”Svartfötterna grävde gravar på nätterna”

Teslastrejken har beskrivits som den längsta på 100 år. Men i arkiven hittar DA en annan sanning.

År 1959 strejkade kyrkvaktmästaren Gustaf Nilsson i drygt fem år. Tills han avled.

Molnklart och fem grader i luften. Det var en småkylig fredagsmorgon när en av Sveriges längsta arbetsmarknadskonflikter genom tiderna inleddes. Runt kyrkan i Valinge, på västkusten utanför Varberg, hade fackförbundet Kommunal spikat upp röda flygblad med texten ”BLOCKAD”. En varning till de som övervägde att utföra arbeten i kyrkan.

Kyrkorådet i byn hade vägrat teckna kollektiv­avtal för församlingens enda kyrkvaktmästare. Den 24 april 1959 var strejken ett faktum.

Men det var få som avskräcktes av Kommunals röda flygblad. Byn delades i två läger. De som stod den strejkande kyrkvaktmästaren Gustaf Nilsson nära. Och så alla andra. De som fortsatte gräva gravar, ringa i kyrkklockorna och kratta kyrkans grusstigar. Strejkbrytarna. 

– De jävla svartfötterna var ute och grävde gravar på nätterna, berättar huvudpersonens barnbarn, Lars-Erik Gustafsson, nästan sju decennier senare.

Berättelserna om strejken har levt vidare i Lars-Erik Gustafssons familj.

– Farfar var oerhört snäll och ödmjuk. Han sa aldrig ett ont ord om någon. Men han kunde bli riktigt förbannad när det handlade om rättvisa. Det var hans princip. Han ville helt enkelt ha skäligt betalt för det jobb han gjorde, berättar han.

Teslastrejken – inte Sveriges längsta

Svenska medier har återkommande beskrivit Teslastrejken som den längsta strejken på 100 år. Men när Dagens Arbete går till arkiven, visar det sig att det inte alls stämmer. I Valinge strejkade Gustaf Nilsson i över fem år, så sent som på mitten av 1960-talet. 

Strejken i Valinge var en i raden av flera liknande konflikter vid den här tiden. 1956 upplöstes Svenska Kyrkovaktareförbundet och fackets runt 1 700 medlemmar gick in i Kommunal. På kort tid bröt flera små strejker för kollektivavtal ut vid kyrkor runt om i landet.

De flesta av strejkerna avslutades relativt snabbt. Men på Västkusten uppstod två infekterade konflikter där församlingarna vägrade vika sig för facket. Den ena i Bokenäs vid Smögen och den i Valinge utanför Varberg. 

Båda pågick längre än Teslastrejken. Och de är inte de enda.

I Arbetarrörelsens arkiv i Flemingsberg utanför Stockholm finns volym efter volym med rapporter om strejker från LO-förbunden.

I tabellerna från Svenska väg- vattenbyggnadsarbetareförbundet finns till exempel spår av en bortglömd vägarbetarstrejk i småländska Ingelstad – vilket antagligen faktiskt är Sveriges längsta ihållande strejk. Det var sommaren 1927 som 98 väg­arbetare i Ingelstad utanför Växjö lade ner arbetet. Strejken pågick i nästan sju år.

Här finns också noteringar om Skyllbergsstrejken 1925, då 300 arbetare lade ner arbetet i nästan fem år. Och även vägbyggnadsstrejken i Västa Göinge och Kommunalstrejken i Borgholm på 1930-talet.

Allt som allt sex strejker som pågått längre än Teslastrejken de senaste 100 åren.

Den 25 april 1959 placerade Kommunal ut strejkvakter runt Valinge kyrka. Det var den första helgen efter att strejken brutit ut och målet var att hindra strejkbrytare från att ta sig in i kyrkan för att ringa till högmässan. Ändå slogs tornluckorna upp och klockorna ringde.

Strejkbrytarna hade överlistat facket och övernattat inne i kyrkan.
Samtidigt satt konfliktens huvudperson, kyrkvaktmästaren Gustaf Nilsson, i sitt hem och var bitter. Bitter över att församlingen tagit konflikten hela vägen till öppen konflikt. Bitter över att ha förvägrats en avtalsenlig lön. 

– Det är personlig hämnd, gammalt groll som har dragits fram, berättade han för lokaltidningen.

”Det var rättvisa som gällde för den mannen”

Enligt en artikel i Aftonbladet berodde det gamla grollet på en flerårig konflikt inom församlingen. Valinge kyrka hade några år tidigare stått inför valet mellan att ha en tupp eller ett kors på kyrkspiran. Två partier bildades kring frågan. Gustaf Nilsson tillhörde korspartiet, som segrade. Att inte gå med på kollektivavtal var en del av tuppartiets hämnd. 

Blockaderna mot Valinge kyrka pågick fram till mitten av 80-talet. På så sätt är det Sveriges överlägset längst ihållande fackliga konflikt. Men strejken tog abrupt slut den 24 november 1964. Gustaf Nilsson dog efter 2 042 dagar i strejk. Han strejkade hela vägen in i döden.

Graven, som ligger på Valinge kyrkogård, grävdes av de strejkbrytare som hade tagit över hans jobb. 

Lars-Erik Gustafsson skulle precis fylla tio år när hans farfar dog. Innan strejken bröt ut brukade han följa med sin farfar till jobbet på kyrkogården. Lars-Erik besöker fortfarande ofta sin farfars grav.

– Han var en förebild. Det var rättvisa som gällde för den mannen. Det var inget snack om saken.

Fram till nu har minnet av Gustaf Nilsson och vägarbetarna i Ingelstad för allmänheten bara levt kvar i gamla tidningsartiklar och på gulnande papper i arkiv runt om i landet. Deras öden har med tiden fallit i glömska. 

Men Valinge kyrkas spira bär än i dag ett kors.

Adam Daver, Rasmus Löfvall