Industriarbetarnas tidning

Avtalsrörans hetaste fråga: Har alla lågavlönade fel lön?

7 september, 2011

Skrivet av

DA-ANALYS.

Tillbaka till 1983? Till avtalsröra, huggsexor och en splittrad fackföreningsrörelse? Årets lönerörelse har inte börjat bra för facket. Allt handlar om svaret på frågan: Vem är felavlönad?

75 minuter skiljde två presskonferenser i centrala Stockholm i måndags.
Den ena arrangerades av Facken inom industrin. Den andra av LO.

Men det var mer än 75 minuter som skiljde. Den som bevittnade bägge presskonferenserna anade en djup spricka.

I medierna kom sprickan att handla om skillnaden mellan 60 kronor och en hundralapp i jämställdhetspott.

Ständigt dessa jämställdhetspotter. Nu sattes åter de mansdominerade industrifacken i skamvrån för att de inte hade ställt upp på LO:s jämställdhetssatsning.

Men bakom den förenklade mediedramaturgin finns ett komplicerat uträknande om vem som ska ha mer och vem som ska ännu lite mer.

Häng med nu.

Häng med tillbaka till 2007 års avtalsrörelse. Då enades LO-förbunden efter mycket om och men om en jämställdhetspott på 205 kronor som gick till kvinnodominerade avtalsområden. Ju fler kvinnor inom ett avtalsområde, desto större pott.

Den jämställdhetspotten fick en uppföljare med annorlunda utseende i 2010 års avtalsrörelse. 125 kronor extra till dem som fanns på avtalsområden med en snittlön under 21 300 kronor. I praktiken en låglönesatsning.

Så långt har LO-förbunden kunnat komma överens.

Men nu, den tredje gången, är vi tillbaka till ett läge som liknar 1983.

Det var då dåvarande Metall hoppade av LO-samordningen. En avtalsbomb som förändrade spelplanen för första gången under efterkrigstiden.

Det kom att dröja åtta år innan såren läkte. Och vägen dit gick över en inflationsekonomi med höga företagsvinster, avtalsröra, allmän huggsexa, kompensationskrav och en lönebildning där den lokala löneglidningen betydde mer än de centrala avtalen.

Inramningen till 2011 års LO-sammanbrott är sannerligen annorlunda. Men klyftan är minst lika djup.

Tittar man på hur den nuvarande jämställdhetspotten diskuterats fram kan man fundera på förutsättningarna för en läkprocess överhuvudtaget.

De två tidigare jämställdhetspotterna accepterades av IF Metall utan entusiasm och något motvilligt. Förbundet har hellre talat om låglönesatsningar för att även IF Metalls lågavlönade skulle få ta del av extrapengarna.

Alla fack vill stötta sina lågavlönade.

Men är alla felavlönade? Har alla lågavlönade fel lön? Är alla lågavlönade diskriminerade? Är gymnasisten som hoppar in på Ica lika lönediskriminerad som den fast anställda kassörska i samma butik? Vem är mest felavlönad av vårdbiträdet eller den utbildade undersköterskan?

Just svaren på den typen av frågor har sysselsatt LO-förbunden när denna avtalsrörelses variant av jämställdhetspott skulle utformas.

Hur var det nu? Högkonjunkturåret 2007 uppgick den alltså till 205 kronor. Det knackiga 2010 var den nere i 125 kronor.

2011 är varken högkonjunktur eller knackigt. Kanske pottens storlek skulle hamna i närheten av kravet från högkonjunkturåret 2007? Kanske 180 kronor?

Det fanns en enighet om en ”insamlingsmodell” som skulle stötta medlemmarna på kvinnodominerade avtalsområden med en snittlön under 22 400 kronor i månaden.

Potten skulle beräknas på en tredjedel av dem som jobbar inom avtalsområdet.

Så här skulle man alltså kunna räkna ut potten på ett lågavlönat avtalsområde där 30 000 personer jobbar. Ett räkneexempel: Om potten uppgick till 180 kronor skulle den enligt modellen multipliceras på den tredjedel – 10 000 personer – som ingår i insamlingsmodellen.

Summa: 1,8 miljoner kronor. Det skulle bli pottens storlek på just det avtalsområdet

Hur de pengarna sedan fördelas inom avtalsområdet avgör det enskilda förbundet.

Tanken var att man inom förbunden skulle identifiera de felavlönade grupper som skulle ha extraslanten.

Så långt frid och fröjd.

När det var dags för LO att slutgiltigt formulera och sätta siffror på kraven – då komplicerades bilden.

Nu skulle alla på hela det lågavlönade avtalsområdet ingå i insamlingsmodellen. Alla, inte bara en tredjedel, skulle bidra till potten.

Om potten skulle vara 180 kronor för en tredjedel av de anställda så innebär det att var och en inom avtalet bidrar med 60 kronor, resonerade IF Metall, GS och Livs.

Mer, tyckte andra förbund som ansåg att potten skulle vara summan av 2007 och 2010 års pott plus lite till. Summa 354 kronor. Dividerat med tre och avrundat till 100 kronor.

Då small det.

Och där är vi nu.

Alla fack vill som sagt stötta sina lågavlönade.

Men hur tänker ett förbund som IF Metall? Problemet är att det inom förbundet finns en stor spännvidd på lönerna. Gapet mellan högsta och lägsta lön är stort. Till viss del beror detta på lönesystem som gör att utveckling i jobbet ger högre lön. Man börjar på en lägre lön, lär sig mer, utvecklas, tar sig an svårare arbetsuppgifter och kvalificerar sig sedan till en något högre lön.

Inom det största av IF Metalls 41 avtalsområden, det mansdominerade teknikavtalet, uppgår snittet till 23 600 kronor i månaden.

En del ligger över, andra under. Vissa betydligt under. Ungefär var tredje arbetare av cirka 110 000 personer på teknikavtalet ligger under LO:s låglönegräns på 22 400 kronor.

Inom det allokemiska avtalet – ett av de största avtalsområdena inom industrin – tjänar var tredje ännu mindre, under 21 000 kronor. Till och med inom bilverkstäderna finns en stor grupp lågavlönade – var fjärde bilmekaniker har en lön som understiger 21 000 kronor.

Alla dessa områden skulle inte ha fått något extra ur LO:s jämställdhetspott eftersom snittlönen på alla dessa avtalsområden ligger över brytpunkten på 22 400 kronor. Snittlönen för tekoavtalet ligger exempelvis en hundralapp över LO:s brytgräns.

Därmed hamnade IF Metall – i likhet med Livs och GS – i ett dilemma. ”Hur mycket avstå till andra om våra egna inte kan få lika mycket?”

Nu har Facken inom industrin bestämt sig för att kräva 3,7 procent eller lägst 910 kronor. Rest-LO har enats kring 3,5 procent, eller lägst 860 kronor plus 100 kronor extra i jämställdhetspott.

Den ordningen gäller tillsvidare, fram till den 23 september. Då ska alla förbunden efter interna diskussioner och beslutsprocesser säga slutgiltigt ja eller nej till LO-samordningen.

Måndagens nej från IF Metall, GS och Livs är alltså ännu preliminärt.

Men visst börjar det likna 1983. Då dröjde det alltså åtta långa år innan LO-samarbetet nödtorftigt hade lappats ihop. Och det krävdes både en politisk och statsfinansiell kris spetsad med massarbetslöshet innan man hittat hem igen.

I dag sker söndringen inför en borgerlig regering, en högst oviss omvärld och en motpart som nyligen föreslog att de centrala avtalen skulle avlövas.

Du kanske också vill läsa…

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Trots hårda skämt trivs de flesta kvinnor bra med att jobba i gruvan. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

”Jag trivs så bra i industrin”

”Jag trivs så bra i industrin”

2016 skrev Dagens Arbete om Tranemo G-betong som medvetet satsade på att få fler kvinnliga anställda. Fyra år senare stämmer vi av – har planen lyckats?

IF Metall släpper bok om industrins framtid

IF Metall släpper bok om industrins framtid

De vill sätta industrin i centrum av samhällsdebatten – samt inspirera och provocera.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Kommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

Vi kräver riktiga löneökningar

Vi kräver riktiga löneökningar

Nu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?