Robotar i Västerås gynnar Sverige – men hur ska småföretagen hänga med?

PERSPEKTIV Du har hört det förr. Robotar är framtiden. I Västerås ska en ny ABB-fabrik låta robotar bygga robotar. Samtidigt väntar småföretagen på att staten ska hjälpa dem att automatisera mera. I veckan får vi veta hur regeringen ser på saken.

Häromdagen kom nyheten om ABB:s tremiljardersbygge i Västerås. En helt ny robotfabrik med utvecklingscentrum och tillverkning. Ett tecken i tiden. Och inte särskilt överraskande, trots allt. För efter att ha byggt nya robotfabriker i både Kina och USA var det dags för ABB att satsa i Europa. 

Att den svenskschweiziska koncernen valde att förlägga sitt europeiska robotcentrum till Västerås var kanske inte helt självklart. Men där fanns redan en bred kompetens och mångårig erfarenhet av att tillverka och utveckla robotar. 

– Ett mycket välkommet besked, det här har vi väntat på länge, kommenterar Susanne Forsbacka, ordförande för IF Metallarna på ABB i Västerås. 

Vi blir allt äldre och allt färre kommer att arbeta. Vilket skyndar på automatiseringen. Robotar kan i viss mån lösa bristen på arbetskraft. 

Inga nyanställningar väntas i första skedet. Tanken är att just robotar ska bygga de nya robotarna. Men det blir knappast någon fabrik utan människor. Den 65 000 kvadratmeter stora byggnaden, som ska stå färdig om tre år, väntas kunna inhysa 1 500 anställda. 

Investeringen cementerar Västerås ställning som en viktig leverantör av framtidsteknik till det nya automatiserade industrisamhället. Roboten har framtiden för sig. Så har det visserligen sagts i årtionden. Men nu talar de underliggande trenderna i samhällsutvecklingen för en tilltagande robotisering och automatisering.

Några exempel: Vi blir allt äldre och allt färre kommer att arbeta. Vilket skyndar på automatiseringen. Robotar kan i viss mån lösa bristen på arbetskraft. 

Ökad e-handel driver fram automatiserad logistik med robotar som plockar och packar varor i lagerladorna. Lägg därtill att den gröna omställningen kräver effektivare energianvändning vilket öppnar för automatiserade processer. 

Roboten gynnas också av den ”avglobalisering” som följt på finanskris, pandemi, de ökade geopolitiska spänningarna mellan Kina och USA och efter Rysslands anfall på Ukraina. Efter globalisering följer regionalisering. Närproducerat blir billigare med robotar. Ju fler robotar desto mindre betyder lönekostnaden för ett företag.

Samtidigt som ABB annonserade sin Västeråssatsning samlades små och medelstora företag på Elmiamässan i Jönköping för att diskutera automation och robotar.  Arrangör var den svenska robotindustrins branschorganisation Swira, Swedish Industrial Robot Association. Dess ordförande Ove Leichsenring var märkbart lättad över ABB-nyheten. 

– Vi var rädda för att investeringen skulle hamna i något annat land. Men det här blir bra, mycket bra.

Att ABB bygger ut sitt kunskaps- och produktionscentrum för robotar kan bara ha positiva effekter på svensk industri, enligt Leischenring. Närhet till kompetens är alltid viktigt för resten av industrin som vill automatisera.

Småföretagen saknar oftast kunskap om automation. Och de har inte pengar att hyra in dyra konsulter. Därför måste politiken stötta med kunskap och råd.  

Men en ny stor robotfabrik i landet räcker inte för alla mindre industriföretag som ska börja sin resa mot en mer automatiserad – och därmed mer konkurrenskraftig – produktion. De mindre företagen behöver en hjälpande hand. Småföretagen saknar oftast kunskap om automation. Och de har inte pengar att hyra in dyra konsulter. Därför måste politiken stötta med kunskap och råd.  

Precis det gjordes under Löfvenregeringens första tid. Det är sannolikt därför Mikael Damberg, näringsminister på den tiden, har en inofficiell fanclub i de här leden. Då introducerades Robotlyftet just för de mindre och medelstora industriföretagen. 

Vad som hände var att staten bjöd in till seminarier och erbjöd konsulthjälp för de företag som var intresserade av att automatisera. Över 1200 företag deltog i seminarierna, drygt 500 bokade in besök av rådgivande experter och över 200 beslutade sig för att automatisera. Nio av dem fanns på plats på Elmia i Jönköping för att berätta om sina erfarenheter. 

I en paneldebatt fick de frågan: Hur många av er har sagt upp personal efter att ni har tagit in robotar i produktionen? Räck upp en hand! 

Ingen räckte upp handen. 

Tvärtom, vi har anställt fler, sa en och fler nickade instämmande. 

Robotlyftet utgjorde ingen större kostnad för staten, blott 68 miljoner kronor utspridda på ett flertal år. Pengarna tog slut till julen 2021 och fick ingen fortsättning. Satsningen glömdes bort bland alla ministerbyten och januariöverenskommelser. 

Den nuvarande regeringen då? Vad har den sagt om ett fortsatt robotsatsning för de mindre industriföretagen? Svaret kan vi få i veckan när regeringen lägger fram sin budgetproposition.  

Harald Gatu