Sympatiåtgärder mot Tesla dras tillbaka: ”Kan inte vinna alla strider”
Historisk facklig uppslutning ”Önskat att de hade fått kollektivavtal”
Publicerad 2025-04-30, 05:00 Uppdaterad 2025-05-05, 13:44
Hur blev Första maj en röd dag i Sverige? Jo, det kan vi tacka arbetarna på det gamla Domnarvets jernverk, numera SSAB, i Borlänge för.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Första maj har firats som arbetarrörelsens högtidsdag sedan 1890. Men det var först 1939 som dagen blev Sveriges första icke kyrkliga helgdag. Det hela började med en motion på Socialdemokraternas partikongress 1936, undertecknad av järnverksarbetarna i Borlänge.

Arbetarna hade länge varit missnöjda med att de sällan fick ledigt för att demonstrera på rätt dag eftersom bruket helt enkelt inte ville ge dem ledigt. I motionen föreslog arbetarna att Första maj skulle bli en ”allmän fridag utan kyrklig karaktär”.

Partistyrelsen ville avslå motionen. Helgdagar var inte partiets sak att besluta, det låg på kyrkomötets bord, tycket man. Men representanten från Borlänge fick med sig kongressen och motionen gick igenom.
År 1938 klubbade riksdagen igenom förslaget – och Första maj blev röd dag för hela svenska folket från år 1939.

Men hur ser det ut i dag – får alla faktiskt vara lediga? Det beror på var och hur man jobbar. På SSAB i Borlänge, det som en gång var Domnarvet, är det lite olika.
– De som jobbar dagtid är lediga, men femskiftarna jobbar som vanligt, säger Joachim Norelius, vice ordförande i Järnbruksklubben.
Och vad tycker de om det?

– Det har egentligen aldrig varit någon större diskussion. Ett järnverk går inte att stänga ner – det är produktion sju dagar i veckan, året runt. De som är lediga får chansen att demonstrera, säger han.
Var ni tuffare förr, när ni drev igenom ledigheten?
– Svårt att säga. Jag vet inte ens om det var kontinuerlig drift på den tiden. Om det var det så vet jag inte hur de löste det.
Så har första maj spelat ut sin roll för dagens arbetare?
– Nej, det tycker jag inte. Det finns de som håller igång produktionen, absolut, men många som är lediga tar chansen att gå ut och demonstrera. Det är så det brukar se ut.
Och vilka frågor är viktigast i årets tåg?
– Lönen, förstås – den är alltid viktig. Men också arbetstiden. Vi fick till en liten förkortning nu, bara några minuter, men det är ett krav vi haft länge.
Hur firar du själv 1 maj i år?
– Vi brukar börja med lite fika på avdelningen, sedan går vi ut på torget i Borlänge.
Med kavajen på?
– Det beror helt på vädret. I år kanske det funkar. Men vissa år har det snöat – då är det vinterjacka som gäller.
