Ditt nyårslöfte kan vara fel – därför ska inte alla träna mer

hälsa Budskapet upprepas gång på gång: Rör på dig och hälsan blir bättre. Men visste du att många redan rör sig för mycket? Går du hela dagen på jobbet är det snarare återhämtning du behöver, visar forskningen.

Stillasittande är farligt och fysisk aktivitet är bra – så lyder ofta budskapet om hur vi bör sköta vår hälsa. Problemet är att råden är anpassade till personer som sitter på en kontorsstol hela dagarna – och inte efter den stora andel människor som faktiskt redan rör sig mycket i jobbet. På vårdinrättningar, byggen, restauranger och vissa industrier är ständig rörelse det vanliga för många.

– Dessa grupper riskerar att röra sig för mycket. Kroppen mår bäst av balans mellan bra fysisk aktivitet och återhämtning, säger Elin Ekblom Bak vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Hon har forskat om skillnader på arbetares och tjänstemäns hälsa. Forskarna har kunnat ta del av en stor mängd data från hälsotester från företagshälsovården. På så sätt kan de se mönster i hur människor mår.

Att personer med arbetaryrken generellt har sämre hälsa än tjänstemän är känt sedan länge. Till viss del beror det på att rökning och sämre matvanor är vanligare bland arbetare. Men även om man räknar med det så består hälsoklyftan mellan olika yrkesgrupper. En delorsak kan vara att, trots allt prat om faran med stillasittande, så rör sig tjänstemän i regel på ett mer hälsosamt sätt.

– Fokus har varit att det är bra att röra sig på fritiden. Men det verkar vara tvärtom att röra sig på arbetet.

Om man redan rör sig för mycket är det kanske inte så bra att panga på med mer motion.

Elin Ekblom Bak, högskolelektor i idrottsvetenskap vid GIH.

Elin Ekblom Bak förklarar skillnaden med att en kontorsarbetare som motionerar kanske gör det efter en lång dag på jobbet, mentalt trött men inte fysiskt utmattad. Den fysiska aktiviteten är självvald, ofta lustfylld, och ger en bra känsla efteråt. Kanske lyckas man till och med svetta av sig en del stress.

En arbetare somi stället rör sig mycket på jobbet har inte valt den fysiska aktiviteten själv. Den kan upplevas som tråkig eller jobbig och dessutom slita på kroppen. Oftast är rörelsen lågintensiv, utan de pulstoppar som tjänstemannen förhoppningsvis når under sitt motionspass.

– Så kommer någon hurtig person och säger: Du har för dålig kondition, du måste träna. Men man kanske inte orkar. Om man redan rör sig för mycket är det kanske inte så bra att panga på med mer motion.

I det fallet är kanske det som behövs i stället att få in fysisk återhämtning på jobbet. Får man väl det kan man i nästa steg kanske orka få in mer ”bra” fysisk aktivitet.

Men för den som är anställd är återhämtning inte alltid lätt att få till, eftersom man inte styr sina arbetsvillkor. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön, men i det ansvaret ingår inte att de anställda får rätt balans av fysisk aktivitet i livet. I stället faller ansvaret att ta hand om sin hälsa ofta tillbaka på individen själv.

– Vi måste skapa förståelse för att det här är ett arbetsmiljöproblem för en stor grupp. Vi har en hälsoklyfta i samhället.

Exakt hur en arbetsplats ska utformas för att nå en balans av fysisk aktivitet och återhämtning går inte att säga, eftersom det ser så olika ut. Men Elin Ekblom Bak tycker att en idé kan vara att kartlägga arbetsplatsen. Vilka olika arbetsuppgifter finns, vilka rör sig för mycket och vilka rör sig för lite? Kanske kan man omfördela.

För att något verkligen ska hända är det viktigt att få med hela organisationen i arbetet.

– Involvera dem som arbetar, hur vill de göra?

Kanske kan till exempel någon som gått hela dagen få sätta sig en timme framför datorn med administrativa arbetsuppgifter.

– Får man dessutom sitta ostört är det ju perfekt!

Elin Ekblom Bak tycker det är ett problem att man ofta ser det som vattentäta skott mellan arbete och fritid när det gäller hälsofrämjande arbete. Och att råden är riktade till dem som har störst möjlighet att påverka sin hälsa, ofta tjänstemän.

– Vi har forskat mycket på dem som mår bra. Det är de som varit normen, det är utifrån dem som rekommendationerna skapats.

Anna Julius