Industriarbetarnas tidning

”Orten avgör löneläget”

10 oktober, 2012

Skrivet av

Vill du höja din lön? Byt bruk. Det är säkraste vägen att få mer i plånboken.

– Det avgörande är vilken lönekonkurrens om arbetskraften som finns på orten. Inte vad avtalsförhandlingarna ger, konstaterar Mikael Jansson, ombudsman på Pappers.

Dagens Arbete har undersökt löneutvecklingen på bruken perioden 2000–2011. Den visar att inte särskilt många bruk haft en löneutveckling som fått dem att ta rejäla språng upp i den sammantagna lönestatistiken.

Småländska ATA Timber Waggeryd Cell med få anställda är ett litet bruk som utmanar jätten Korsnäs om att vara löneledande i branschen.

– Det är deras avtal om åretruntdrift som gör att de ligger där de ligger, konstaterar Mikael Jansson.

De kammade helt enkelt hem full pott när avtalet skrevs.

– Avtalet är ett av de bästa i branschen och ingen annan har lyckats matcha det. Inte ens Hylte och Kvarnsveden.

Frövis språng kan helt tillskrivas att de blev uppköpta av Kinnevik-koncernen. Båda bruken har gjort lönekarriär på sin nya ägartillhörighet.

När Dagens Arbete publicerade 2000 års löner i septembernumret 2001 var det dalsländska Billingsfors som sladdade rejält i statistiken. Den dåvarande ordföranden på bruket, Leif Edvardsson, tackade då – inte utan ironi – sin vd för att vara svensk mästare på att hålla nere lönerna. Och de anställda kallade inte lönen för lön utan för ”överlevnadsbidrag”.

Leif Edvardsson konstaterade då, 2001, att Billingsfors på tjugo år gått från att vara ett av landets bäst betalda bruk till det sämsta.

I vår nya tabell har bruket i alla fall lyckats med att vända den nedåtgående spiralen och lägga ett tjugotal bruk bakom sig.

– Mycket av svängningarna på listan kan förklaras med slimningar av arbetskraft och övergång till åretruntdrift, säger Mikael Jansson.

Den som drömmer om att avtalsrörelserna ska skapa större rättvisa mellan de lägst och högst betalda bruken – de kan sluta drömma.

– Det går inte att åstadkomma en sådan rättvisa, slår Mikael Jansson fast. Då måste vi ha en helt annan lönemodell än den nuvarande och framför allt inkräkta på företagens vinster.

En del bruk skulle kanske klara det, andra inte.

– För att lyfta Munktell Filter på listan krävs det i princip att man skulle ha tagit pengarna ur förre ägaren Gustav Kyrks egen plånbok.

Vi får väl se om den nyligen genomförda försäljningen av Munktells till Ahlstrom-koncernen kan ge något extra i plånboken.

Mikael Jansson konstaterar krasst att det inte tycks ha någon effekt om lönerna läggs ut i kronor eller procent beträffande brukens relationer sinsemellan.

– Det helt avgörande är lönekonkurrensen på orten.

Kort sagt; om det finns flera företag som slåss om arbetskraften.

Om löneskillnaderna mellan bruken ska krympa, då får man helt enkelt skrota de lokala förhandlingarna, är Mikael Janssons mening.

– Vi måste också ställa oss frågan vad vi vill ha ut av lönebildningen. Hur ska den se ut? Menar vi verkligen något när vi säger att löneskillnaderna mellan bruken måste minska? Då är inte lokala förhandlingar den rätta vägen.

Sen hör det till saken att arbetsgivarna har sin inställning klar. Och här är det lokala förhandlingar med större inflytande för arbetsgivarna i lönebildningen.

Sannerligen en hård nöt att knäcka.

Du kanske också vill läsa…

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Höga löner hos de yngsta

Höga löner hos de yngsta

Nästan 37 000 kronor i månaden. Så mycket tjänar Pappers medlemmar under 30 år i snitt.

Så många fick mer än 50 papp

Så många fick mer än 50 papp

792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

Den svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Svenska massabruken går för högvarv

Svenska massabruken går för högvarv

Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?