Industriarbetarnas tidning

Krisavtal – men inte för chefen

25 mars, 2011

Skrivet av

Ugnsskötaren Lennart Olsson fick krisavtal och gick 3 000 back i månaden. Chefen höjde lönen med 1,5 miljoner kronor. Så gick det till på Sandvik Materials Technology krisåret 2009.

Dagens Arbete har synat vd-lönernas utveckling mellan taxeringsåren 2009-2010. Vi har granskat företag med fler än 100 anställda som skrev ett så kallat krisavtal med IF Metall.

Undersökningen visar att ungefär hälften av företagens ledningar minskade sina inkomster mellan taxeringsåren.

Resten fortsatte obehindrat löneracet.

Krisen inom delar av tillverkningsindustrin i slutet av 2008 och under 2009, ledde till en varselvåg.

I det läget beslöt IF Metall att teckna ett ett tillfälligt avtal om kollektiv deltid med sina motparter.

Avtalet var ett sätt att behålla personal under krisen. Samtidigt var det de anställda som fick bära hela den ekonomiska bördan.

På Sandvik Materials Technology – med cirka 4 000 anställda i Sandviken – plockades 350 tillsvidareanställda och 150 kortidsanställda bort. Därutöver 80 avtalspensionärer.

Därefter kopplades krisavtalet in på ungefär 10 procent av de anställda, som fick gå ner 20 procent i arbetstid och i snitt 11 procent i lön.

– Ledningen gjorde allt fel, menar klubbens ordförande Bo Boström. Först uppsägningar, sedan krisavtal. Det är nog det mest amatörmässiga jag någonsin upplevet.

Klubben egen lösning var att ligga kvar på fyrskift och korta cyklerna med hjälp av krisavtalet.

– Då hade ingen behövt sägas upp.

Lennart Olsson, 57 årig ugnsskötare, var en av dem som berördes.

– Jag var beredd att avstå pengar för att fler skulle kunna få behålla jobben.

Lennart Olsson, som då tjänade 28 100 kronor i månaden, konstaterar att han under de fem-sex krismånaderna tappade runt 3 000 kronor brutto i månaden.

Företagets vd, Peter Gossas, berördes inte av de dåliga tiderna. Han ökade i stället sin inkomst rejält krisåret 2009.

I mobil från Indien menar att krisavtalet på Sandvik ledde till färre personalminskningar.

– Vi hade en finanskris och en extrem orderminskning. Vår marknad halverades i det närmaste. I det läget var vi tvungna att minska kostymen.

Underförstått lönekostymen för de anställda.

Själv hade han en bra löneutveckling. 2009 taxerade Peter Gossas för drygt fem miljoner kronor och 2010 för nästan 6,6 miljoner kronor.

– Vi har en baslön och en rörlig del. Den rörliga delen är för året innan. Under 2009 hade jag alltså min baslön från 2009 och den rörliga delen från 2008.

Av detta resonemang kan man dra slutsatsen att den rörliga delen från 2009 gjorde sitt till att vd Peter Gossas kunde höja sin lön med 30 procent eller ganska exakt 1,5 miljoner kronor mellan taxeringsåren 2009-2010.

Ugnsskötare Lennart Olsson fick 700 kronor i påökt den 1 januari 2010, pengar som egentligen skulle ha tickat ut i april året innan.

– Och 212 kronor i juni 2010.

Han menar att ingen av hans arbetskamrater ens antytt att krisavtalet skulle varit bra.

– Det skulle aldrig gå att få igenom igen.

Thomas Kärnström är IF Metallklubbens representant i koncernstyrelsen.

– Det är otroligt svårt att förklara en 30-procentig löneökning under ett krisår.

Han menar att det varit bättre om vd:n Gossas avstått att ta ut sin rörliga lönedel.

Det kan nämnas att både han, Bo Byström och de övriga i klubben gick ner i arbetstid med 10 procent under krisåret. Med medföljande minskning av lönen.

I dag går det tjugo SMT-anställda på vd:n Peter Gossas lön. Vad är en rimlig vd-lön?

– Den diskussionen går inte att föra. Vd:arna mäter sin status i miljoner. Så är det bara.

Du kanske också vill läsa…

Höjda utdelningar – trots krisen

Höjda utdelningar – trots krisen

DA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

Hur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Sofia sadlade om till fransstylist

Sofia sadlade om till fransstylist

Sofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Esab kryddar lönerna inför nedläggningen

Esab kryddar lönerna inför nedläggningen

Nedläggningen av Esabs svetstrådstillverkning i Sandviken ligger fast. Men ett nytt avtal ger bland annat de 35 anställda uppemot dubbel lön fram till årsskiftet, när tillverkningen flyttas till Tjeckien.

”Finns alltid skäl att fira personal”

Personalen visste inte att de skulle få sparken när de firades. ”Det finns alltid skäl att fira personalen”, säger Henrik Calander, enhetschef för Esab i Sandviken.

Först fest – sedan nedläggning

Personalen bjöds på fest för att fira 100 dagar med den nya ägaren. Men ingen visste att företaget redan då meddelat Arbetsförmedlingen att man tänkte lägga ner verksamheten.

”Tullarna drabbar även USA”

”Tullarna drabbar även USA”

”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

Drogtesterna delar facket

Drogtesterna delar facket

Säkerhet mot integritet. Kan du säga nej om arbetsgivaren vill att du ska göra ett drogtest? Just nu håller IF Metall på att titta på det. Rådet lär bli: Nej.

Sandvik backar om varslet

Sandvik ville tidigare i år varsla 150 personer i stället för att använda den modell för att parerar produktionsnedgångar man själv uppfunnit. Nu kan DA avslöja att företaget ändrat sig – ett avtal är klart för Gimo.

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Tidskontot som ersätter uppsägningar

Möt Anna, Sara, Anna, Åsa och Magnus. De ”tofar” med glädje, det vill säga utnyttjar det trygghets och flexibilitetsavtal som finns i stålindustrin. Det har gjort jobben säkrare – men nu dödar Sandvik sin egen modell.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?