• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete
Sverige importerar mer från Kina än vi exporterar. Ändå tjänar vi på handeln. De branscher som tjänar mest är läkemedel, motorfordon och papper. Illustration: Josef Molin

Tacka kineserna för löneökningen

Publicerad 2023-08-10, 09:43

Handelsbalans. Svensk industri köper mycket från Kina. Det är bra för din lön. Hur kan det komma sig? En färsk rapport visar hur Sverige hamnar på plus i slutändan.

V V

Hur kan handeln med Kina vara bra för mig som industriarbetare?

De svenska industri­företagen köper in insatsvaro­r från Kina. Insats­varorna används i produkter som tillverkas här i Sverige. De kinesiska insatsvarorna är förhållandevis billiga. Och de anses hålla god kvalitet.

Genom att köpa in de här insatsvarorna kan det svenska företaget i sin tur exportera sina produkter till en lägre kostnad. Då tjänar företaget mer på sin produktion. Därmed får företaget också större möjlighet att betala ut högre löner till sina anställda. Företaget ökar sin produktivitet, blir mer effektivt.

Vem påstår det här?

Produktivitetskommissionen

Produktivitetskommissionen är ett treårigt initiativ av Facken inom industrin, i samarbete med Arenagruppen.

Syftet är att ”öka kunskapen om produktivitetens alla områden, att stimulera till politikutveckling och att stärka de fackliga perspektiven i samhällsdebatten”.

Rapporten Kinas betydelse för industrins produktivitet i västvärlden kan laddas ner från arenaide.se/rapporter.

Daniel Lind, ekonom och rapportförfattare.

Daniel Lind, ekonom vid Produktivitets­kommissionen som Facken inom industrin och Arenagruppen tagit initiativ till.

Varför är produktivitet viktig för mig som industri­arbetare?

Dels för din lön. Om inte produktiviteten ökar så finns heller inget utrymme till löneökningar. Under en tid skulle lönerna kunna fortsätta öka, men till slut finns det inga vinster kvar i företaget.

Om lönerna skulle stiga utan att produktiviteten samtidigt ökar – då kan företagen tvingas höja sina försäljningspriser mer än annars, vilket skulle spä på inflationen. Och då äts din löneökning upp av stigande priser. Löneökningen förvandlas till luft.

Okej, bra för löneutvecklingen alltså. Mer då?

Hög produktivitet är också bra för tryggheten i ditt jobb. Om inte ditt företag är tillräckligt effektivt kan det hamna på efterkälken och riskerar att bli utkonkurrerat.

Innebär inte ökad produktivitet att färre ska göra mer?

Inte nödvändigtvis. Produktivitet handlar om att vara effektiv, att man får ut större värden för varje grej som produceras. Arbetsgivarna brukar visserligen säga att ”ökad produktivitet innebär att varje person producerar mer”. Men man kan också se ökad produktivitet som resultatet av investeringar i ny teknik, att organisationen på arbetsplatsen förändras och att de anställda utbildas. Inte att de anställda svettas mer.

Hur kommer Kina in i det här?

Jo, när svensk industri köper in insatsvaror från Kina innebär det att de komme­r till användning i de varor som tillverkas här i Sverige och som sedan säljs på export. Bland annat till Kina. Importen av insatsvaror ger skjuts åt exporten.

Foto: Adobe Stock

Försvinner inte jobb här när vi köper in insatsvaror från Kina?

Jo, men bara inledningsvis när företagen börjat importera insatsvarorna från Kina. Men Kina är också en stor marknad för svenska exportföretag. Precis som vi köper insatsvaror från Kina, köper Kina insatsvaror från Sverige.

Kan man se någon skillnad i företag som importerar insatsvaror från Kina och de som inte gör det?

Ja, produktiviteten är högre i de företag som köper insatsvaror från Kina. Företag och branscher med hög produktivitet har större möjlighet att betala högre löner än de med lägre produktivitet.

Visst importerar vi mer från Kina än vad de importerar från oss?

Sant. I fjol importerade vi varor från Kina till ett värde av 121 miljarder kronor. Samtidigt exporterade vi varor för 71 miljarder – hälften verkstadsprodukter – till Kina. Men man kan också göra en djupdykning i statistiken som Daniel Lind har gjort tillsammans med Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrin. Då kommer man fram till intressanta siffror.

Hur då?

De har undersökt något som de kallar ”handelsbalans i förädlingsvärden”. Så här är det: I den svenska exportindustrin och dess underleverantörer skapas värden – löner och vinster. Är de värdena större eller mindre i förhålland­e till de värden som skapas i Kina av att vi i Sverige efterfrågar och importerar kinesiska insatsvaror?

Svar: Svensk industri hamnar på plus. ”Exporten av löner och vinster” som finns inbäddade i svensk export till Kina är större än ”importen av löner och vinster” som finns inbäddade i importen från Kina. De branscher som tjänar mest på handeln med Kina är läkemedel, motorfordon och papper. De företag som tjäna­r minst finns inom texti­l, gumm­i och plast.

Är Sverige fortfarande ett exportland?

I allra högsta grad. Visserligen en lilleputt sett globalt. Men Sverige har ett handelsöverskott med omvärlden. Med andra ord: Sverige exporterar mer än importerar. Det betyder också att vi som land producerar mer än vad vi konsumerar. I länder med handelsunderskott gäller det motsatta: de konsumerar mer än de producerar.

Harald Gatu

Läs mer: DA reder ut Daniel Lind export handel Kina lön Lön & avtal
Dela:

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin

Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin

Skiljer tiotusentals kronor mellan högst och lägst betalda bruk  ”Mer konkurrens om pengarna”

Lovina, 19, tjänar 38 000 som rullare på pappersbruk

Så mycket tjänar Lovina, 19, som rullare på pappersbruk

Jobbade i matbutik – bytte till industrin  Berättar för DA om lönen

Liknande jobb – 8 000 kronor mindre i lön: ”Varför?”

Adam tjänar 8 000 mindre än Jennifer: ”Varför?”

Reagerar på DA:s artikel  ”Så himla stor skillnad”

Jennifer, 26, tjänar 36 000 som maskinoperatör

Så mycket tjänar Jennifer, 26, som maskinoperatör

Berättar om sitt löneläge på Alfa Laval i Eskilstuna  ”Ganska mycket tillägg”

Så sätts din lön

DA förklarar – så sätts din lön

35 000 och 42 000 kronor i månaden  Därför kan två industriarbetare tjäna så olika

Pappers­arbetaren Linn, 21, tjänar 45 000: ”Blev chockad när lönen kom”

Pappers­arbetaren Linn, 21, tjänar 45 000 i månaden

Ett av Sveriges bäst betalda bruk  ”Väldigt stor skillnad”

Den andra Kinachocken – inget argument mot löneökningar

Harald Gatu: Den andra Kinachocken – inget argument mot löneökningar

Europa skakas av Kinas avancerade industriprodukter  Men man missar något fundamentalt, skriver Harald Gatu

Krismöte efter tullhotet – tiotusentals jobb på spel

Krismöte efter tullhotet – tiotusentals jobb på spel

Regeringen vill diskutera nya åtgärder  Så har IF Metall agerat tidigare

Åtta saker att ha koll på inför 2026

Åtta saker att ha koll på inför 2026

Lättare att vabba och större koll på arbetskamraternas löner  Nya regler för 2026

Giftfabriken i Eskilstuna hade inte fått starta i Kina

Seniors Eskilstunafabrik hade stoppats i Kina

Svenska utsläppen för höga  Kinas släpper bara ut en bråkdel  ”Hade inte godkänts”

Efter skolattacken – tyst minut på Seco Tools i Fagersta

Tyst minut på fabriken i Fagersta: ”Visar vårt stöd”

Efter skolattacken  Sorg på Seco Tools i Fagersta

Slutet på Teslastrejken

Simon Petersson försvarar jojo-strejken: ”Behövde höja insatsen”

IF Metall om Teslas utköp: Var ett välkänt fenomen

Jojo-strejken skulle öka chansen för kollektivavtal  Istället utnyttjade Tesla situationen

Teslastrejken tog slut på ett Teams-möte: ”Det var en sådan tomhet”

Teslastrejken tog slut på ett Teams-möte: ”Det var en sådan tomhet”

Eldina Melez kämpade för de strejkande i nästan tre år  ”Helt chockad”

IF Metall vann mot Tesla i AD: ”I dag väljer vi glädjen”

IF Metall vann mot Tesla i AD: ”I dag väljer vi glädjen”

Tesla bröt mot informationsplikten

Visa fler

”Vi vill ha fler barn, men nu kommer vi att vänta”

LKAB får köra malm på ”Dödens väg”: ”Inte rimligt”

Oskar jobbar för LKAB, ifrågasätter beslutet  80 malmtransporter per dygn  Enda vägen till förlossningen

S vill stärka korttidsarbete: ”Måste vara förberedda”

S vill stärka korttidsarbete: ”Måste vara förberedda”

Pekar på oroligt världsläge  Ser behov av stärkt system

Friveckan kan försvinna på Alleima: ”Kommer jobba mer och tjäna mindre” 

Friveckan kan försvinna på Alleima: ”Kommer jobba mer och tjäna mindre”

Stålföretaget vill kapa kostnaderna  ”Alla är oroliga”

Farliga truckar

Trasig truck förstörde Thereses rygg: ”Borde varit mer förbannad”

Trasig truck förstörde Thereses rygg: ”Borde varit mer förbannad”

Älskade att köra truck – får aldrig göra det igen  Sätet lagades med skumgummi

Över tusen skadas i truckolyckor varje år

Över tusen skadas i truckolyckor – varje år

Trots nollvision och ökade kontroller  Trucken är den vanligaste olycksmaskinen

Tipsa DA:s granskande journalister!

Vet du mer? Tipsa oss!

Kontakta oss! Om du vill kan du vara helt anonym via vår krypterade tipstjänst

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram