Konflikten är djup och sårig – skogsfrågan klyver bygden itu.
Dagens Arbete har följt både aktivister och skogsarbetare på varsin sida om debatten. Mellan dem finns ett avverkningskluster utanför Ramsele.
– Att stå still en dag på grund av Greenpeace blir jävligt dyrt för ett litet företag, säger maskinföraren Torben Krull.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Kalla strålkastare skär igenom det bleka morgondiset. I ett ensligt skogsparti utanför Ramsele, ett par kilometer över gränsen till Jämtland, brummar en skördare och en skotare. Åsklikt muller ekar i skogen när träd faller till marken.
En liten bit bort står en bil tyst på vänt. De två maskinförarna är övervakade.
Tre aktivister studerar skogsmaskinernas rörelser noggrant. Om maskinförarna gör ett felsteg nu blir de stoppade.
Kallar aktivismen ”en sista utväg”
Satellitbilder har avslöjat att avverkningsanmälningar i området överlappar med potentiell kontinuitetsskog, och aktivisterna har själva hittat flera skyddsvärda arter i områdena. De har bestämt sig: skogen får inte gå förlorad. Och nu avverkar skogsmaskinerna precis intill.
Moderna skördare kan fälla hundratals träd i timmen. Det går snabbt att orsaka oåterkallelig skada. Tiden är knapp – aktivisterna hinner inte vänta på att ett domstolsbeslut ska stoppa maskinerna. Om de kör in i den artrika skogen tänker aktivisterna ställa sig framför skördaraggregaten.
Men de sitter mycket hellre kvar i den varma bilen.
Johanna Liljegren, 30, från aktivistgruppen Skogsupproret, säger att det är ”en sista utväg” att fysiskt stoppa en avverkning.
– Alla vill ju att de formella systemen ska funka, att det ska finnas ett bra system för att skydda skog med höga naturvärden. Hade det funkat så hade jag inte varit här ute, säger hon.
Johanna övervakar flera avverkningar i området tillsammans med ett tiotal andra aktivister från Skogsupproret och Greenpeace. Det är ingen lätt bedrift – aktionen kräver noggrann planering och samarbete. Aktivisterna bor tillsammans på hemlig adress och samordnar transporter och matleveranser ut till skogen. De patrullerar områden, inventerar arter i skogen, och sammanställer snabbt överklaganden till mark- och miljödomstolen.
De beskriver sin kamp som David mot Goliat – ett tiotal fredliga aktivister mot skogsjätten SCA – Europas största privata skogsägare – som de menar hänsynslöst mejar ned värdefull skog. Att ställa sig framför skogsmaskiner är rättfärdigat, i deras ögon. Karolina Carlsson från Greenpeace förklarar:
– Civil olydnad är ett viktigt demokratiskt verktyg för att göra oss hörda när det finns en så oerhört skev maktbalans.
Hon pekar på skogsindustrins inflytande i svensk politik.
– Vi har ett enormt demokratiproblem när det är industrimakt framför folkmakt som styr hur våra gemensamma livsmiljöer ska brukas.
Maskinförare i kläm mellan skogsbolagen och aktivisterna
Karolina Carlsson menar att ett överdrivet och kortsiktigt vinstintresse leder till att skogsindustrin tar ”orimliga” beslut. Hon beskriver en avverkningshets, där produktion får trumfa både miljö och samhälle – något som hon tror kommer straffa sig.
– När man bedriver ett storskaligt, ohållbart skogsbruk som grundar sig på kalhyggen, då förstör man ju också grunden för den resurs som industrin själv bygger på.
Men maskinförarna i skogsbrynet kommer inte från SCA. De jobbar för en entreprenör som fått avverkningen i uppdrag av skogsjätten. Nu är de omringade av aktivister, klämda i konflikten med uppdragsgivaren.
För dem är detta inte berättelsen om David mot Goliat. Tvärtom är de i underläge. Ingen av maskinförarna vill kommentera situationen, men en person på skogsbruksföretaget kallar aktivisternas närvaro för ”obehaglig”. De hänvisar all vidare kontakt till SCA.
De två förarna är inte ensamma om att ha mött aktivister på jobbet. Dagens Arbete har tidigare träffat maskinföraren Ulf Norrman, som tvingades från sitt arbete i flera dagar. Även flera lokala skogsentreprenörer vittnar om det återkommande problemet.
Aktivismen har mötts med stark kritik från skogsnäringen. SCA har svarat med polisanmälningar när avverkningar hindrats. Facken GS, Pappers och Unionen kallade nyligen aktivisternas agerande för ”ett antidemokratiskt oskick” i en debattartikel i Aftonbladet. För maskinförare i skogen är det ett arbetsmiljöproblem, skriver de.
Samma morgon, någon mil från aktivisterna, hänger doften av contortatall tät i luften. Torben Krull, 24, styr sin skördare genom ett välluktande ödelandskap. Här ska dryga 30 hektar slutavverkas.
Torben har blivit stoppad flera gånger. Han minns särskilt en gång, när aktivister närmade sig hans maskin i beckmörker, mitt i vintern. Då blev han rädd.
– Man vet ju inte vad det är för folk, det kan ju vara vem som helst.
Men det har aldrig blivit hotfullt, säger han.
– Sist jag pratade med dem så var vi på en avverkning med jävligt mycket sten, och då sa de till mig att de tycker det ser coolt ut när man kör över stora stenar med maskinen. Och det ser ju häftigt ut!
Skördaren är imponerande. Den är stor, rör sig fort och fäller träd på bara några sekunder. Det betyder också att det är förenat med livsfara att röra sig nära maskinen. Det oroar Torben Krull. Han är rädd att råka skada någon, och säger att aktivisterna ignorerar riskerna när de kliver innanför säkerhetszonen på 90 meter.
– Jag kan köra över dem, jag kan fälla träd på dem. Det kan hända vad som helst.
Det vore särskilt lätt att missa någon som närmar sig bakifrån.
– Jag har ju ingen anledning att kolla bakåt. Jag ska ju bara framåt.
Torben jobbar på ackord. Maskinens system mäter produktionen noggrant och minsta stopp registreras. Snittet ”173 stammar per timme” lyser på displayen i hytten. Och när aktivister stoppar produktionen känns det i plånboken. Enligt Torben ersätter SCA förarna för avbrottet, men inte de förlorade intäkterna från produktionen.
– Det blir inte samma peng som om du hade huggit hela tiden, säger han.
Det blir en smäll för hela företaget.
– Den här maskinen kostar 1 500 kr i timmen. Att då stå en dag på grund av Greenpeace blir jävligt dyrt för ett litet företag.
”De avtal vi har bygger på att de ska kunna köra på”
Karl Larsson är funktionschef på SCA. Han bekräftar bilden.
– Står maskinen still har man fortfarande omkring 70 procent av alla kostnader, men inga intäkter alls. Du har avskrivningar på maskinerna och löner till personalen som inte kan utföra sina arbetsuppgifter. I princip alla kostnader är kvar, utom diesel.
I regel ersätter inte SCA enskilda entreprenörer för kostnaderna, säger han.
– Det beror på hur avtalet är utformat. Vi kliver inte per automatik in och ger ersättning. De blir hindrade i sin verksamhet, men de avtal vi har bygger på att de ska kunna köra på.
Alva Danielsson är talesperson för Skogsupproret. Hon beklagar att enskilda maskinförare drabbas, men menar att ansvaret i slutändan ligger på skogsbolagen.
– De enskilda skogsförarna ska ju självklart göra sitt jobb. Precis som alla andra i samhället som är beroende av sin inkomst och sitt levebröd, säger hon och fortsätter:
– Vi ser ju inte att den individuella skogsmaskinsföraren ska sluta arbeta. Det vi vill se är ju att SCA och deras likar, de andra stora bolagen, ska sluta med ett miljöförstörande kalhyggesbruk.
Men på vägen dit – kommer inte enskilda förare i kläm då?
– Det finns ju alltid en större konflikt, och när vi träffar en maskinförare i skogen så gör vi också det väldigt tydligt: Vi riktar oss inte mot den personen.
För Alva Danielsson är det självklart: skogsbolagen ska ersätta maskinförarna vid stopp.
– Det är de som har satt en person i situationen att avverka en skog som inte bör avverkas. Då är det de som ska ta en kostnad ifall arbetet står still.
Karl Larsson på SCA tycker tvärtom.
– Vi har ställt i ordning arbete och trakter som det ska utföras avverkning på. Entreprenörerna har ställt i ordning maskiner och anställa. Sen kommer de här aktivisterna och stoppar möjligheten att utföra arbetet. Så det är de som ska hållas ansvariga.
Aktivisterna menar att ni är ansvariga, eftersom SCA i många fall skickar maskinförare på att avverka områden där avverkning vore ett brott mot miljöbalken. Vad tänker du om det?
– Att det inte stämmer. I den absoluta merparten av de fallen vi haft har vi fått tillbaka möjligheten att avverka några veckor efter att aktivisterna har åkt därifrån. Antingen genom mark- och miljödomstolen eller Skogsstyrelsen, säger Karl Larsson.
Denna gång lyckas aktivisterna sätta stopp för avverkningen. Ett snabbt interimistiskt förbud från mark- och miljödomstolen lägger avverkningen på is. Nu ges SCA chans att yttra sig inför ett slutligt beslut. Läs om hur det gick till här.
