Visst kan avkastningskraven ifrågasättas ibland. Men oftast är kritiken svepande och missvisande, säger Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
– Det är en viktig fråga, säger han.
– Allmänt är det svårt att jämföra företag eftersom det finns så många varianter hur de blandar eget och lånat kapital En nybliven ägare till en McDonalds-restaurang som lagt in 10 000 kronor själv och lånat resten får ju en enorm avkastning på eget kapital. För att nu ta ett exempel.
Är det inte bättre att sänka avkastningen och investera mer?
– Det där hänger ihop med en rad olika frågor. En ägare måste fråga sig om den investering man gjort skulle kunna användas bättre någon annanstans. Om ägarna ser att företaget inte når den önskade avkastningskravet, då säljer man sitt innehav och placerar kapitalet någon annanstans där det ger bättre avkastning.
– En annan fråga är vilken risk ett företag ska ta för att kunna växa. Ett företag kan lunka på i maklig takt och inte växa nämnvärt eller också kan det göra mer riskabla investeringar. Då är det också rimligt att avkastningen är så pass hög så att den riskabla investeringen betalar sig. Detta är oerhört viktigt för företag som vill växa.
Om ägarna ska ha mer då blir det mindre över till investeringar och det hotar verksamheten på lång sikt. Vad säger du om ett sånt argument?
– Företagsledningar och ägarna har inga skäl att avstå från lönsamma investeringar på grund av utdelningar. Normalt finansieras ju investeringar till betydande del med lån.
– Det är inte så att företagen avstår investeringar för att nå en viss lönsamhetsnivå.
Men visst finns det avarter, säger Stefan Fölster. Det finns exempel på företag som frestas till kortsiktig avkastning och som i sin tur försämrar långsiktigheten.
– När det uppenbaras sjunker också värdet på företaget.
Stefan Fölster tycker inte att det finns fog för påståendet att de höga avkastningskraven ligger bakom finanskrisen.
– Nej det är fel i sak och mycket enkelspårigt. Det beror på en mängd olika saker, exempelvis låga räntor.
– Kortsiktighet är dock inte alls i ägarnas eget intresse. När det uppenbaras sjunker nämligen värdet på företaget. Ägarna har till exempel förlorat mycket på misstankarna om kortsiktighet hos Carema.
Men krisen har ändå ruskat om näringslivet.
– Jag tror att krisen har skapat en annan insikt om värdet av långsiktighet, säger Stefan Fölster.
