Kick-off för avtalsrörelsen – nu ritar industrifacken upp strategierna
”Kinachock”, krig och skakig omvärld Så kan avtalsrörelsen få käppar i hjulet ”Svårare än någonsin”
Så stoppade aktivister 33 hektar skog från att avverkas
Publicerad 2025-11-17, 04:00 Uppdaterad 2025-11-26, 11:27
En vecka. Så lång tid tog det för aktivister att stoppa 33 hektar skog från att avverkas utanför Ramsele. På bara två dagar hittade de nästan 200 exemplar av rödlistade arter – och nu drar mark- och miljödomstolen i nödbromsen.
– Det är det här som händer när SCA inte gör en ordentlig naturvärdesbedömning, säger Alva Danielsson, aktivist från Skogsupproret.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
I en skog utanför Ramsele traskar ett tiotal aktivister genom tät terräng. Genom mossan går osynliga streck: Röda linjer, ritade på en karta hos Skogsstyrelsen. Området omfattas av godkända avverkningsanmälningar. Dagens Arbete har läst dem: Här ska dryga 33 hektar skog slutavverkas.
Det är SCA, genom dotterbolaget Svanö, som äger skogen. SCA är Europas största privata skogsägare och har återkommande anklagats för att avverka i områden med höga naturvärden. Aktivisterna misstänker att avverkning i skogen här skulle orsaka stor skada, och enligt Alva Danielsson blev det tydligt redan dag ett: Avverkningsanmälningarna borde aldrig ha godkänts – SCA har inte tillräcklig kunskap om skogen de ska hugga ned.
Alva tillhör gruppen Skogsupproret, en aktivistgrupp som länge bevakat SCA. Hon menar att skogsjätten systematiskt ignorerar naturvärden vid avverkningar, trots att de måste visa hänsyn.
– Enligt miljöbalkens kunskapskrav så är SCA skyldiga – eftersom de är markägare – att veta om vad som finns på deras marker och se till att det inte skadas.
Träd efter träd i området är klädda med ringhack – spår efter den fridlysta tretåiga hackspetten. Här och var sticker knärotens vintergröna blad upp ur mossan.
Mycket pekar på att detta är skog med höga naturvärden, menar aktivisterna.
Sannolik kontinuitetsskog minskar i Sverige. Nya siffror från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket visar att avverkning i sannolika kontinuitetsskogar har mer än fyrdubblats jämfört med 2022.
Lagen säger att det är skogsägaren som måste känna till skogens naturvärden innan avverkning. Annars kan avverkningen bryta mot miljöbalken. Men i nästan alla avverkningsanmälningarna saknas uppgifter om rödlistade eller särskilt skyddsvärda arter. I en av anmälningarna utanför Ramsele nämns två växter som finns i ett mindre område som inte omfattas av avverkningen.
– Ett av problemen är ju att det inte blir några konsekvenser för dem när de inte följer miljöbalken. Det gör ju att de skiter i vilket. De gör ju bara samma sak igen och igen och igen, säger Alva Danielsson.
Inte heller Skogsstyrelsen har yttrat några invändningar mot avverkningarna utanför Ramsele. De har lämnat anmälningarna utan åtgärd, ett så kallat nollbeslut. Eftersom myndigheten inte svarat på avverkningsanmälningarna på sex veckor får avverkning påbörjas.
Skogsstyrelsens nollbeslut är ett kryphål för SCA, säger Alva Danielsson. Hon menar att skogsbolagen har satt i system att utnyttja att avverkningsanmälningar inte kontrolleras.
De sex veckorna har gått – och nu gäller det att jobba fort. För att stoppa avverkningen behöver aktivisterna sammanställa ett överklagande till mark- och miljödomstolen där de presenterar bevis för skogens naturvärde. Alva Danielsson jobbar till sent ute i skogen. I packningen ligger pannlampan.
På bara två dagar dokumenterar aktivisterna nästan 200 exemplar av naturvårdsarter i de områden som omfattas av avverkningsanmälningar. I samtliga områden hittar de spår efter tretåig hackspett, och i fyra av fem ser de knärot.
I sin överklagan till mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt, som skickats in av Naturskyddsföreningen, sammanställer de en lista med 183 exemplar av 29 naturvårdsarter. De hävdar att SCA saknar redovisad kunskap om beståndet.
”Verksamhetsutövaren har inte utfört någon naturvärdesbedömning som på något sätt är tillräcklig, i strid med vad som anges i 2 kap. 2 § miljöbalken (kunskapskravet)”, skriver de.
Svaret från mark- och miljödomstolen kommer snabbt: Avverkningarna förbjuds omedelbart. Domstolen skriver att det ”föreligger fara i dröjsmål”, och hör inte fastighetsägaren i beslutet. Nu ges SCA chans att svara inför ett slutgiltigt besked.
Alva Danielsson välkomnar domstolens förbud, men hon är inte förvånad.
– Det är klart att det är glädjande, men det är väntat. Det är också väldigt tråkigt att det är den här vägen man måste gå för att få dem (SCA reds anm) att överhuvudtaget göra någon slags bedömning innan de går in och avverkar, säger hon.
SCA: ”Varje fall är unikt”
Ola Kårén är skogsskötselchef på SCA. Dagens Arbete har låtit honom titta på avverkningsanmälningarna, och han är säker på att skogen har låga naturvärden.
– Det här är cirka 70-årig tallskog. Området avverkades på 1960-talet och bara mindre grupper av träd lämnades. Därför bedömer vi både beståndsvärdena och naturvärdena som låga i de anmälda trakterna. Vi har dessutom gjort avsättningar runtom där det med säkerhet finns gott om spår. För oss handlar hänsynen inte om varje enskild förekomst eller individ, utan om att populationerna och deras livsmiljöer finns kvar i området.
På två dagar har aktivisterna loggat nästan 200 exemplar av rödlistade arter. Tänker du att det är vanligt att det finns så mycket i en skog som har låga naturvärden?
– Ja, letar man tillräckligt länge så. Sen beror det på vad du letar efter också. Ofta letar man specifikt efter exempelvis knärot som är väldigt vanlig. Även om vi hittat och tagit hänsyn till många så räcker det med att hitta ett par stycken ytterligare så kan man dra igång ett överklagande.
Skulle man inte kunna stoppa vilken avverkning som helst om man letar tillräckligt länge då?
– Jo, det kan man göra och i någon mån är det väl det man försöker göra. Överklagandena har inte ökat med 800 procent i landet, och mer än så i norra Sverige, av en slump. Vi menar ju egentligen att domstolen inte ska behöva stoppa avverkningar när det är helt uppenbart att det är till exempel gamla fynd, eller ett fåtal fynd.
Väntar du dig att ni kommer få avverka här i slutändan?
– Det vet jag inte än. Vi får väl se, men vi har ganska bra utfall i de fall som har gått till domstol. Men varje fall är unikt.
Ola Kårén bestrider starkt att SCA skulle utnyttja Skogsstyrelsens nollbeslut för att få avverka skog med höga naturvärden.
– Vi chansar inte när vi gör en anmälan, säger han, och avslutar:
– Jag är trygg med att naturvärdena på de här platserna är låga, att vi har gjort avsättningar i områdena runt om, och att det är tillräcklig hänsyn.
SCA har givits tre veckor att överklaga beslutet. Domstolen kan komma fram till tre saker: att stoppa avverkningen och skicka tillbaka ärendena till Skogsstyrelsen, att säga ja till avverkning (genom att inte ändra på Skogsstyrelsens beslut), eller att ändra eller ta bort det tillfälliga stoppet under tiden som målet pågår.
Tre begrepp i skogsdebatten:
Kontinuitetsskog
Skog som har varit skog länge utan att kalavverkas. Träden har ersatts successivt, vilket bevarar strukturer som gamla träd och död ved. Sådana miljöer rymmer ofta många känsliga arter.
Slutavverkning (föryngringsavverkning)
Den avslutande avverkningen i ett bestånd inom kalhyggesbruk. Huvuddelen av träden tas ned för att ge plats åt en ny generation skog, genom plantering eller naturlig föryngring.
Kunskapskravet i miljöbalken (2 kap. 2 §)
”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.”
Källa: Skogsstyrelsen, Svensk författningssamling
