Industriarbetarnas tidning

Fler kvinnor ska ut i skogen

31 maj, 2011

Skrivet av ANDERS JANSSON

Skogsbruket domineras av män. Men i Kalix finns det en grupp kvinnor som bryter mönstret. I morgon avslutar de sin utbildning och nu är de redo att ta jobb i skogen.

För 23 år sedan läste Agneta Björkén till skogsmaskinsförare. Hon arbetade i några år men efter en olycka tvingades hon sluta. Det senaste året har hon fått möjlighet att uppdatera sina kunskaper vid Naturbruksgymnasiet i Kalix. Nu har hon jobb och är snart tillbaka i skogen.

– Jag känner att det är det här jag har strävat efter hela tiden, säger hon.

Agneta Björkén har varit en av 16 deltagarna på ett mångfaldsprojekt som initierats av fackförbundet GS och Sveaskog. Målet har varit att arbetslösa och långtidssjukskrivna kvinnor, utlandsfödda och människor med funktionshinder ska utbildas till skogsyrken. Dessutom har tanken varit att projektet ska bidra till att skapa en positiv attityd till mångfald i branschen.

– Jag hoppas de ser möjligheterna och inser att det är en vinst för alla, säger Agneta Björkén.

Projektledaren Sture Lindfors tycker att utbildningen har varit lyckad. Han säger att reaktioner på projektet har varit positiva och att de flesta elever har de kunskaper som krävs för att få ett jobb.

– Jag ser ganska ljust på chanserna deras, de har lärt sig mycket och borde ha chans att komma ut i skogen, säger han.

Men projektet har inte varit problemfritt. En del språksvårigheter har det funnits och på grund av elevernas olika förkunskaper har det varit svårt att hitta en undervisningsnivå som passat alla.

– Vi har lärt oss väldigt mycket under de här 40 veckorna, säger Sture Lindfors.

Skolan skulle gärna fortsätta med liknande utbildningar, enligt Sture Lindfors. Men i dagsläget finns det inte några konkreta planer på det.

I skogen kommer Agneta Björkén att tillhöra en minoritet. Bara en av tio som arbetar inom skogsbruket är kvinna. Och när det gäller skogsmaskinsförare är andelen kvinnor ännu färre.

Sture Lindfors tror att det finns en uppfattning om att skogsbruket är tungt, slitsamt och rent olämpligt för kvinnor. Men det anser han är fördomar. Med den moderna tekniken så är det inte den fysiska styrkan det hänger på.

– Det handlar mer om teknik, utbildning och kunnande, säger han.

Agneta Björkén tycker att det behövs fler kvinnor inom skogsyrkena. Hon påpekar att kvinnor är en viktig resurs och att mixade arbetsgrupper blir mer harmoniska. En anledning till att det ser ut som det gör tror hon är att det saknas kvinnliga förebilder. Men det vill hon ändra på.

– Jag brinner för att gå ut och nå andra kvinnor och tjejer och tala om att det här är ett kanonbra jobb, säger hon.

FAKTA/Jämställt och jämlikt skogsbruk
11 kvinnor och 5 män har deltagit i projektet ”Jämställt och jämlikt skogsbruk”. Fyra kvinnor och en man var utlandsfödda. Samtliga var arbetslösa när de antogs till utbildningen.

Deltagarna har inriktat sig på olika yrken t.ex. skogsmaskinsförare och virkesmätare.

Fackförbundet GS och Sveaskog tog initiativ till att dra igång projektet men Naturbruksgymnasiet i Kalix har varit huvudman för det. Europeiska socialfonden, Arbetsförmedlingen och Landstinget i Norrbotten har stått för finansieringen. Dessutom har bland annat Sveaskog och Virkesmätningsföreningen Nord bidragit med olika resurser.

Utbildningen avslutas den 1 juni.

Du kanske också vill läsa…

Lim och sand stoppar snytbaggen

Conniflex ska göra gifterna i skogsbruket onödiga. Lim och sand ersätter insekticider på gran- och tallplantor. – Äntligen en ljusning, säger Lennart Gunnarsson på GS. Efter sju sorger och åtta bedrövelser finns nu ett alternativ till giftdoppade skogsplantor mot snytbagge. Statens skogsbolag, Sveaskog, har utvecklat sitt plantskydd Conniflex så långt att det nu är färdigt […]

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

Så fungerar de nya reglerna

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.