Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

STATISTIKSwedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Aldrig har skillnaderna mellan topp och botten varit så stora som nu.

En anställd på Swedpaper drar i snitt in 34 740 kronor i månaden. Det är 8 300 kronor mer än kollegorna på Ahlstrom Munksjö i Falun.

Tillhör du underhållet på Swedpaper och jobbar exempelvis som elektriker eller mekaniker, stiger snittet till 35 717 kronor. Nästan 10 000 kronor mer i månaden än de med motsvarande jobb på Essity Mölnlycke.

Pappers är inte och har aldrig varit något låglöneförbund. Det märks med all tydlighet när man kollar snittlöner bakåt i tiden.

2019 klättrade femton arbetsplatser av sextiotvå över den magiska snittgränsen 30 000 kronor. I fjol var det nio till.

Och tittar man på snitt­lönerna för dem på dagtid, handlar det om att drygt hälften av alla bruk passerat denna ”drömgräns”.

Pappers 2:e vice ordförande, Per-Anders Pettersson, menar som flera före honom, att det enda sättet att höja lönerna på ett enskilt bruk är att byta lönesystem.

– Generellt sett så har det alltid lönat sig. Företaget brukar i sådana lägen skjuta till ”friska pengar”. Men det är ett oerhört arbete som ska till. Både för fack och företag.

Per-Anders Pettersson ser annars inga konstigheter i den statistik som DA tagit fram. Snarare att den bekräftar bilden av Pappers som ett höglöneförbund inom LO.

– Även om en del vill framhäva sig som lågavlönade. Men jämför vi med andra LO-förbund ligger vi bland de högsta. Detta ska självklart inte stoppa oss från att jobba för än bättre villkor.

I statistiken för 2019 tog både Billerud Korsnäs Gävle och framför allt Swedpaper rejäla hopp uppåt i lönetabellerna. Anledningen: ett par lokala lönetillägg som tidigare inte redovisats.

I statistiken för 2020 är det nu två and­ra bruk som tar kraftiga kliv uppåt av samma skäl. Det gäller Fitesa och Figeholm.

I Fitesas fall är det företagsledningen som reagerat över att bruket sladdar i löne­tabellerna och vill räkna in ett tillägg som det lokala facket avstått ifrån. Lite samma sak handlar det om i Figehol­m.

– I mitt huvud ska man redovisa alla fasta lönedelar och tillägg oavsett om det finns lokala avtal eller inte, säger Per-Anders Pettersson.

Varför blir det så här?

– Ingen aning. Jag förutsätter att den redovisning av lönerna som avdelningarna gör är rätt. Och att de rättar till sånt som redovisats felaktigt tidigare.

– Det är ingen som tjänar på att undanhålla bra fackliga segrar, allra minst medlemmarna. Vi ska visa vad vi uppnått och vara stolta över sånt som gör att medlemmarna får det lite bättre.

Tror du att det fortfarande finns bruk som missar olika tillägg?

– Jag hoppas inte det. Det blir ingen rättvisande bild om man undanhåller fasta tillägg som faktiskt betalas ut varje månad. Jag förstår inte vitsen med det.

Den lönestatistik som Dagens Arbete publicerar bygger på rundringning och mejlkontakter med alla förbundets avdelningar.

Uppgifterna kommer i varje enskilt fall från avdelningens ordförande – oftast i samarbete med brukens personal­avdelningar.

De uppgifter som lämnas gäller fast lön plus tillägg, men utan ob-ersättning och tillfälliga bonusar. Till synes enkelt men uppenbart svårt.

Även i år tryckte DA på lite extra runt tilläggen, vilket uppenbarligen gett resultat på ett par bruk till. DA:s statistik bjuder annars på flera stora förändringar.

Klippan avancerar 53 placeringar och är numera det femte bäst betalande bruket för underhållsarbetare. Klippans ordförande bekräftar att stora rörelser på små bruk kan ge sådana här effekter.

– Vi har bland annat anställt elektriker, säger Kim Karlsson, som en förklaring.

En annan ljuspunkt står avdelningen i Kisa för. Avdelningens ordförande Nicko Tataridis har tre företag att hålla styr på – Sofidel, Finess Hygien och lilla Absorbest.

Här har det senare företaget pipit iväg uppåt genom en bra lokal förhandling. Det gäller också Finess Hygiene.

– Det låter fantastiskt bra, säger Per-Anders Pettersson.

Göran Widerberg