Industriarbetarnas tidning

Med ny blick på nostalgiskt landskap

14 maj, 2012

Skrivet av

Indianer och cowboys. Vildhästar och poesi. Tre svenska gringos guidar dig till dagens vilda västern.

År 1960 sjöng den svenske rockaren Little Gerhard sin landsplåga ”… Då sa den tappre siste mohikanen: vilda västern är ej som förut.”

Låten, översatt från tyskans ”Da sprach der alte häuptling der Indianer”, handlade om prärien och järnvägsbygget västerut.

Där var mohikaner helt fel, de var New York-bor.

Annars är det just musiken, böckerna och alla filmerna som hållit myten om vilda västern vid liv.

Nu ger journalisten, författaren Lars Åberg sitt bidrag. Med Lars Strandberg (foto) och Ronnie Nilsson (layout), har han lyckats få ut boken West (Gibbs/Smith) utgiven direkt på engelska.

Åberg har talang för ämnet. 1977 kom boken Kluven tunga om American Indian Movement. Senare en lärobok om USA och 2002 lovordade Cowboy, återutgiven i fjol.

I West rör han sig genom landskapet och myterna, pratar med människor och skildrar dagens samhälle lutad mot gårdagens nostalgi.

Efter genomläsningen känns det som om man måste sadla av hästen, slå dammet av jeansen och uppsöka närmaste saloon för att fukta strupen.

Eller åtminstone dra en coca-cola och tanka bilen.

Den som förr sökte sig västerut gjorde det av flera skäl. I många fall lämnade man sitt gamla liv för ett nytt, kanske under nytt namn.

Självbilden hos många av dem som i dag befolkar västern, är att de genom sitt levnadsval – att inte flockas i städerna – är lite speciella.

”Vi ville komma iväg från allt”, säger en kvinna i boken, boende på en farm utefter den led där en gång Ponnyexpressens legendariska postryttare sprängde fram.

”Vi kom hit för att få vara i fred. Det är hela meningen med Amerika”, fortsätter kvinnan och pekar på den kluvenhet som präglar USA.

För är det något som amerikaner är duktiga på, är det att lägga sig i. Se bara på Irak och Afghanistan och den långa listan av tidigare historisk klåfingrighet.

Men för just de amerikaner som valt västern före östern, handlar det om ett arv av självvalt utanförskap med både självkänsla och stolthet.

Och trots allt en dröm om gemenskap. Drömmen om den tidlösa småstaden.

Lars Åberg skrapar på den kommersialiserade ytan, visar att västerns själ fortfarande finns där under präriemånens bleka sken eller i skuggan av en bergsplatå.

Och konstaterar att den som rör sig västerut inte bara flyr gryningen, reser du tillräckligt fort står tiden inte bara still utan rör sig i motsatt riktning.

Du kanske också vill läsa…

”Vill man förändra något får man inte vara rädd”

”Vill man förändra något får man inte vara rädd”

Dikter, kallskuret och facklig kamp. Där har ni Dagens Arbetes nya krönikör Jenny Wrangborg.

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Mormors liv i bomullsfabriken

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.