Kraftiga lönelyft för direktörerna

Direktörerna i industrin, som kräver att det inte ska bli några löneökningar alls i år, har själva höjt sina månadslöner med nästan 50 000 kronor på två år. Industriarbetarna fick under samma period nöja sig med 1 600 kronor. Det visar en omfattande granskning som Dagens Arbete gjort.

– Nackhåren reser sig. Hur kan de göra av med alla pengar, säger Lisbeth Selhammer, verkstadsarbetare på Atlas Copco i Tierp.

I somras slutade Gunnar Brock som vd och koncernchef på Atlas Copco. Mellan åren 2006 och 2008 ökade hans taxerade inkomst från drygt 9 miljoner kronor till nästan 22,5 miljoner kronor.

När IF Metallklubbens representanter och anställda får ta del av Dagens Arbetes granskning av direktörslönerna blir reaktionerna starka.

Klubbordföranden Sune Kjetselberg skakar på huvudet:

– 22 miljoner är ofattbara pengar. Och han behöver knappast betala lunch och middag själv. När de kommer hit och hälsar på tar de aldrig fram plånboken när det är dags att äta, säger han.

Men Gunnar Brock vill inte kännas vid sin höga lön:

– För det första är jag inte kvar i Atlas Copco. För det andra är det en blandning av fast lön, rörlig lön, pensionsinbetalning och optioner. Det är fullständigt omöjligt att jämföra, säger Brock.

Dagens Arbete har granskat inkomstutvecklingen för 104 styrelseledamöter i sju arbetsgivarorganisationers styrelser. I genomsnitt höjdes direktörernas löner med 18,8 procent eller 47 726 kronor i månaden mellan 2006 och 2008. Industriarbetarnas löner ökade med 7,8 procent eller 1 600 kronor under samma period. Gruvornas arbetsgivareförbund ökade sina löner mest – 66,1 procent eller 122 333 kronor per månad.

Strax före jul presenterade Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe arbetsgivarnas avtalskrav på en presskonferens på Östermalm i Stockholm. Han förklarade då att arbetsgivarna inte var beredda att höja industriarbetarnas löner alls.

Påverkas avtalsrörelsen av Industriarbetarna fått 1 600 kronor i löneökningar på två år och direktörerna fått nästan 50 000 kronor?

– Den som tjänar mer får högre antal kronor när man räknar i procent. Skulle man höja alla löner med 50 000 kronor skulle det inte finnas några arbetstillfällen kvar. Men alla typer av jämförelser, mer eller mindre relevanta, påverkar folks uppfattning, säger Anders Weihe.

IF Metalls vice ordförande Anders Ferbe upprörs över direktörernas inkomstökningar.

– För jävligt, ohyggligt provocerande. Och samtidigt tycker de att de som utför det praktiska arbetet inte är värda några löneökningar.

Här är direktörerna som ökat sina löner mest:
(gäller inkomst av tjänst inkomståren 2006-2008)

Olof Faxander, SSAB, + 215 %
Ulrik Wehtje, BBAB Bokbinderbolaget, + 164 %
Karl-Gustav Ramström, SSAB Oxelösund, + 154 %
Gunnar Brock, Atlas Copco, + 149 %
Ulf Larsson, SCA, + 148 %
Mats Nordlander, Stora Enso, + 141 %
Lennart Evrell, Boliden, + 126 %
Carl-Johan Jonsson, Mondi Dynäs, + 105 %

Marcus Derland