Industriarbetarnas tidning

Med ny blick på nostalgiskt landskap

14 maj, 2012

Skrivet av

Indianer och cowboys. Vildhästar och poesi. Tre svenska gringos guidar dig till dagens vilda västern.

År 1960 sjöng den svenske rockaren Little Gerhard sin landsplåga ”… Då sa den tappre siste mohikanen: vilda västern är ej som förut.”

Låten, översatt från tyskans ”Da sprach der alte häuptling der Indianer”, handlade om prärien och järnvägsbygget västerut.

Där var mohikaner helt fel, de var New York-bor.

Annars är det just musiken, böckerna och alla filmerna som hållit myten om vilda västern vid liv.

Nu ger journalisten, författaren Lars Åberg sitt bidrag. Med Lars Strandberg (foto) och Ronnie Nilsson (layout), har han lyckats få ut boken West (Gibbs/Smith) utgiven direkt på engelska.

Åberg har talang för ämnet. 1977 kom boken Kluven tunga om American Indian Movement. Senare en lärobok om USA och 2002 lovordade Cowboy, återutgiven i fjol.

I West rör han sig genom landskapet och myterna, pratar med människor och skildrar dagens samhälle lutad mot gårdagens nostalgi.

Efter genomläsningen känns det som om man måste sadla av hästen, slå dammet av jeansen och uppsöka närmaste saloon för att fukta strupen.

Eller åtminstone dra en coca-cola och tanka bilen.

Den som förr sökte sig västerut gjorde det av flera skäl. I många fall lämnade man sitt gamla liv för ett nytt, kanske under nytt namn.

Självbilden hos många av dem som i dag befolkar västern, är att de genom sitt levnadsval – att inte flockas i städerna – är lite speciella.

”Vi ville komma iväg från allt”, säger en kvinna i boken, boende på en farm utefter den led där en gång Ponnyexpressens legendariska postryttare sprängde fram.

”Vi kom hit för att få vara i fred. Det är hela meningen med Amerika”, fortsätter kvinnan och pekar på den kluvenhet som präglar USA.

För är det något som amerikaner är duktiga på, är det att lägga sig i. Se bara på Irak och Afghanistan och den långa listan av tidigare historisk klåfingrighet.

Men för just de amerikaner som valt västern före östern, handlar det om ett arv av självvalt utanförskap med både självkänsla och stolthet.

Och trots allt en dröm om gemenskap. Drömmen om den tidlösa småstaden.

Lars Åberg skrapar på den kommersialiserade ytan, visar att västerns själ fortfarande finns där under präriemånens bleka sken eller i skuggan av en bergsplatå.

Och konstaterar att den som rör sig västerut inte bara flyr gryningen, reser du tillräckligt fort står tiden inte bara still utan rör sig i motsatt riktning.

Du kanske också vill läsa…

”Vill man förändra något får man inte vara rädd”

”Vill man förändra något får man inte vara rädd”

Dikter, kallskuret och facklig kamp. Där har ni Dagens Arbetes nya krönikör Jenny Wrangborg.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Mormors liv i bomullsfabriken

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Ny snurr på vinylskivan

Ny snurr på vinylskivan

Den var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.