrelseledamöter och styrelseordförande. Skaffa dig ett nätverk med andra löntagarrepresentanter i andra bolag där ni kan diskutera och reflektera kring själva uppdraget som sådant.
  3. Få med flera
    Bygg medvetet ett bredare organiserat arbete i den egna fackliga organisationen kring inflytandefrågor i syfte att bygga kunskap och engagera flera och samtidigt skapa en bra bas för dig i styrelseuppdraget. Här gäller det att vara kreativ.

Arbetstagarrepresentant i AKTIEBOLAG

För att arbetstagarrepresentanter ska finnas krävs två saker:

  • Företaget ska vara av en viss storlek.
  • Ett beslut ska fattas av en fackförening som har kollektivavtal.

Företaget storlek och antalet representanter

  • Om företaget under det senaste räkenskapsåret har sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare i Sverige har de anställda rätt till två styrelseledamöter och två styrelsesuppleanter.
  • Om företaget är verksamt i olika branscher och har sysselsatt i genomsnitt minst 1 000 arbetstagare i Sverige under det senaste räkenskapsåret har de anställda rätt till tre styrelseledamöter och tre styrelsesuppleanter.

Antalet arbetstagarledamöter får inte överstiga antalet övriga styrelseledamöter.

Beslutet fattas av fackföreningen

Ett beslut att ha arbetstagarrepresentanter kan fattas av en lokal arbetstagarorganisation som har tecknat kollektivavtal med aktiebolaget eller föreningen. Fackföreningen ska sedan meddela detta skriftligt till företagets styrelse.

Samma regler som för andra företrädare

Arbetstagarrepresentanterna räknas in i styrelsen och är i princip likställda med styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som utses av bolagsstämman (föreningsstämman) eller på det sätt som anges i bolagsordningen (stadgarna).

När hela styrelsen ska skriva under ett viktigt dokument, som exempelvis årsredovisningen, krävs även arbetstagarledamöternas underskrifter.

Undantag i de vanliga reglerna för arbetstagarrepresentanter

  • Arbetstagarrepresentanterna får inte delta i frågor som rör kollektivavtal, stridsåtgärder eller liknande.
  • En arbetstagarsuppleant har rätt att få underlag till styrelsesammanträden och närvara och yttra sig vid dessa och vid bolagsstämman (föreningsstämman), även om den arbetstagarledamot som han eller hon är suppleant för också är närvarande.
  • En arbetstagarsuppleant kan bara ersätta en arbetstagarledamot.

Källa: Bolagsverket

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

50 år med arbetare i styrelserummen

50 år med arbetare i styrelserummen

Sedan 1973 har facket haft representanter i bolagsstyrelserna. Dagens Arbetes panel diskuterar om det inneburit någon faktisk möjlighet till påverkan.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Om företaget vill lägga ner – hur ska du agera i bolagsstyrelsen?

Om företaget vill lägga ner – hur ska du agera i bolagsstyrelsen?

Arbetstagarrepresentanten Bjarne Rasmussen lyckades stoppa en nedläggning. Här ger han sina bästa tips.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Här är Sveriges farligaste industrier

Här är Sveriges farligaste industrier

Här är Sveriges farligaste stora industriarbetsplatser. I en unik kartläggning kan Dagens Arbete avslöj­a var det är störst risk att skada sig.

Hotet från inflationen – så illa kan det gå

Hotet från inflationen – så illa kan det gå

Varför skrämmer inflationen parterna i avtalsrörelsen? Till och med facken pratar om reallönesänkningar. Hör experterna i DA:s avtalspodd i ett samtal med Helle Klein. De blickar tillbaka till den skenande inflationen på 1980-talet.

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Mer än varannan industriarbetare jobbar på ett litet eller medelstort företag. Hur ska de klara kommande teknikskiften? Harald Gatu gick på spaning efter en industri­politik som kan ge småföretagen en hjälpande hand.

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Inflationen eller inte, är det kris så har man som löntagarna ett ansvar att inte stjälpa företaget som försörjer en. Om man inte är VD förstås, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Stålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete lönade sig.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.