Industriarbetarnas tidning

En allt igenom god bulle

7 december, 2022

Skrivet av

Katten.Det sitter lika starkt i kroppen som årstidsväxlingen. Janna Ayres vill möta mörkret med ljus. I form av sött, vitt vete, ordentligt genomfärgat med gult saffran.

Foto: David Lundmark

Tips för bättre bullar

För saftiga bullar, blötlägg ­russinen en timme innan du petar dem på plats. Om du inte gillar russin men ändå vill ha mer sötma: pensla ­bröden med smält smör och strö på socker direkt när du tar ut dem ur ugnen.

Saffran är en dyrkad krydda i vår norra utpost. Ju mer desto bättre, är oftast devisen när vi med skrumpnande plånbok ser till att hälla minst den dubbla mängden halvgramspåsar ner i degen.

Genidraget att piffa upp ett redan lyxigt bröd med en krydda som kräver handplockning av 100 till 150 speciella krokusars lilla blompistill – för att få ett enda gram saffran – kom på bred front till Sverige i slutet av 1800-talet. ­Innan dess kunde det ske i avgränsade och ytterst rika kretsar. Men nu var alltså lusse­katten här och den handlade förstås då som nu om Sankta Lucia, ljus­bäraren i den mörka vinternatten.

Eller, nej. Så enkelt är det förstås inte. Klickar man sig längre in i internet och bakåt i historien kryper det fram en ­annan lite diffus berättelse kring bak­verket: Eftersom Djävulen tydligen, åtminstone i Tyskland, brukade dyka upp förklädd till en katt för att smiska barn, var det självaste Jesus som blev tvungen (också han förklädd, fast till ett barn) att mota Lucifer med en bulle så ljus att han sprang tillbaka till sitt mörka hem.

Och nu sitter vi alltså här och motar vårt inre och yttre mörker med en förhoppningsvis saftig och intensivt gul bulle.

För mig räcker en sats sällan särskilt länge och några dagar innan jul behöver jag i regel baka en till, för att ha till jul­afton också.

Det finns mycket jag inte kan och förstår i den här världen. Som varför Lucifer vill slå barn eller hur hans bulle kunde bli Lucias. Men en sak har ett halvsekel av liv lärt mig med säkerhet. Nästan alla lussekatter är för torra. Och det behöver inte vara så.

Lyd bara ett viktigt råd: Smält aldrig smöret! Hitta ett recept med rimliga proportioner (tänk 175 gram smör till en halv liter degvätska) och knåda ner det rumsvarma smöret i klickar ner i den annars färdigblandade degen.

Då kommer det att bli en god jul.

Det går åt 100 000–150 000 saffranskrokusar för att få ihop ett kilo saffran. Foto: Unsplash.com

Saffran i mat

Nu är vi inte de enda som äter saffran i världen och bullen är inte den enda som föräras kryddan. Den är vanlig i många rätter i Mellanöstern, i Indien och länderna runt Medelhavet. Men här vill jag tipsa om omvänt tänkande.

När vi i lussebrödet gärna maxar smaken med devisen mer är godare, är det ofta omvänt i mat. Saffran spelar då i en orkester med andra kryddor, och behöver balanseras mot hetta och syra för att inte få hela grytan att smaka lucia­morgon. Skriver det här av erfarenhet. Många fiskar har förnedrats av mig i alltför gula soppor under namnet ”en sorts bouillabaisse”.

Inte bara gott

Allt som är gott kan förstås döda. Redan fem gram saffran kan ge en männi­ska ordentliga magbesvär. 20 gram kan vara dödligt. Så håll tillbaka lite om du är en extrem storätare (risken finns förstås också att mjölet och smöret ställer till det för dig långt innan saffranet). Rykten säger också att fåglar kan dö om vi matar dem med överblivet saffransbröd, men det avvisar forskarna. Fåglarna orkar inte äta tillräckliga mängder, lovar de.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Vad konstiga ni är som lyssnar på musik från 1920-­talet, sa kompisarna till Klara och Johanna Söderberg. De brydde sig inte. First Aid Kit visste redan då var de har sina rötter. Här kan du lyssna på de som gick före!

Volontärerna i Nyvång älskar sin hembygd

Volontärerna i Nyvång älskar sin hembygd

Runt om i Sverige kämpar ideella krafter för att hålla minnen av gamla arbetsplatser vid liv. Som i skånska Nyvång. Här låg en gång Nordens största kolgruva. Men nu tycks även museiföreningen sjunga på sista versen.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Odla för dina drömmar, miljön – eller lite lugn och ro

Odla för dina drömmar, miljön – eller lite lugn och ro

Det är oroliga tider. Vi ska bunkra mat och vara redo för krisen. Men en egen täppa kan ge mer än bara reserver, den kan ge lugn och ro.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Tusen problem – en syndabock

Tusen problem – en syndabock

Allt är skit och åt helvete i landet som var bättre förr. I boken Det svenska missnöjet berättar folk vad de tycker fungerar dåligt.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

”Du får glömma allt, men inte mig”

”Du får glömma allt, men inte mig”

Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?